Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Varje dag drabbas 20 kvinnor av diagnosen. Besked om en sjukdom påverkar människans livsvärld som även kan leda till olika upplevelser av lidande. Som sjuksköterska är det därmed viktigt att ha en förståelse för hur det är att leva med bröstcancer, för att kunna främja hälsa och lindra lidande hos patienten. Syfte: Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Narrativ innehållsanalys i syfte att få en djupare förståelse i kvinnors faktiska upplevelser. Resultat: Teman som framgår i resultatet var: Att ha existentiella tankar, Att acceptera sin bröstcancer och Att kontrollera livet med cancer. Att ha Existentiella tankar innebär funderingar över livet och döden. Att acceptera sin bröstcancer innebär att livet får en ny betydelse och hur kvinnor lär sig acceptera sin bröstcancer. Att kontrollera livet med cancer tar upp känslor av maktlöshet och olika strategier för att hantera sjukdomen. Konklusion: Kvinnor upplever att livet får en ny betydelse efter en bröstcancerdiagnos. Kvinnor med bröstcancer har existentiella tankar som leder till oro, rädsla och ångest. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Every day 20 women are given a breast cancer diagnosis. These experiences require that the nurse has the appropriate knowledge to give support, care and treatment to relieve the suffering and promote health. To be told that you suffer from a life-threatening disease affects a person’s lifeworld which also can lead to different experiences of suffering. Purpose: Women’s experiences of living with breast cancer. Method: Narrative content analysis aiming to obtain deeper understanding of women actual experiences. Result: Themes that were found were: To have existential thoughts, To accept one’s breast cancer and To control life with cancer. To have existential thoughts means thoughts of life and death. To accept one’s breast cancer means that life gets a new meaning and how women learn to accept one’s breast cancer. To control life with cancer bring up feelings of powerlessness and strategies for dealing with the disease. Conclusion: Women experience a new meaning of life after a breast cancer diagnosis. Women with breast cancer have existential thoughts and live with worries, fear and anxiety.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader. Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet. Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affects women. Many women experience side effects from breast cancer treatments. One of the most common side effects is fatigue that can be perceived in different dimensions. The nurse has an important role by informing, supporting and motivating the patient to perform self-care activities before, during and after breast cancer treatment. Aim: Illustrate different forms of physical activity and its effect on fatigue in women undergoing breast cancer treatment. Method: A literature review has been conducted where eleven quantitative studies were selected. The databases used were PubMed, MEDLINE with Full Text and ProQuest Nursing & Allied Health Database. The articles have been reviewed, discussed and summarized in order to distinguish between similarities and differences. Results: It was found that physical activity, in various forms, had an effect to reduce fatigue. The result led to a main heading: Physical activity’s effect on fatigue with three subheadings: Aerobic physical activity, Combination of aerobic and muscle strengthening physical activity and Walking as physical activity. Discussion: Four parts emerged from the result: The physical activity’s planning and structure, Barriers to perform physical activity, Positive experiences of physical activity and Nurse’s supportive function. The content has been discussed in conjunction with Dorothea E. Orem’s self-care theory and new applied qualitative data.

Bakgrund: Bröstcancer är en av den vanligaste cancerdödsorsaken bland kvinnor i världen. Cancern påverkar mer än bröstet som vävnad, kvinnor påverkas också psykologiskt exempelvis självbild och den sexuella identiteten. Sjuksköterskor har en viktig roll för patienter genom att ge stöd, undervisning och hjälp med lindring av lidande. Stöd från familjen har positiv effekt på cancerdrabbades mentala hälsa och kan hjälpa den drabbade att fortsätta att kämpa. Som cancerdrabbad kvinna kan det vara svårt att få jobbet, ekonomin och familjen att fungera. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier analyserad med en manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det fanns brister inom vården gällande kommunikation, stöd och bemötande från vårdpersonalen. Alla kvinnor med bröstcancer upplevde ångest, isolering och oro. Stöd fråm familj och änhorig var viktig. Upplevelsen av kroppens förandring var olika och påverkade kvinnorna olika, en del tyckte det var jobbigt att bli av med håret och brösten medan vissa andra var opåverkade av kroppsförändringar. Slutsats: Kvinnornas känslor kring sin identitet var olika för alla kvinnorna och vården har brister och det behövs mer stöd till kvinnorna och deras familjer.

Hormonersättningsterapi (HRT) används för att lindra vasomotoriska och urogenitala symtom associerade med klimakteriet. Eftersom behandling med enbart östrogen förknippats med endometriell hyperplasi och livmodercancer, tillsätts progestagener till östrogen-beredningar i HRT hos kvinnor med intakt livmoder för att motverka den proliferativa effekten av östrogen och förebygga cancerutveckling i livmodern. Sådan kombinerad HRT har emellertid associerats med ökad risk för bröstcancer. Vid kombinerad HRT används olika typer av progestagener och olika behandlingsregimer (kontinuerlig eller sekventiell tillförsel). Syftet med detta arbete var att undersöka vad som ökar risken för bröstcancer vid kombinerad HRT: valet av progestagen-typ eller vilken behandlingsregim (kontinuerlig/sekventiell) som används. Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade sju studier om HRT och bröstcancerrisk, vilka hämtades från databasen PubMed. Utifrån undersökta studier kan man dra slutsats att ökad risk för bröstcancer associeras med kombinerad östrogen-progestagen HRT jämfört med HRT med enbart östrogen och framför allt om man jämför kontinuerlig kombinerad HRT med sekventiell kombinerad HRT med ett dos-responsförhållande som bakomliggande grund. Progestagen-typ kan ha effekt på risken för bröstcancer men detta behöver undersökas ytterligare.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen och dödsorsaken bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen har förödande konsekvenser som i många fall leder till fysiska och psykiska förändringar i kvinnors liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En Litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två teman; Känslomässiga reaktioner och Behov av vägledning med sex subteman. Konklusion: I samband med beskedet upplever kvinnor olika känslomässiga reaktioner som chock, förtvivlan, rädsla och oro. Sjukdomen leder till ångest, minskad självkänsla och avsaknad av kvinnlig identitet. Det är betydelsefullt att kvinnor får vägledning i form av stöd från sjuksköterskor som är avgörande för kvinnors hantering av sjukdomen. En positiv inställning till sjukdomen leder till att kvinnor hanterar sjukdomen på ett bättre sätt. / Background:Breast cancer is the most common form of cancerand the cause of death among women in Sweden. The disease has devastating consequences that generate in physical and mental changes in women's lives. Aim:The aim of thestudy was to describe how women experience living with breast cancer. Method: A Literature based study was chosen and 13 qualitative scientific articleswere analyzed. Result:From the data analysis two themes were found; Emotional reactions and Need for guidance, with six subthemes. Conclusion:In connection with the diagnosis, women experience different emotional reactions such as shock, despair, fear and concern. The disease leads to anxiety, decreased self-esteem and lack of female identity. It is important that women receive guidance in form of support from nurses that is crucial for women`s management of the disease and recovery. A positive attitude towards the disease helps women manage the disease better.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Cancerbehandling består ofta av kombinerade behandlingsmetoder och kan ha omfattande biverkningar. Bröstcancerbehandling kan försätta kvinnan i menopaus, leda till fatigue, håravfall och innebära kroppsliga förändringar. Detta kan påverka kvinnans självbild och sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under- och efter bröstcancerbehandling. Metod: Den metod som valdes var en litteraturöversikt som baserats på kvalitativa studier. Data har sammanställts från tidigare, redan genomförda studier för att skapa en samlad bild kring området. Resultat: Det framkom fyra centrala teman kring hur kvinnors sexuella hälsa påverkades till följd av bröstcancerbehandling. Dessa var behandlingens påverkan på samlivet, kvinnans relation till sig och sin kropp, intimitet och nära relationers betydelse och kommunikation med hälso- och sjukvård. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde försämrad sexuell hälsa och svårigheter att identifiera sig i sin förändrade kropp till följd av bröstcancerbehandling. De ställdes inför en fysisk och psykisk utmaning. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienter med ett personcentrerat förhållningssätt för att bemöta kvinnors individuella behov. Hälso- och sjukvården brister i sin kommunikation kring sexuell hälsa vilket bör förbättras för att minska patienters lidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer form in women in Sweden today. Cancer treatment often consists of combined treatment methods and can have extensive side effects. Breast cancer treatment can put the woman into menopause, lead to fatigue, hairloss and involve bodily changes. This can affect the woman's self-image and sexual health. Aim: The aim of this literature review was to describe the women's experience of their sexual health during and after breast cancer treatment. Method: The method chosen was a literature review based on qualitative studies. Data has been compiled from previous, already completed studies to create a combined image around the area. Results: Four main themes were identified about how women's sexual health was affected by breast cancer treatment. These were: The impact of treatment on sexual intercourse, the relationship of the woman with herself and her body, intimacy and the importance of close relationships and communication with health care. Conclusion: The majority of women experienced impaired sexual health and difficulty identifying themselves in their changed body as a result of breast cancer treatment. They faced a physical and mental challenge. It is important that nurses meet patients with a person-centered approach to respond to women's individual needs. Healthcare is lacking in communication about sexual health which should be improved to reduce patient suffering.

Duktal bröstcancer är den vanligaste formen av invasiva brösttumörer. Graderingssystemet för bröstcancer har definierats av Elston och Ellis och är baserat på tre parametrar. En av dessa är räkning av antal mitoser på preparat färgade med Hematoxylin och Eosin (HE). Som ett komplement vid bedömning av bröstcancer analyseras Ki67, en proliferationsmarkör, med hjälp av immunhistokemi (IHC).  Fosfohiston H3 (pHH3) är ett histonprotein som finns i cellkärnan. Proteinet tros vara en specifik markör för mitos eftersom den är fosforylerad enbart under M-fasen och i slutet av G2-fasen. Syftet med studien var att utvärdera pHH3 som potentiell markör för mitos vid diagnostiseringen av duktal bröstcancer. Syftet var även att jämföra metoden med räkning av antal mitoser och Ki67-positiva celler, samt att studera den interindividuella skillnaden vid bedömningen av preparaten. Materialet bestod av 20 sektorresektat med invasiv duktal bröstcancer. Preparaten färgades med IHC och bedömdes mikroskopiskt. Celler som var positiva för pHH3 och Ki67 samt antal mitoser räknades, av tre läkare. Ett medelvärde för varje patientfall och metod beräknades från läkarnas bedömningar. Metodernas variationskoefficienter och dess medelvärden beräknades. Variationskoefficienterna uppvisade medelvärden på 0,21 för Ki67 +/- 0,10 SD, 0,33 för pHH3 +/- 0,14 SD och 0,46 för mitosräkning +/- 0,34 SD. Korrelationskoefficienterna för metoderna och respektive läkare uppvisade en spridning. Korrelationerna uppvisade medelvärden på r = 0,78 för Ki67 och pHH3, r = 0,74 för Ki67 och mitos samt r = 0,83 för pHH3 och mitos. Enligt studien verkar antipHH3 vara ett bra komplement vid bedömning av duktal bröstcancer. Dock krävs tydliga kriterier för vad som ska räknas som en pHH3-positiv cell. Intervariabiliteten verkar bli mindre med anti-pHH3 än vid räkning av mitoser, som är mer tidskrävande. Minst intervariabilitet ses vid bedömning av anti-Ki67 som en proliferationsmarkör. / Ductal carcinoma of the breast is the most common form of invasive breast tumours. The grading system for breast cancer is defined by Elston and Ellis and is based on three criterions. One of these criterions is the mitotic count in pathological sections of breast carcinomas stained with Hematoxylin Eosin. A common method often applied as a complement in diagnosis of breast carcinoma is immunohistochemical staining with use of antibodies directed against Ki67, a proliferation marker. Phosphohistone H3 is a histone protein that is located in the cell nucleus. The protein is believed to be a specific marker for mitosis since it only is phosphorylated during mitosis, and to some extent at the end of the G2-phase. The purpose of this study was to evaluate pHH3 as a potential marker for mitosis when diagnosing ductal breast cancer. The purpose was also to compare the method to mitotic figuring and the count of Ki67-positive cells, and to study the inter-individual variability when assessing the histological sections. The material consisted of 20 biopsies containing invasive ductal breast cancer. The sections were stained using IHC and all sections were evaluated microscopically. Cells positive for pHH3, Ki67 and mitotic cells were quantified, by three doctors. From the doctors results an average value was determined for each case and method. To be able to compare the methods the coefficient of variation was calculated. The average value of the coefficient of variation was determined for each method and also the standard deviation (SD). The coefficient of variation showed average values of 0,21 for Ki67 +/- 0,10 SD, 0,33 for pHH3 +/- 0,14 SD and 0,46 for mitotic figuring +/- 0,34 SD. The correlation coefficients for the methods and each doctor showed dispersion. The correlations showed average values of r = 0,78 for Ki67 and pHH3, r = 0,74 for Ki67 and mitosis and r = 0,83 for pHH3 and mitosis. According to this study it seems as though anti-pHH3 could complement the other methods. However explicit criteria which defines a threshold value of which cells should be considered pHH3-positive needs to be established. The inter-individual differences seem to decrease using antipHH3 compared with mitotic counting, which is more time consuming. Although the minimum difference can be seen when assessing anti-Ki67 as a proliferation marker.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen bland kvinnor. Tidig diagnostik och behandling ökar chansen att överleva bröstcancer. I processen att avsluta behandling och gå vidare i livet kan psykiska och fysiska upplevelser påverka kvinnors vardag, i samband med detta kan de uppleva ett fortsatt behov av stöd. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer efter avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där 12 studier som svarade på syftet valts ut. En kvalitativ analys gjordes av materialet som sedan sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultatet: Resultatet visar att kvinnor har olika fysiska och psykiska upplevelser efter avslutad bröstcancerbehandling som påverkar dem i vardagen. Fyra huvudkategorier identifierades: Begränsningar, Oro för framtiden, Behov av stöd och Nytt livsperspektiv. Konklusion: Kunskapen om kvinnors upplevelser och behov efter avslutad bröstcancerbehandling bör uppmärksammas i utformningen av individanpassad omvårdnad. Detta kan underlätta kvinnors vardag och öka välbefinnandet.   Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, upplevelser, avslutad behandling, stöd. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. Early diagnosis and treatment increase the chance of surviving breast cancer. In the process of ending treatment and moving on in life, psychological and physical experiences can affect women's daily lives, and in this context they may experience a continuing need for support.   Aim: To describe women’s experiences of living with breast cancer after completed treatment. Methods: A literature study with qualitative approach where 12 studies were chosen that responded to the aim. A qualitative analysis was made of the material and then compiled into 4 categories and 10 subcategories. Results: The result shows that women have different physical and psychological experiences after completed breast cancer treatment that affects them in everyday life. Four main categories were identified: Restrictions, concerns about the future, need for support and new life perspective. Conclusion: The knowledge of women's experiences and needs after completed breast cancer treatment should be noted in the formation of personalized care. This can facilitate the everyday lives of women and increase their well-being.   Keywords: Breast cancer, women, experiences, completed treatment, support.

Bakgrund:Varje dag drabbas kvinnor av bröstcancer. Att få bröstcancerbesked kan innebära ett stort lidande och påverka kvinnornas livsvärld. Det finns olika behandlingsformer mot bröstcancer. Eftersom varje behandlingsform kan ge upphov till biverkningar kan olikakänslor komma till uttryck. Tidigare studier visar att den fysiska, psykiska och emotionella hälsan påverkas under cancerbehandling vilket utgör en stor påfrestning för kvinnorna. Syfte:Belysa bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av välbefinnande ochlidande under cancerbehandling.Metod:Litteraturstudie med en kvalitativ ansats och induktiv metod.Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår från fem självbiografier, skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer.Resultat:Bröstcancerbehandling innebär ett stort lidande för kvinnorna. Familjen visade sig vara betydande under cancerbehandling. Cancerns inverkan på livsvärlden och de omställningar som den medförde var för kvinnorna en emotionell påfrestning.Samtidigt fick kvinnorna nya aspekter på livet där de visade en livskraft och en vilja en överleva. I studien framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var: Familjens betydande roll, En emotionell period och Sjukdomen ger nya aspekter på livet.Slutsats:De framkom faktorer som främjande kvinnornas välbefinnande men som även orsakade lidande. En ökad kunskap om kvinnors upplevelse av välbefinnande och lidande under cancerbehandling anses vara nödvändig hos allmänsjuksköterskor för att främja hälsa och lindra lidande.

Detta arbete handlar om ett färskt område inom radiografin nämligen användandet av nanopartiklar som kontrastmedel. Det är vanligt förekommande att det används kontrastmedel inom radiografin, men de kontrastmedel som idag används är oftast inte helt riskfria. Det har gjorts många studier på senare år med nya typer av kontrastmedel som använder sig utav nanoteknologi vid framställningen. Vissa av de nya kontrastmedlen kan vara till nytta för flera olika typer av bröstundersökningar. Radiografiska bröstundersökningar görs dels för att hitta men även för att utesluta bröstcancer. Inom radiografi kan flera modaliteter användas för bröstundersökningar, men det vanligaste och viktigaste är mammografi. Syftet med denna studie är att undersöka vilka nanopartiklar som kan användas som kontrastmedel vid olika typer av radiografiska undersökningar av bröstvävnad och som metod valdes en systematisk litteraturstudie. Majoriteten av de sjutton artiklarna som studien baseras på är maximalt tre år gamla, vilket ger en väldigt aktuell inblick i ämnet. Resultatet visar på att de tolv nanopartiklar som redovisas alla baseras på något metalliskt ämne och samtliga bidrar till att ge god kontrastökning i bilderna. De flesta artiklarna som ingår i denna studie har inriktat sig mot undersökning av tumörvävnad eller lymfkörtlar, men det finns även forskning som riktar sig mot screening.