Bakgrund: I Sverige drabbas över 7000 kvinnor av bröstcancer varje år. Kvinnor med bröstcancer kan uppleva ångest och oro inför framtiden. Att vara optimistisk och fokusera på överlevnad behövs för att ta sig igenom behandlingarna. Kvinnor behöver stöd från sin omgivning för att må bra och hålla hoppet uppe. Kvinnornas partner drabbas också hårt av cancerdiagnosen. Vad som ger kvinnor livskraft från diagnos till avslutad behandling är oklart. Syfte: Att belysa vad bröstcancerdrabbade kvinnor upplever ger livskraft under behandlingsperioden Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som drabbats av bröstcancer har använts. Vid analysen av självbiografierna har en kvalitativ manifest innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet visade att stöd behövdes för att ge livskraft att orka ta sig igenom behandlingsperioden. Genom positivt tänkande och hopp blev det lättare för kvinnorna att kämpa mot bröstcancern. Strävan efter ett normalt vardagsliv med intressen och familj var också betydelsefullt för att hitta livskraft. Slutsats: Det som kvinnorna upplevde gav livskraft var bland annat stöd från familj och vänner och en vilja att överleva. Livskraften utgår från positivt tänkande och en stöttande familj, vänner och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i västvärlden och behandlingsalternativen vid bröstcancer ser olika ut. En av de vanligaste behandlingarna är cytostatikabehandling. Cytostatikabehandlingen för med sig en rad biverkningar som anses vara plågsamma både fysiskt och psykiskt, dessa upplevs inte sällan mer påfrestande än själva cancern. För att kunna stödja patienten under sjukdomsförloppet och för att kunna lindra lidandet är information och råd från sjukvården av största vikt. Tidigare studier visar att det dominerande omvårdnadsbehovet hos kvinnor med bröstcancer är information och råd från sjukvården för att kunna hantera biverkningarna som cytostatikager upphov till samt psykologisk hjälp för att hantera rädsla och ångest. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att kvinnors psykosociala liv begränsas av biverkningar under cytostatikabehandling och vardagen karaktäriseras av anpassning och hantering, detta utmynnade i tre huvudkategorier; De fysiska biverkningarnas psykosociala påverkan, stöd av familj och anhöriga och brister i vården. Konklusion: Resultatet av litteraturstudien och tidigare forskning visade att cytostatikabehandling upplevs ha en stor påverkan på kvinnors dagliga liv där de fysiska biverkningarna har stor inverkan på det psykosociala livet. / Background: Breast cancer is the most commonly occurring form of cancer among women in the western world, and the treatment options for breast cancer looks different. One of the most common treatment methods is chemotherapy. The chemotherapy treatment carries a host of side effects and these are seen as quite exhausting both physically and mentally, they are commonly seen as testing out the overall effects of the cancer itself. In order to be able to support the patient during the course of the disease and to relieve suffering, information and advice from the healthcare system is of the utmost importance. Previous studies show that the main care needs of women with breast cancer is information and advice from healthcare to handle the side effects of the cytostatics cause, as well as psychological help to combat the fear and anxiety. Purpose: The purpose of this literature study was to compile the experiences of women receiving chemotherapy to combat breast cancer. Results: The results show that women’s psychosocial life is limited by the side-effects during the chemotherapy treatment, and their everyday lives are characterized by adapting to, and managing. The findings are presented as three main categories; The psychosocial impact of physical side effects, support from family and relatives and deficiencies in care. Conclusion: The results ofthe literature study, and earlier research, show that chemotherapy has a major impact on women's daily life, where the physical side effects have a great impact on the psychosocial life.

Bakgrund: Varje timme får en kvinna i Sverige en bröstcancerdiagnos, det är den vanligaste förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Vid diagnostiserad bröstcancer finns det olika behandlingsmetoder, ofta kombineras flera metoder för att få bästa resultat. Vilken eller vilka behandlingar som ordineras är beroende av vilken typ av bröstcancer kvinnan har och i vilket stadium cancern är i då den upptäcks. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. De 21 kvalitativa studierna som låg till grund för resultatet analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Vid analys av studierna framstod kategorierna “kvinnornas känslor kring bröstcancer” och “stödets betydelse för kvinnor med bröstcancer”. Slutsats: Sammanfattningsvis bidrar arbetet till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnor som drabbas av bröstcancer och belyser kvinnors subjektiva känslor, upplevelser och uppfattningar av att leva med bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal stöttar kvinnorna under bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information. / Background: Every hour a woman in Sweden gets a cancer diagnosis, which is the most common cancer diagnosis among women. When you get diagnosed with breast cancer there are different methods for treatment, and they are often combined with multiple methods for the best result. Which treatments that are used depends on what type and stage the breast cancer is in when it’s discovered. Aim: The aim was to describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was done and 21 articles has been compiled in the result and analyzed according to Fribergs five step analysis. Results: When analyzing the studies, the categories “women’s feelings about breast cancer” and “the importance of support for women with breast cancer” emerged. Conclusion: The conclusion highlights an expanded understanding and awareness of women suffering from breast cancer and women's subjective feelings, experiences and perceptions of living with breast cancer. It is important that healthcare professionals support women during the breast cancer progress, by treating women with openness, responsiveness and conveying clear information.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor och den behandlas vanligen med kirurgi, strålning och cellgiftsbehandling. Både bröstcancer och dess behandling är känd för att ge många symtom och biverkningar varav fatigue, extrem trötthet, är en av de vanligaste. Fatigue påverkar kvinnornas vardag, sociala liv och många upplever minskad livskvalité. Att vara fysisk aktiv förebygger många sjukdomar och på så vis kan en aktiv livsstil öka välbefinnandet och bidra till en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har som ansvar att främja och bevara hälsa vilket kan uppnås genom att informera, stödja och motivera kvinnorna till att utföra egenvård under och efter cancerbehandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av fysisk aktivitet vid fatigue. Metod: Beskrivande litteraturstudie utifrån 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar identifierande utifrån databassökningar via MEDLINE på PubMed och CINAHL. Artiklarna är granskade med granskningsmallar och sammanfattade utefter likheter och skillnader. Resultat: Kvinnorna erfor att fysisk aktivitet lindrade deras fatigue. Regelbunden träning var en viktig faktor för god effekt och mer krävande träning visade sig ha bättre resultat än lättare träning. Under cellgiftsbehandling ökar symtomen av fatigue, resultatet visar då att styrketräning och högintensiv intervallträning har mycket god effekt på fatigue. Fysisk aktivitet hade god effekt vid fatigue i upp till tre månader efter behandling. Slutsats: Kvinnorna upplevde att fysisk aktivitet i olika former reducerade deras fatigue. därför bör fysisk aktivitet erbjudas som en del av bröstcancerbehandlingen då många av kvinnorna lider av fatigue. / Background: Breast cancer is the most usual form of cancer affecting women and is usually treated with surgery, radiation and chemotherapy. Breast cancer and its treatment are known to cause many symptoms and side effects, which fatigue is one of the most common. Fatigue affects women's everyday lives, social life and many experiences reduced quality of life. Being physically active prevents many diseases, an active lifestyle can increase well-being and contribute to an improved quality of life. The nurses is responsible for promoting and maintaining health which they can accomplish by informing, supporting and motivating the women to perform self-care during and after cancer treatment. Aim: The purpose of the literature study was to describe which experiences women with breast cancer have of physical activity while they suffer fatigue. Method: Descriptive literature study based on 12 quantitative scientific articles identified by database searches using MEDLINE on PubMed and CINAHL. The articles are reviewed with review templates and summarized along similarities and differences. Results: The women experienced that physical activity had a good effect on reducing fatigue. Regular training was an important factor for good effect and more demanding exercise proved to have better results than lighter exercise. The result shows that resistance training and high-intensity interval training have a very good effect on fatigue when the symptoms of fatigue increase during chemotherapy. Physical activity had a good effect on fatigue for up to three months after treatment. Conclusion: Women experienced that physical activity of different types reduced their fatigue, physical activity should be offered as part of breast cancer treatment since many of the women suffer from fatigue.

Bakgrund: Bröstcancer är vanligt i Sverige. Behandlingar vid bröstcancer leder till biverkningar som påverkar kvinnors levda kropp och sexualitet vilket skapar ett stort lidande. Det är sjuksköterskan ansvar att förebygga och lindra lidande. Det behövs en djupgående förståelse av patienters upplevelser vid bröstcancer för att sjuksköterska ska kunna bedriva en adekvat omvårdnad. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av förändring i sin levda kropp vid bröstcancer. Metod: En beskrivande innebördsanalys av självbiografier. Resultat: Det framkom en upplevelse av stympning efter mastektomi och en rädsla för håravfall. Det fanns en förlust av den kvinnliga identiteten. Orkeslöshet var vanligt efter behandlingarna vilket påverkade vardagen. Oro fanns över vad andra tyckte om den nya kroppen. Sexualiteten försämrades och påverkade den levda kroppen. Rörelseförmågan upplevdes sämre efter behandlingarna. Trots alla biverkningar fanns en acceptans hos kvinnorna för den nya kroppen. Konklusion: Den levda kroppen och sexualiteten förändras vid bröstcancer och både den mentala och fysiska hälsan påverkas. Sjuksköterskan behöver prata och lyssna på patienten för att kunna ge en adekvat, personcentrerad vård. / Background: Breast cancer is common in Sweden. Breast cancer treatment results in side effects that affect their lived body and sexuality which cause tremendous suffering. The nurses’ responsibility is to prevent and relieve suffering. There is a need for a deeper understanding of patients’ experiences when diagnosed with breast cancer for the nurse to be able to give adequate care. Aim: To illustrate women experiences of changes in their lived body when diagnosed with breast cancer. Method: A qualitative study with descriptive content analysis of autobiographies. Result: An experience of being maimed after going through a mastectomy and a fear of hair loss emerged. There was a lost of the female identity. It was common to feel lack of energy during the treatment which affected everyday life. There was a concern about others thoughts regarding the new body. Sexuality was impaired and it affected their lived body. The ability to move became partially impaired after the treatments. Despite all side effects women started to accept their new body. Conclusion: The lived body and sexuality changes in connection with breast cancer. Both mental and physical health was impaired. The nurse needs to talk and listen to every patient to be able to give adequate, individual care.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen, vilket kan upplevas smärtsamt och förorsaka lidande. Att leva med avancerad bröstcancer innebär att livslängden förkortas när sjukdomen blir avancerad. Sjuksköterskans ansvarsområde ligger i att ge en god omvårdnad samt ge stöd och råd. Detta för att kvinnorna ska kunna bearbeta sjukdomen och få sina eventuella frågor besvarade så att de kan känna sig delaktiga i sin vård. / Breast cancer is the most common form of cancer among women around the world, which can be painful and cause suffering. Living with advanced breast cancer means that the life expectancy is shortened as the disease progresses. The nurse's responsibility is to provide good care, support, and advice. For the women to be able to process the disease and get their potential questions answered.

Bakgrund: Bröstcancer står för nästan 30 procent av alla cancerfall i Sverige år 2016. För dem som drabbas är behandlingen mycket påfrestande och påverkar inte bara kvinnan utan även hennes partner, familj och anhöriga. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av stöd vid bröstcancerbehandling ur ett patientperspektiv. Metod: Metoden för studien är en litteraturstudie, baserad på fyra självbiografier. Analysen utgjordes av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att stöd behövs och flera olika former av stöd förekommer. Främst stöd ifrån sjukvården i form av information, bekräftelse, bli sedd och lyssnad på. Sjuksköterskans roll för stöd från sjukvården är främst att finnas till hand. Stödet från kvinnan själv innebär att fokusera på glädjen i vardagen och beslutsamhet att kämpa och besegra sjukdomen. Stödet från familj och vänner utgör majoriteten av stöd då anhöriga inger trygghet. Slutsats: Stöd upplevs inom bröstcancerbehandling, i flera olika former. Det viktiga är att lyssna och bekräfta kvinnans egna upplevelse och låta henne få stöd ifrån sina anhöriga under sin sjukdomsperiod. / Background: In 2016, breast cancer accounted for approximately 30 percent of all cancer cases in Sweden. For those affected, the treatment is very stressful and affects not only the woman but also her partner, family and relatives. Aim: The purpose of this study is to shed light on experiences and support in breast cancer treatment from a patient perspective. Method: The method for this study is a literature study, based on four autobiographies. The analysis consisted of qualitative content analysis. Result: The results show that support is needed and that several different types of support occur. Mainly support from healthcare in the form of information, confirmation, being seen and listened to. The nurse´s roles for support from the healthcare system are primarily to be at hand. The support from the woman herself meant focusing on the joy of everyday life and the determination to fight and defeat the disease. The support from family and friends constituted the majority of support when relatives provided security. Conclusion: Support is experienced in breast cancer treatment, in several different forms. The important thing is to listen and confirm the woman´s own experience and let her receive support from her relatives during the period of illness.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och även den cancerform som är mest studerad. Att drabbas av bröstcancer genererar i ett lidande trots att sannolikheten för att överleva efter att ha diagnostiserats med bröstcancer har ökat. Kirurgi är den primära behandlingen vid bröstcancer vilket ökar behovet att vidare studera hur detta påverkar livskvaliteten samt hur det kan påverka kroppsuppfattningen. Förändringar av kroppsuppfattningen och livskvalitet i relation till sexualitet skapar lidande, därav behöver vård- och omsorgspersonal ha kunskap kring detta då lidandet är motivet till all vård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi upplever sin kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet. Metod: Deskriptiv litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Mastektomi tenderar att ha inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och livskvalitet i relation till sexualitet. De mest framträdande resultaten var att ärrbildningen och att samhällets normer hade en påverkan på kvinnors kroppsuppfattning samt att den feminina identiteten rubbades vid förlusten av bröstet. Vidare påvisar denna studie en negativ förändring av kvinnors livskvalitet i relation till sexualitet på grund av den förändrade kroppsuppfattningen.  Slutsats: Kroppsuppfattningen och livskvaliteten i relation till sexualitet påverkades negativt till följd av mastektomi. / ABSTRACT Background: Breast cancer is today the most common form of cancer in women and also the most studied form of cancer. Breast cancer generates in a suffering even though the probability of surviving after being diagnosed with breast cancer has increased. Surgery is the primary treatment for breast cancer, which increases the need to further study how this affects the quality of life and how it can affect body perception. Changes in body perception and quality of life in relation to sexuality create suffering, hence care and nursing staff need to have knowledge about this as suffering is the motive for all care. Aim: The purpose of this study is to investigate how women with breast cancer who have undergone a mastectomy experience their body perception and quality of life in relation to sexuality. Method: Descriptive literature study of scientific articles with a qualitative approach. Results: Mastectomy tends to have an impact on women's body image and quality of life in relation to sexuality. The most prominent results were that scarring and societal norms had an impact on women's body image and that the feminine identity was disturbed in the loss of the breast. Furthermore, this study shows a negative change in women's quality of life in relation to sexuality due to the changed body perception. Conclusion: Body perception and quality of life in relation to sexuality were negatively affected because of mastectomy.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. Diagnos och behandling kan leda till förändringar i patienters fysiska, psykiska och psykosocialt liv. Sexualitet, som är en viktig del av livet, blir därmed påverkad av denna livsomställning. En förståelse över hur patienten upplever sin sexualitet är av stor vikt för vårdpersonalen för att kunna bättre förstå dessa kvinnor. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av sin sexualitet vid bröstcancer.    Metod: En litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs metodbeskrivning (2017) baserad på elva vetenskapliga originalstudier. Datainsamlingen skedde genom databaserna PUBMED och CINAHL med sökord såsom “breast neoplasm”, “sexualitet” och “experience”. Begränsningarna som tillämpades var “full text”, “English”, “Women” och årtalen “2010–2020”.   Resultat: Resultatet består av tre temaområden vilka är ”Förändrad kropp och sexliv, Hälso sjukvårdpersonal och Påverkan på relation”. Resultatet uppvisade huvudsakligen att majoriteten av drabbade kvinnor vid bröstcancer upplever sexuell dysfunktion och förändring i kroppsuppfattning vilket leder till förändring i relationen och samlivet. Diskussion: Personer som drabbas av bröstcancer erfar olika former av fysiska och psykiska besvär oavsett i vilken sjukdomsfas de befinner sig. Dessvärre finns det brist på att erbjuda personcentrerad vård och stöd utifrån patienters behov i de flesta länder. Sjuksköterskans stöd i olika faser kan göra skillnad i att minska ångesten och hjälpa patienter genomgå alla förändringar som diagnosen innebär.