Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva.  Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet.  Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla. Dessa föll in under de tre huvudkategorierna: kvinnans kroppsuppfattning i relation till jaget, till andra och den sociala omgivningen. Slutsats: Kvinnorna upplevde en negativt förändrad kroppsuppfattning sompåverkade identiteten samt feminiteten. Utöver kirurgins inverkan på kvinnan själv påvisades även att kvinnans relationer till närstående samt den sociala omgivningen hade påverkats till följd av den upplevda förändrade kroppen. Klinisk relevans: Denna litteraturöversikt kan leda till en ökad medvetenhet och förståelse av kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur leda till att kvinnorna upplever bättre stöd och omvårdnad efter genomförd kirurgi efter bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most occurring cancer form among women worldwide. The most common treatment of breast cancer is surgical treatment, which involves mastectomy where the whole breast tissue is removed or lumpectomy where only a part of the breast tissue is removed. The surgical operation can imply negative consequences for the woman in a physical, emotional and social perspective. It can also affect women´s body image as well as how they look upon themselves. Aim: To describe women’s body image after surgical treatment following breast cancer. Method: A literature review of 12 qualitative articles that illustrate woman’s body image after completed surgical treatment. All articles where assessed regarding quality and was profoundly searched through for similarities and differences, which compiled into subcategories and main categories presented in the results. Result: Eight different subcategories were found: feeling, an attack against the body image, identity and femininity, attraction, decreased femininity, the external facade, social norms and ideals and fear. These were divided into the three main categories: the woman’s body image in relation to myself, others and the social surroundings. Conclusion: The women experienced a negative change in their body image that influenced their identity and femininity. In addition to the impact of the surgery on the woman herself, the result also showed an impact on the relationships to people those who are close to them as well as the interactions within the society. Clinical Implication: This literature review can lead to an increased awareness and understanding of women’s body image after surgical treatment amongst nurses. In turn this can further lead to women feeling better support and care after surgical treatment following breast cancer.

Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebär borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förändras vid hälsa såväl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i någon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig få en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgått mastektomi med fokus på kroppsuppfattningen. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar som både var kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier: Kvinnornas visuella syn på sig själva, som handlar om hur kvinnorna ser sin kropp och dess förändringar samt hur detta påverkar dem. Kvinnornas emotionella upplevelser, som beskriver kvinnornas känslor runt mastektomi. Kvinnornas upplevelser av en förändrad kvinnlighet som tar upp hur mastektomi har påverkat deras känsla av kvinnlighet. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde ofta en förändrad kroppsuppfattning. Över lag upplevde kvinnorna negativa känslor kring självbilden. Det visade även att brister i kommunikationen mellan patient och sjuksköterska hade en inverkan på kvinnornas upplevelser av vården. / Background: One treatment option for breast cancer is mastectomy, removing the whole breast .Women have a dynamic and personal perception of their bodies that can be divided in to three different components, real appearance of the body,ideal of the body and the presentation of the body. Body perception changes by health as well by sickness or injury. Failure in one of the components can lead to a changed body perception related to sickness. Aim: The aim was to describe women’s experiences with breast cancer who had undergone mastectomy with focus on their body perception. Method: It was carried out as a systematic literature review and was based on eleven qualitative and quantitative articles. Results: The analysis formed three categories, Women’s visual sight on themselves: how women look at the changed body and how it affects them.Women’s emotional experiences: the women’s feelings about the mastectomy and Women’s experience of a changed femininity: how mastectomy affects the femininity. Conclusion: Women that underwent mastectomy often experienced a change body perception. Overall the women experienced negative thoughts about their self-image. It also showed that lack of communication between patient and nurse had an impact on the women’s experiences around their healthcare.

Bakgrund: I Sverige drabbas 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Dessa kvinnor utsätts för både kroppsliga och emotionella biverkningar och förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever att deras sexualitet påverkas av sjukdom och behandling. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Resultat: Ett huvudtema framkom en förändrad identitet; och fem subteman: kroppsliga förändringar, känna sig okvinnlig, relationens betydelse, kommunikationens betydelse för att komma vidare och sjukvårdens betydelse. Slutsats: Resultatet visade att kvinnorna upplevde att de förlorat sin sexuella identitet och sin kvinnlighet. Förlusten gjorde att de inte kunde identifiera sig med den kvinna som de tidigare varit. De upplevde flera fysiska förändringar som ledde till minskad sexuell aktivitet. Men trots den minskade sexuella aktiviteten upplevde många av kvinnorna en ökad närhet till sin partner och stödet från en partner ansågs viktigt. Många kvinnor saknade dock stöd och information från sjukvården angående sexuella problem. De upplevde att vårdpersonalen tyckte det var genant eller oviktigt att tala om kvinnornas sexualitet. Då sjuksköterskans primära mål är att främja hälsa och välbefinnande bör sjuksköterskan beakta kvinnornas sexualitet eftersom sexualiteten är en viktig dimension för upplevelsen av hälsa. / Background: In Sweden 8000 women are afflicted by breast cancer every year. These women are subject to both physical and mental side effects and alternations. Aim: The objective of this literature review is to highlight how women in the case of breast cancer experience that their sexuality is affected by the disease and treatment. Method: The method is a review of the related literature. Results: One major theme emerges: a changed identity, and five minor themes: physiological changes, feeling unfeminine, the significance of relationship, the significance of communication in order to move on, and the significance of medical care. Conclusion: It turns out that these women experienced a loss of their sexual identity and their femininity. The deprival resulted in an inability to identify themselves with the women they once were. They also experienced physiological changes, e.g. dryness of the vaginal mucous membrane, pain from the removed breast, and less sexual arousal which impeded and reduced the sexual activity of the women. But despite reduced sexual activity, many of these women experienced acquiring a greater proximity to their partner, and that the support from a partner was regarded as important. Many of the women, though, lacked support and information from the medical institutions concerning sexual problems. They experienced that the medical staff thought that conversing upon the women’s sexuality was something embarrassing or of no importance. Since the primary objective of the nurse is to promote health and well-being, the nurse should take heed to and attend to the sexuality of the women, considering that sexuality is an important dimension in regard to experiencing health.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 8000 kvinnor av bröstcancer och är därmed den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Den främsta behandlingsformen är kirurgi där man vanligtvis väljer att utföra en mastektomi, där hela bröstet opereras bort, eller bröstbevarande kirurgi. Förlusten av ett eller båda brösten ger ofta fysiska och psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin hälsorelaterade livskvalitet och psykosociala hälsa efter mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ metod användes. Urvalet var strategiskt bestående av fem kvinnor som genomgått rekonstruktion/inte genomgått rekonstruktion med varierande åldrar samt olika civilstånd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Förändringen i självbild som en mastektomi ger kan leda till begränsningar i den vardagliga livsföringen. Kvinnorna blir dagligen påminda om den fysiska förändringen och upplever detta som psykiskt påfrestande. Dock upplever kvinnorna diagnosen i de flesta fall som ett uppvaknande och ser nu livet som en ny möjlighet. Samtliga kvinnor upplevde en brist i den information som ges av hälso- och sjukvården samt det stöd som erbjuds dem efter avslutad behandling. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kvinnor har olika uppfattning om livskvalitet. En del av kvinnorna upplever att det förändrade utseendet i samband med en mastektomi är ett hinder i vardagen. Dessa kvinnor har ett stort behov av information och stöd även en längre tid efter avslutad behandling, det ställer höga krav på sjukvårdspersonal inom dessa områden. / Background: Every year approximately 8000 women in Sweden are diagnosed with breast cancer and therefore it´s the most common form of cancer in women. The foremost treatment is surgery where the most common treatment is mastectomy, where the entire breast is surgically removed.The loss of one or both breasts often provides physical and psychological consequences. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of their health related quality of life and psychosocial health after mastectomy with or without reconstruction. Method: A descriptive study with qualitative method was used. A strategic selection was conducted where five women who have undergone reconstruction or not, with varying ages and different marital status were selected. Semi-structured interviews were conducted and analyzed with content analysis. Result: The change in self-image can lead to limitations in everyday living. The women are reminded every day about the physical change and experience this as psychologically stressful. However in most cases the woman perceives the diagnosis as an awakening and now sees life as a new opportunity. All of the women experienced a lack of information provided by health care and support offered to them after completion of treatment. Conclusion: Women have different perceptions about quality of life. Some women feel that the altered appearance is an obstacle in everyday life. These women have a great need for information and support even a long time after completed treatment, this places high demands on the health care professionals in these areas.

<p>Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie. Studien resulterade i tre huvudkategorier: (1) en förändrad kropp – en förändrad sexualitet, (2) en förändrad sexualitet – en förändrad sexuell relation, (3) emotionella förändringar i sexualiteten, samt tretton underkategorier. Resultatet visar att kvinnors sexualitet förändras både fysiskt och psykiskt. De flesta upplever en förändrad kroppsbild, minskad sexuell lust och njutning. Samlagen blir ofta smärtsamma vilket gör att många kvinnor drar sig undan sin partner. Många kvinnor upplever svårigheter i att prata om sin förändrade sexualitet med sin partner. Resultatet visar också att sjukvården ibland ger bristfällig information till kvinnor om eventuella biverkningar till följd av en bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Då många bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sexuella problem bör sjuksköterskor ge bättre information om eventuella biverkningar av behandlingen samt uppmärksamma dessa problem mer. Sjuksköterskor bör även möjliggöra till samtal med kvinnan om hennes funderingar kring sin förändrade sexualitet.</p> / <p>The reason why the authors conducted this study was that breast cancer is one of the most common types of cancer among women. For most women the diagnosis means that the entire or parts of the breast will have to be removed. For most women the breast represents sexuality and femininity. The aim was to describe how female sexuality and sexual relationship change after breast cancer surgery and subsequent treatment. The method was a qualitative litterature review. The study resulted in three main categories: (1) a changed body – a changed sexuality, (2) a changed sexuality – a changed sexual relationship, (3) emotional changes in sexuality, and thirteen subcategories. The result shows that female sexuality changes physically as well as psychically. Most women experience changes in body image, decreased sexual desire and pleasure. Intercourse becomes painful which makes many women withdraw from their partner. Many women experience difficulties in communicating about their changed sexuality with their partner. The result also shows that sometimes health care providers give poor information to women about plausible side effects due to breast cancer surgery and subsequent treatment. Because many women with breast cancer experience sexual problems nurses should give better information about plausible side effects from the treatment and highlight these problems. Nurses should also enable conversations with women regarding their thoughts concerning their changed sexuality.</p>

<p>Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt. Analysen resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Huvudtemana blev: <em>Förvandlas från frisk till sjuk, Existentiella förändringar </em>samt<em> Vårdpersonalens betydelse.</em> Resultaten visar att kvinnor med bröstcancer förlorar sin identitet. Förlusten leder till känslor av rädsla och lidande. Deras livsperspektiv förändras och de inser vad som är viktigt i livet. Fokus läggs nu relationer och egna intressen. Vidare visade vårt resultat att kvinnor upplevde stöd från närstående och vårdpersonal som betydelsefullt.</p> / <p>Breast cancer is one of the most common cancer diagnoses among women. Approximately 7 000 Swedish women are diagnosed with the disease every year. Despite the amount of breast cancer diagnoses the prognosis are good and 75 percent of the women survives from the disease during a 10 year period. The aim of this study was to shed light on women’s experiences of how breast cancer affects their life situation. The method was a literature review. The analyse resulted in three main themes and seven subthemes. The main themes became: <em>Transition from healthy to sick, Existential changes </em>and<em> The impact of health care providers. </em>The results showed that women with breast cancer lose their identity and these losses lead to feelings of fear and suffering. Their life perspective changed and they realized what’s important in life. They now focus on relationships and their own interests.   Furthermore, our result showed that women experience support from relationships and health care providers as important.</p>

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerform som drabbar kvinnor, tidig upptäckt är en viktig del för en ökad överlevnad i sjukdomen. Variationer i kunskap och utbildning gällande bröstcancer samt attityder kring undersökningsmetoder tenderar att påverka kvinnors tolkning av symptom och deras beslut att söka eller delta i screening/vård. Syfte: Att beskriva kunskaper om bröstcancer och attityder kring mammografiundersökning och självundersökning av bröst hos kvinnor med olika kulturell bakgrund som är bosatta i Sverige. Design: En kvalitativ studie med intervjumetodik. Metod: Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Ett strategiskt urval med snöbollsurval användes. Tolv kvinnor i åldersspannet 35-65 år som härstammade från olika asiatiska- och afrikanska länder deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna beskrev att de hade goda allmänna kunskaper om bröstcancer, vilket var mer än den kunskap de hade med sig från sina hemländer. Resultatet gällande attityder till mammografiundersökning och självundersökning visade på att kvinnorna ansåg det viktigt att delta i screeningprogram och att utföra självundersökning men att det inte varit så när de först kommit till Sverige. Kulturella uppfattningar som framkom i studien var att det skulle innebära rädsla för kvinnan att dra skam över sin familj, att sjukdomen i vissa kulturer upplevdes som smittsam samt det kunde upplevas lite som tabu att prata om den egna kroppen.  Slutsats: Det finns fortfarande ett kunskapsbehov kring bröstcancer bland kvinnor med icke europeisk härkomst. Ökad medvetenhet kring bröstcancer hos kvinnor, deras kunskapsnivåer om bland annat självundersökning av bröst kan användas för att uppnå målet med tidig upptäckt av sjukdomen. / Introduction: Breastcancer is the most common type of cancer among women, early detection is important for an increased survival of the desease. Variations in knowledge and education about breastcancer and attitudes towards screeningmethods seem to influate womens perceptions about symthoms and decisions to contact healthcare providers or participate in screening-programmes. Objective: To describe the knowledge about breast cancer and attitudes about mammography and self-breast-examination in women with different cultural backgrounds living in Sweden. Design: A qualitative study using interview methods. Method: The study was conducted by using semi-structured interviews with open-ended questions. A strategic selection of snowball sampling was used. Twelve women in the age range 35-65 years descended from different Asian- and African countries participated in the study. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: The majority of women described that they had good general knowledge about breastcancer, which was more than the knowledge they had brought from their homelands. The results regarding attitudes toward mammography screening and self-examination showed that the women considered it important to participate in screening programs and to perform self-examination but that it might not have been like that when they first came to Sweden. Cultural beliefs that emerged from the study was such that it would mean the fear of an affected woman to shame her family, that the disease in some cultures was seen as contagious, and it could seem somewhat taboo to talk about their own body. Conclusion: There is still a need for knowledge about breast cancer among women with non-European descent. Increased awareness of breast cancer in women, their levels of knowledge about including self-breast-examination can be used to achieve the goal of early detection of the disease.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige och drabbar cirka 20 kvinnor om dagen. Cancerbehandling har många biverkningar vilket försämrar livskvaliteten hos de drabbade. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om evidens finns för att fysisk aktivitet har positiva effekter på biverkningar och livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar och resulterar i 4 kategorier, nämligen fysisk aktivitet minskar biverkningar vid bröstcancerbehandling, fysisk aktivitet ökar kvinnornas livskvalitet under behandling, fysisk aktivitet ökar kvinnornas livskvalitet efter behandling och sjuksköterskans råd om fysisk aktivitet. Resultat: Evidens finns för att fysisk aktivitet har positiva effekter på biverkningar och livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. All fysisk aktivitet som studerats reducerar biverkningar som följer en cancerbehandling och ökar därmed livskvaliteten. Kombinationen av pulshöjande fysisk aktivitet och annan aktivitet ger bäst långvarig effekt på livskvaliteten. Slutsats: Resultatet kan motivera sjuksköterskan att rekommendera fysisk aktivitet till kvinnor med bröstcancer då det är ett säkert och effektivt tillvägagångssätt för att öka kvinnornas livskvalitet. / Background: Breast cancer is now the most common cancer diagnosed in women in Sweden and it affects about 20 women a day. Cancer treatment has many side effects, which impairs the quality of life of those affected. Aim: The aim of this study is to investigate whether there is evidence that physical activity has a positive impact on the side effects and quality of life in women with breast cancer diagnosis. Method: The literature study is based on 15 scientific articles and results in four categories: Physical activity reduces the side effects of breast cancer treatment, Physical activity increases patients' quality of life during treatment, Physical activity increases patients' quality of life after treatment and Nurse advice about physical activity. Results: There is evidence that physical activity has a positive impact on the side effects and quality of life in women with breast cancer diagnosis. Any physical activity that has been studied reduces the side effects that follow a cancer treatment and it increases the quality of life among women. The combination of pulse-pounding physical activity and other activity provides the best long-term impact on quality of life. Conclusion: The results can motivate nurses to recommend physical activity to women with breast cancer because there is a safe and effective approach to increase women's quality of life.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor, både i Sverige och globalt. Sjukdomen i sig och biverkningar av cytostatikabehandlingen påverkar hälsan och välbefinnandet hos kvinnor med allt från viktökning och smärta till fatigue och depression. Kan fysisk aktivitet leda till gynnsamma effekter hos bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling med tanke på att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter hos friska personer? Syfte: Att undersöka effekterna av fysiskt aktivitet hos kvinnor som behandlas med cytostatika för bröstcancer. Metod: En litteraturstudie byggd på Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Dessa sökningar resulterade i 13 kvantitativa artiklar som sedan sorterades under åtta olika teman. Resultat: Fysisk aktivitet bidrog till att förbättra den fysiska funktionen, självkänslan, humöret, kognitiv funktionen, sömnkvaliteten och livskvaliteten. Fysisk aktivitet under cytostatikabehandling resulterade även en ökning i muskelstyrka och muskelmassa. Fysisk aktivitet hjälpte i stort sätt att behålla kroppsvikt och sammansättning vid basline nivåer, men däremot sågs ingen effekt på bentäthet. Fysik aktivitet visade sig också lindra svåra behandlingsrelaterade symtom som cancerrelaterad fatigue, smärta, illamående och kräkningar, vilket i sin tur ökade patienternas förmåga att slutföra cytostatikabehandling samt förbättrade överlevnaden. Slutsats: Bröstcancerpatienter bör undvika fysisk inaktivitet under cytostatikabehandling. Fysisk aktivitet visade sig ha positiva effekter på den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet samt symtomlindring och symtomhantering och bidrog därmed till en ökad livskvalitet under cytostatikabehandling hos bröstcancerpatienter.

Bakgrund:  Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika. Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor. Syfte:  Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, Fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information. Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.