Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt. Analysen resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Huvudtemana blev: Förvandlas från frisk till sjuk, Existentiella förändringar samt Vårdpersonalens betydelse. Resultaten visar att kvinnor med bröstcancer förlorar sin identitet. Förlusten leder till känslor av rädsla och lidande. Deras livsperspektiv förändras och de inser vad som är viktigt i livet. Fokus läggs nu relationer och egna intressen. Vidare visade vårt resultat att kvinnor upplevde stöd från närstående och vårdpersonal som betydelsefullt. / Breast cancer is one of the most common cancer diagnoses among women. Approximately 7 000 Swedish women are diagnosed with the disease every year. Despite the amount of breast cancer diagnoses the prognosis are good and 75 percent of the women survives from the disease during a 10 year period. The aim of this study was to shed light on women’s experiences of how breast cancer affects their life situation. The method was a literature review. The analyse resulted in three main themes and seven subthemes. The main themes became: Transition from healthy to sick, Existential changes and The impact of health care providers. The results showed that women with breast cancer lose their identity and these losses lead to feelings of fear and suffering. Their life perspective changed and they realized what’s important in life. They now focus on relationships and their own interests.   Furthermore, our result showed that women experience support from relationships and health care providers as important.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie. Studien resulterade i tre huvudkategorier: (1) en förändrad kropp – en förändrad sexualitet, (2) en förändrad sexualitet – en förändrad sexuell relation, (3) emotionella förändringar i sexualiteten, samt tretton underkategorier. Resultatet visar att kvinnors sexualitet förändras både fysiskt och psykiskt. De flesta upplever en förändrad kroppsbild, minskad sexuell lust och njutning. Samlagen blir ofta smärtsamma vilket gör att många kvinnor drar sig undan sin partner. Många kvinnor upplever svårigheter i att prata om sin förändrade sexualitet med sin partner. Resultatet visar också att sjukvården ibland ger bristfällig information till kvinnor om eventuella biverkningar till följd av en bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Då många bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sexuella problem bör sjuksköterskor ge bättre information om eventuella biverkningar av behandlingen samt uppmärksamma dessa problem mer. Sjuksköterskor bör även möjliggöra till samtal med kvinnan om hennes funderingar kring sin förändrade sexualitet. / The reason why the authors conducted this study was that breast cancer is one of the most common types of cancer among women. For most women the diagnosis means that the entire or parts of the breast will have to be removed. For most women the breast represents sexuality and femininity. The aim was to describe how female sexuality and sexual relationship change after breast cancer surgery and subsequent treatment. The method was a qualitative litterature review. The study resulted in three main categories: (1) a changed body – a changed sexuality, (2) a changed sexuality – a changed sexual relationship, (3) emotional changes in sexuality, and thirteen subcategories. The result shows that female sexuality changes physically as well as psychically. Most women experience changes in body image, decreased sexual desire and pleasure. Intercourse becomes painful which makes many women withdraw from their partner. Many women experience difficulties in communicating about their changed sexuality with their partner. The result also shows that sometimes health care providers give poor information to women about plausible side effects due to breast cancer surgery and subsequent treatment. Because many women with breast cancer experience sexual problems nurses should give better information about plausible side effects from the treatment and highlight these problems. Nurses should also enable conversations with women regarding their thoughts concerning their changed sexuality.

The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care. The aim of this study was to describe whether, and if so how, the health-related psychosocial situation after breast cancer differ between women of different cultural backgrounds. An additional aim was to discuss what the nurse should focus on during and after breast cancer treatment with respect to these differences. The method was a literature study of 12 scientific articles that were analyzed and put together in different themes. The results show that psychological stress is not rare after breast cancer treatment and various factors that influenced this proved to be altered appearance, decreased intimacy, inadequate social support and sense of hopelessness. Women from western countries stated that the altered appearance gave the greatest psychological stress while women from eastern countries had depressive symptoms as a result of inadequate social support and deficiencies in close relationships. The conclusion was that there are both many similarities and many differences among different cultures in terms of the psychosocial situation after breast cancer treatment. To provide an adequate patient care a nurse should have knowledge about these cultural differences, but still treat each patient as an individual and not as a representative of a specific culture.

Många kvinnor som överlevt bröstcancer får en rädsla för återfall. Trots avsaknad av sjukdom kan människan uppleva minskad känsla av välbefinnande. Människans livsvärld kan påverkas av att vardagen eller den fysiska kroppen ändras. Studiens syfte är att belysa hur rädslan för återfall påverkar svenska kvinnor som drabbats av bröstcancer. Datamaterial har samlats in från nio biografier och självbiografier. Materialet har samlats in och analyserats utifrån metoden att analysera berättelser. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier. De fyra kategorierna är återfallsångest, känslan att inte kunna lita på sin kropp, påverkan på vardagen och rädslan för återfall minskar. För flera kvinnor är rädslan så stark att den utvecklas till återfallsångest. Rädslan för återfall har gjort att kvinnorna känner att de inte kan lita på sin kropp och att de då blir oroliga om något med kroppen inte är som det brukar vara. Rädslan påverkar också vardagen då vissa kvinnor lättare kan se det positiva i små saker medan andra kvinnor har svårare för det. Däremot minskar rädslan för återfall med tiden men kan komma tillbaka vid speciella tillfällen. / Many women who have survived breast cancer still have a fear of relapse. The human can experience diminished sense of wellbeing despite the absence of disease. The life-world of the human can be affected by everyday life or by changes in the physical body. The aim of this study is to illuminate how the fear of relapse affects Swedish women who have had breast cancer. Data sets were collected from nine biographies and autobiographies. The material was collected and analysed from the model analysing narratives. The results are presented in four categories. The four categories are relapse anxiety, the feeling of not being able to trust your body, impact on the daily life and the reduced fear of relapse. For many women, the fear was so strong that it developed in to a relapse anxiety. The fear of relapse has made the women feel that they can not trust their bodies and that they are worried about something that is unusual with their bodies. The fear also affects the everyday life as some women can more easily see the positive in small things while others find it more difficult. However, the fear of relapse is reduced over time, but can come back at special circumstances.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten. De kunde även uppleva otrygghet, bristande stöd samt att de inte blev sedda. Detta benämndes icke-vårdande möten. Diskussion: Vikten av reflektion i det dagliga arbetet för att få till de vårdande mötena med patienten diskuterades. Även vikten av att tydliggöra sjuksköterskans ansvarsområden i utbildningen lyftes fram. Slutsats: Det finns ett fortsatt behov av att sprida kunskapen om kvinnors upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Den förståelse för patientens situation som studien ger bör appliceras på alla patienter oavsett sjukdom, vilket kan leda till vårdande möten i alla vårdsituationer. / Background: Each year approximately 7000 people is diagnosed with breast cancer in Sweden, which means that 15-20 women a day get a breast cancer diagnosis and that one out of ten women develop breast cancer during their lifetime. The meetings between these women and the nurse will be important for the experience of the entire course of the disease. Aim: The aim was to highlight how women with breast cancer experience the meeting with the nurse. Method: The study was a literature review that was based on a systematic selection of scholarly articles, in which eleven articles have been quality reviewed and analyzed. Results: The results showed that women with breast cancer experienced security, support and being seen, which was categorized as caring encounters. The women also experienced insecurity, not being supported and not being seen. This was categorized as uncaring encounters. Discussion: The importance of reflection on a daily basis to get to the caring encounters with the patient was discussed. The importance of clarifying the responsibilities of the nurse in the education was also highlighted. Conclusion: There is a further need to raise awareness of women's experiences of the meeting with the nurse. The understanding of the patient's situation that this study gives should be applied to all patients regardless of disease, which can lead to caring encounters in all care settings.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling. 30 kvinnor som genomgick adjuvant cytostatikabehandling vid den onkologiska behandlingsenheten vid Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) besvarade en enkät med frågor om fysisk aktivitet. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. Datamaterialet har analyserats med deskriptiv statistik. Den avslutande öppna frågan analyserades med modifierad manifest innehållsanalys. Resultatet visade att kvinnorna i lika hög grad var fysiskt aktiva före som under cytostatikabehandlingarna. Skälen som kvinnorna uppgav till att vara fysiskt aktiva var att de kände sig mindre trötta och att den kunde skingra tankarna. Många kvinnor upplevde att de mådde psykiskt bättre av fysisk aktivitet och att det gick lättare att återhämta sig mellan behandlingarna. Den aktivitetsform som främst utfördes var promenader. Ett flertal kvinnor hade fått information av vårdpersonal gällande fysisk aktivitet i samband med cytostatikabehandling men mindre än hälften av dessa kvinnor följdes upp under behandlingsperioden. Informationen gavs främst av sjuksköterskor och läkare. / Research has shown that physical activity improves survival for women diagnosed with breast cancer. Studies have also described that physical activity is a matter of importance for alleviating common side effects from chemotherapy which thereby increases the quality of life for these women. It has also emerged that there is insufficient information on this topic. As a first step, it is necessary to do a survey of the physical activity in women with breast cancer, their activity experiences and what importance physical activity play for them during adjuvant chemotherapy. This work was a cross-sectional study based on questionnaires. The purpose of this study was to describe physical activity in women with breast cancer receiving adjuvant chemotherapy. 30 women who received adjuvant chemotherapy at the medical treatment unit for oncology at Örebro University Hospital (USÖ) answered the questionnaire. The questionnaire contained both closed and open-ended questions. The data was analysed with descriptive statistics. The final open-ended questions were analysed with a modified manifest content analysis. The result showed that the women had the same activity level before as during the treatment period. The reasons for the women to be physically active were to decrease fatigue and to divert their minds. The majority of the women experienced feeling psychologically better and experienced better recovery between chemotherapy treatments. Walking was the most frequently used activity. The majority of the women received information about physical activity, but less than half of the women were followed-up. This information was primarily given by nurses and doctors.

Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mg² or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis. The resultconsisted of five categories of description, the obvious pain, themanageable pain, the lonely pain, the unimaginable pain andultimately the crippling pain. The existence was open when the pain feltdescribable and manageable, while it was concluded when the pain seemedinexplicable and life drastically changed. The study showed a significantpainful impact of chemotherapy. The woman had difficulties to refer to theinformation given by the medical services, when the pain went beyond previousexperiences. There was a tendency that the woman waited before she contactedthe medical services, this waiting made room for difficult thoughts andfeelings. A question for further research is how the staff can capture andbetter help the women who experience severe pain. / Dagens adjuvanta cytostatikabehandlingav kvinnor med bröstcancer kan leda till smärta. Denna studies syfte var att undersöka olikauppfattningar om inverkan av smärta, utlöst av adjuvant cytostatikabehandling,på dagligt liv hos några kvinnor som nyligen diagnostiserats med bröstcancer.Inklusionskriterier var deltagande i ett pågående stresshanteringsprojekt ochcytostatikabehandling i doser om 75mg² eller mer av antracyklin och/ellertaxan. Exklusionskriterier var oförmåga att förstå och kommunicera på svenska ochpsykisk sjukdom. Efter etiskt godkännande av delstudien i september 2010 inkluderades kvinnorna konsekutivt genommuntlig och skriftlig förfrågan. Fenomenologisk ansats användes i de åttaintervjuerna och i resultatbearbetningen. Resultatet kom att utgöras av fembeskrivningskategorier: den förklarliga smärtan, den övervinneliga smärtan, denensamma smärtan, den ofattbara smärtan och sist den förlamande smärtan.Tillvaron var öppen då smärtankändes förklarbar och därmed hanterbar, medan den slöts när smärtan kändesoförklarlig och kvinnornas liv förändrades drastiskt. Studien visar på en betydande smärtinverkan vid cytostatikabehandling. Kvinnornafick svårt att referera till den av sjukvården givna informationen, när smärtangick utanför tidigare beskrivning och smärtupplevelser. Det fanns en tendensatt kvinnan avvaktade innan hon kontaktade sjukvården och i denna väntanuppstod svåra tankar och känslor. En fråga för vidare forskning är hurpersonalen kan fånga upp och bättre hjälpa de kvinnor som får svåra smärtor.

Background: Breast cancer is one of the most common types of cancer in the world and it usually affects elderly women. However, there are between 600-700 cases per year in Sweden where women under the age of 45 are diagnosed. Removal of the breast or part of the breast, hair loss, fatigue and nausea as a result of the breast cancer treatment has an emotional and physical impact on the women’s lifeworld. The nurse should build a relationship with the women to identify and meet their needs.  Aim: To describe younger women’s experiences of getting a breast cancer diagnosis and life afterwards. Method: Four biographical books were analyzed to match the aim of the study. Result: The findings were that the women experience similar thoughts and feelings when it comes to living with a cancer diagnosis. Feelings such as fear, anger and distress were expressed in the biographies. To be able to fight against the disease the women highlighted the importance of support from family members and the medical staff. Conclusion: The women’s describes both physical and mental changes due to treatment, a strong influence on the woman’s lifeworld. It is therefore important that the nurse support, comfort and assist the patient during the entire course of the disease. It might help the woman to find bright spots in life and maintain hope for the future.

Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi. Studien utfördes som en litteraturstudie då aktuell vetenskaplig forskning sammanställdes. Resultatet visade att kvinnors livskvalitet påverkades på ett negativt sätt i samband med mastektomi. Kvinnor i alla åldersgrupper som hade genomgått mastektomi visade på lägre social-, emotionell- och fysisk funktion. Mastektomi var associerat med sämre sexuell livskvalitet och indikerade sämre känslor för sexuell attraktion. Både yngre och äldre kvinnor påverkades i sin kroppsuppfattning i samband med mastektomi. För att förbättra livskvaliteten var socialt stöd en betydande faktor. Kvinnans upplevelse av ångest då hon konfronteras med en livshotande sjukdom kan komma att ha långvarig effekt på hennes subjektiva välbefinnande. Ångest initialt förutsade sämre livskvalitet. Framtida omvårdnadsforskning bör inriktas på att belysa kvinnors unika livskvalitet samt undersöka skillnaden mellan ordinerade omvårdnadsåtgärder vid mastektomi för att finna evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i syfte att minska kvinnors lidande och förbättra livskvaliteten. / To be confronted with a life threatening disease and having to go through mastectomy means changes to a woman's life. The breast is a symbol for femininity and having to lose that symbol can affect the woman's gender identity. Changes in life may affect quality of life. The purpose of this study was to highlight women's quality of life when they have gone through a mastectomy. The study was conducted as a literature review and current scientific research has been used. The result showed that a mastectomy can affect a women's quality of life in a negative way. Women of all ages who have gone through mastectomy showed less social-, emotional-, and physical function. Mastectomy is associated with less sexual attraction which affects the quality of life. Both younger and older women felt like their body image was affected when mastectomy had been performed. To raise their quality of life, social support showed to be one of the main factors. The woman's experience of anxiety when she is confronted with a life threatening disease will have a long-lasting effect on her subjective well-being. Anxiety initially predicted poorer quality of life. Future nursing research should focus on women's unique quality of life and investigate differences in prescribed nursing interventions related to mastectomy in order to present evidence based nursing interventions to reduce women's suffering and improve quality of life.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad. Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv. En ångest att överge sin familj vid en eventuell bortgång var vanligt förekommande hos kvinnorna.Implikation: Det finns behov av att förbättra information och psykosocialt stöd speciellt anpassat för unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Även behov av vidare forskning om hur psykosociala problem identifieras hos unga kvinnor med bröstcancer. / Problem: In health care the psychosocial problem rarely or never is noticed by nursing staff, being young is a risk factor for suffering from psychosocial problems. It is therefore important for nurses to have knowledge about the psychosocial impact that young women with breast cancer experience. The purpose: was to illustrate young women´s experiences of their breast cancer from a psychosocial perspective, related to nursing. Method: It was a literature study, where 14 qualitative and quantitative articles that responded to the study´s purpose were used. Results and conclusion: Breast cancer influenced women´s relationships with the families both positively and negatively. The physical changes that occurred as a result of breast cancer created concerns about reproduction, sexuality and femininity. They felt that there was a lack of personalized information and tomized support for the young women. The women felt that they had lost their identity. The fear of dying or recurrence imprinted the women´s life. Anxieties to abandon the family in the event of a possible death were commonly occurring in the women. Implication: There is a need to improve information and psychosocial support ecially modified for young women with breast cancer. Also there is a need for further research on how psychosocial problems are identified in young women with breast cancer.