Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 år och äldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som är 55 år och äldre upplever att de inte får tillräckligt stöd från vårdpersonal och närstående. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa påverkar deras hälsa. Metod: Vi använde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006). Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa är: emotionellt stöd, vårdpersonalens stöd, närståendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd är viktiga för postmenopausala kvinnors hälsa och livskvalitet. Slutsats: Olika typer av stöd från närstående och vårdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse för vilka stöd som är viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa påverkar deras hälsa. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden.  In 2008 there were about 7300 women diagnosed with breast cancer and of these 72 per cent were 55 years or older. Earlier research showed that postmenopausal women with breast cancer aged 55 years and older felt that they were not getting enough support from health professionals and relatives. Aim: The aim of this study is to describe how postmenopausal women with breast cancer experience different types of support and how these affect their health. Method: A literature review was used in which 16 qualitative and quantitative studies were examined and analyzed according to Friberg (2006). Results: The data analysis of the articles revealed five themes and these are: emotional support, health professionals` support, relatives´ support, religious support and information support. We found that these supports are important for postmenopausal women´s health and quality of life. Conclusions: Different types of support from relatives and health professionals are perceived as important for postmenopausal women with breast cancer. More research is needed to get a better understanding of which supports that are important for postmenopausal women with breast cancer and how it affects their health.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ metod har används för att få en djupare förståelse i människors upplevelse och erfarenheter. Två själbiografiska böcker valdes ut för analys. Resultat: I resultatet redovisas ett tema; Kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen bröstcancer och fyra kategorier; Att få besked, att få behandling, efter diagnos och uppleva stöd, samt niounderkategorier; tankar och känslor kring beskedet, förnekande av sjukdom, oro och rädsla,ångest och lidande, fysiska förändringar, psykiska förändringar, av familjen, omgivningen ochandra i samma situation samt sjukvårdpersonalen. Resultatet beskriver bland annat kvinnornas känslomässiga upplevelse samt vad det innebär att leva med bröstcancer. Slutsats: För att en bröstcancer patient ska få den ultimata omvårdnaden så är det av stor betydelse att ta vara påpatientens individuella upplevelse och behov. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women not only in Sweden but worldwide. Somewhere between 15 to 20 women are diagnosed with this type of cancer each day. Being told that you have breast cancer usually results in confusion, anxiety and shock for the one who is ill as well as for those closely related to the affected women. Symptoms of the sickness and side effects of the various treatments have a major impact on women's self-esteem and health experience. Purpose: The purpose of this paper is to describe women's experience of living with breast cancer. Method: Qualitative methodology is used to understand and penetrate deeper into people's perception and experience of the disease. Two autobiographical books were selected to analyze. Results: The result is presented in one theme; Women’s experience of living with the sickness breast cancer and four categories;Receiving the diagnose, getting treatment, after the diagnose and to experience support, as well as nine sub-categories, thoughts and feelings about diagnose, denial of illness, anxiety and fear, anguish and suffering, physical changes, mental changes, the family, surroundings and others in the same situation and finally medical personnel. The results describe among other things women's emotional experience and what it means to live with breast cancer. Conclusions: For a breast cancer patient to receive the best possible care, it is of the greatest importance to be aware of the patient's individual experience and needs.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %). Kvinnorna besvarade en enkät med instrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse samt frågor kring demografiska och socioekonomiska aspekter, psykosocialt stöd och komorbiditet. Data analyserades med uni-, bi- och multivariata analyser. Resultaten visade att bröstcancerpatienterna upplevde problem med global hälsostatus, roll-, emotionell, social och sexuell funktion och olika symptom samt att en relativt liten andel hade ångest och depression. Det fanns en hög grad av tillfredsställelse med vården, vilket var relaterad till en lägre grad av ångest och depression samt en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet och ångest/depression kunde förklaras av ålder, cytostatikabehandling, komorbiditet, psykosocialt stöd samt sjukskrivning/sjukbidrag, medan enbart en liten andel av variansen i vårdtillfredsställelse kunde förklaras av bakgrundsfaktorer. / The aim of the study was to explore health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction among women with breast cancer early on in the course of the disease, and to investigate correlations between these aspects. Furthermore, the influence of background factors was examined; demographic, socioeconomic, and medical factors, and psychosocial support. This cross-sectional study was carried out as a questionnarie study supplemented with medical data from the Regional Breast Cancer Register of the Uppsala/Örebro Region. A total of 1574 inquiries of engaging in the study were sent out, whereof 69 % accepted. In the final analysis 932 women were included (59 %). Participants completed a questionnaire including instruments measuring health-related quality of life, anxiety/depression, and patient satisfaction, as well as questions regarding demographic and socioeconomic aspects, psychosocial support, and comorbidity. Univariate, bivariate, and multivariate methods were used for data analysis. The results showed that the women experienced problems related to global health status, role, emotional, social, and sexual function, and diverse symptoms, and a relatively small part were defined as clinical cases of anxiety and depression. There was a high degree of patient satisfaction, which in turn was related to less anxiety and depression and a better health-related quality of life. Age, treatment with chemotherapy, comorbidity, psychosocial support, and sick leave/temporary disability pension were shown to influence health-related quality of life and anxiety/depression, whereas only a small part of the variance in patient satisfaction could be explained by background factors.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige, då omkring 7000 diagnostiseras varje år. Att få en sådan diagnos kan för många yttra sig väldigt chockartat. För att kunna hantera situationen finns det en rad olika faser individen måste ta sig igenom, detta görs med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors olika copingstrategier vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 empiriska studier användes. Resultat: Resultatet av studierna visade att det fanns många olika sätt att hantera sin bröstcancer på, en del kvinnor valde att acceptera och andra att förneka. Humor och religion styrkte en del kvinnor och socialt stöd var för de flesta ett viktigt redskap. För att skapa kontroll i sitt liv av det påverkbara så valde kvinnorna att aktivt delta i sin sjukdom och aktivera sig på alla möjliga sätt. Många kvinnor ville kämpa och försökte också att hålla sig positiva. Diskussion: Utifrån resultatets fynd diskuterades eventuella skillnader och likheter gentemot olika teoretiker. Däribland Antonovsky, Folkman och Lazarus och även Carver. Detta gjordes för att lättare kunna förstå och se ett samband mellan beteende och individ. Slutsats: Slutsatsen var att alla kvinnor har sitt eget sätt att hantera sin sjukdom och att detta måste ta hänsyns till. Vårdgivare måste ha en stor förståelse för detta och kan eventuellt tillämpa olika mätinstrument för att utvärdera sin patients befintliga läge i den stressfulla situationen. / Background:Breast cancer is the most common cancer affecting women in Sweden, where around 7000 are diagnosed each year. Making such a diagnosis can be very shocking. In order to handle the situation, there are a number of different stages the individual must go through, this is done by using various coping strategies. Aim: The aim of this study was to explore women’s different coping strategies in breast cancer. Method: A literature review was conducted in which 14 empirical studies were used. Results: Results of the studies showed that there were many ways to manage their breast cancer, some women chose to accept and others deny. Humor and religion substantiate some women and social support was the most important tool. In order to establish control in their lives women chose to actively participate in their illness and become active in every possible way. Many women wanted to fight and tried to stay positive. Discussion: Based on the result’s findings were discussed any differences and similarities to some different theorists. Including Antonovsky, Folkman and Lazarus, and even Carver. This was done to better understand and see a connection between behaviour and the individual. Conclusion: The conclusion was that all women have their own way to handle the disease and that this must be considered. Caregivers must have a strong understanding of this and may apply different instruments to assess their patient’s existing position in the stressful situation.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer, från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Kvinnorna chockades av diagnosbeskedet och reagerade starkt känslomässigt. Bröstoperation och cellgiftsbehandling gav kvinnorna en känsla av att förlora sin kvinnlighet. Kvinnorna fick en ny syn på livet med nya prioriteringar. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal var betydelsefullt och brist på detta upplevdes som en extra börda. Diskussion: Varje individ ser världen utifrån sitt eget perspektiv, så kallad livsvärld. Livsvärlden påverkade kvinnornas upplevelser av sjukdomen. Bristande stöd från personal kan bero på oförmåga att möta kvinnorna i deras livsvärld. Upplevelsen av förlusten av kvinnlighet kan bero på kvinnornas egna uppfattningar om kvinnlighet. Slutsats: Omvårdnaden bör fokusera på kvinnornas sjukdomsupplevelse. Detta kan uppnås genom att sjuksköterskan försöker möta kvinnorna i deras livsvärld. Sjuksköterskan bör också hjälpa kvinnorna att återigen uppnå en känsla av kvinnlighet. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden. Every year approximately 7000 women receive the diagnosis. Therefore it is im-portant that the nurse has knowledge of these women's experiences. Purpose: The purpose was to describe women's experiences of being diagnosed with breast cancer, from diagnosis to treatment. Method: A general literature review with inductive analysis was conducted. Results: Women were shocked by the diagnosis and reacted emotionally. Breast surgery and chemotherapy gave the women a sense of losing their femininity. They had new perspectives on life with new priorities. Support from relatives and professionals played an important role, lack of support became an extra burden. Discussion: Every individual sees the world from their own perspective, so-called lifeworld. The lifeworld affected the women's experiences of the disease. Lack of support from professionals may be due to the inability to meet the women in their lifeworlds. The feeling of lost femininity may depend on the women´s own perceptions of femininity. Conclusion: The nursing should focus on the women's experiences of illness. This might be achieved by nurses meeting the women in their lifeworlds. Nurses should also try to assist the women to re-establish a sense of femininity.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt. Angående organisation uppgav patienterna behov av bättre samordning, högre personalkontinuitet, tillgång till en kontaktperson inom vården samt utökad psykosocial vård. Hög tillfredsställelse med vårdens kompetens rapporterades men även misstag samt upplevd bristande professionalitet hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens bemötande uppgavs mestadels som tillfredsställande. Lägre tillfredsställelse rapporterades då vårdpersonalen förbisett patienten som individ. Tillfredsställelsen med information under utredning var hög då information getts personligen med tid för frågor och återkoppling. Då information varit svårtillgänglig, bristande eller ej anpassad efter patientens behov var tillfredsställelsen lägre. De generella kommentarerna indikerade hög tillfredsställelse. Slutsats: Bröstcancerpatienterna uppgav hög tillfredsställelse med kompetens och bemötande under utredningen. Lägre tillfredsställelse uppgavs med vårdens organisation och information. Förbättringsbehov som tydligast framgick var av ökad samordning av utredningens faser samt utökad psykosocial vård. / Purpose: The purpose was to examine breast cancer patients’ satisfaction with care during diagnostic process and to investigate their identified needs for improvement. Method: Patients reported to the Quality register for breast cancer in Uppsala- Örebro during 2007-2008 were asked to participate in a questionnaire study. The study population was 165 women who commented on the diagnostic process. Answers were analyzed using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Result: Patients commented diagnostic services regarding organization, competence, interpersonal skills, information and general. Concerning organization they reported needs for better coordination, better personnel continuity, a contact person and more psychosocial care. High satisfaction with health care competence was reported but also mistakes and lack of professionalism. Personnel’s interpersonal skills appeared mostly satisfactory. Lower satisfaction was reported when personnel overlooked the patient as an individual. Satisfaction with information was high when information was given in person with time for questions and feedback, and lower when information was hard to access, lacking or not adjusted to the patients’ needs. General comments indicated high satisfaction. Conclusions: Patient satisfaction with competence and interpersonal skills was high while satisfaction with organization and information was lower. Diagnostic services can be improved by coordination and more psychosocial care.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

<p>Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig. Sjuksköterskan bör kunna uppmärksamma och möta patienternas individuella sjukdomsupplevelser, för att därefter ha en möjlighet att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever det att leva med bröstcancer, genom att analysera och sammanställa tidigare kvalitativ forskning enligt Fribergs (2006) beskrivning av kvalitativa litteraturstudier. Den här studiens resultat beskriver kvinnors individuella upplevelser av att leva med bröstcancer. Resultatet är beskrivet i två kategorier; lidande och mognad, samt nio subkategorier; hotad självbild, energilöshet, menopaus, informationsbehov, obehag och smärta, ensamhet, förstörd framtid samt andlighet och inre styrka. Resultatet visar att de individuella upplevelserna speglas av var kvinnorna är i sina liv och hur deras livssituationer såg ut innan de fick en fastställd diagnos. Resultatet visar dock också att kvinnorna i viss mån blev stärkta av motgångar, växte som människor och genom det gjorde omprioriteringar i sina liv. Sjuksköterskans fokus i sitt arbete bör därför ligga i att framförallt se kvinnornas individuella upplevelser och behov men även att stödja dem i deras bearbetningsprocess att nå inre styrka.</p> / <p>Breast cancer is the most common cancer disease among women in the world and the risk to get sick in Sweden before the age of 75 is one out of 10. When an individual get stroke by a disease life drastically changes from healthy to sick over night. Getting a breast cancer diagnosis often means you have to remove part of or the whole breast, and the procedure is complimented by treatments and medical products. Living with a disease is a unique individual experience and the patient’s experiences of suffering are related to feeling of the disease and the diagnosis. That means that a person isn’t sicker than he experiences himself to be. To be able to meet a patient’s basic and specific caring needs, the nurse must be aware of individual experiences of a disease, which this study result shows. The aim of this study is to describe women’s different experiences of living with breast cancer. The authors used a qualitative literature method based on Friberg (2006), analysing qualitative research and compiling it to a new result. The result shows individual experiences of living with breast cancer and it’s described in two categories;  suffering and  maturation and nine subcategories; threatened self-image, powerless, menopause, need of information, discomfort and pain, loneliness, destroyed future, spirituality and inner strength. As the result shows, every individual lived experience of an episode is a mirror of women’s life situations and where they were in life before getting a diagnosis. The result also shows that women somehow became strengthened through illnesses, grew as human beings and therefore reprioritize what’s important in life. The work of a nurse should focus on seeing women’s individual experiences and needs and through that support them through their coping strategies to reach their inner strength.</p>