<p>Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.</p><p>Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv. En ångest att överge sin familj vid en eventuell bortgång var vanligt förekommande hos kvinnorna.Implikation: Det finns behov av att förbättra information och psykosocialt stöd speciellt anpassat för unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Även behov av vidare forskning om hur psykosociala problem identifieras hos unga kvinnor med bröstcancer.</p><p> </p><p> </p> / <p><p>Problem: In health care the psychosocial problem rarely or never is noticed by nursing staff, being young is a risk factor for suffering from psychosocial problems. It is therefore important for nurses to have knowledge about the psychosocial impact that young women with breast cancer experience.<p><p><p><p><p><p><p> The purpose: was to illustrate young women´s experiences of their breast cancer from a psychosocial perspective, related to nursing.</p><p><p><p><p><p>Method: It was a literature study, where 14 qualitative and quantitative articles that responded to the study´s purpose were used.</p><p><p><p><p><p><p>Results and conclusion: Breast cancer influenced women´s relationships with the families both positively and negatively. The physical changes that occurred as a result of breast cancer created concerns about reproduction, sexuality and femininity. They felt that there was a lack of personalized information and tomized support for the young women. The women felt that they had lost their identity. The fear of dying or recurrence imprinted the women´s life. Anxieties to abandon the family in the event of a possible death were commonly occurring in the women.</p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p>Implication: There is a need to improve information and psychosocial support ecially modified for young women with breast cancer. Also there is a need for further research on how psychosocial problems are identified in young women with breast cancer.</p><p><p><p><p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förändras av att genomgå en strålbehandlingsserie. Studien hade en jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i åldern 30 till 86 år med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas personlighetsdrag skattades före och efter strålbehandlingsserien med hjälp av ett validerat mätinstrument, LOT-R. Enkäten bestod av tio påståenden som besvarades med hjälp av en fem-gradig skala ( 0="Stämmer inte alls,..., 4="Stämmer precis"). Poängen summerades för att få en totalsumma, en "optimistpoäng" (0-24 poäng). För att tolka resultatet skapades sedan fyra kategorier - stor pessimist (0-6 poäng), liten pessimist (7-12 poäng), liten optimist (13-18 poäng) samt stor optimist (19-24 poäng). Majoriteten av kvinnorna hamnade, både före och efter behandlingsserien, i kategorin "liten optimist". Medianpoängen var 17 poäng före och 18 poäng efter behandlingsserien. Skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien jämfördes med hjälp av Wilcoxon's signed ranked test. Resultatet visade att ingen signifikant skillnad fanns mellan skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien (p=0.141; Z=-1.471). Studiens huvudresultat var att bland kvinnor med behandlingsbar bröstcancer är det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget stabilt och förändras inte av att genomgå en strålbehandlingsserie.</p> / <p>The aim of the study was to evaluate if the optimistic/pessimistic trait among women with breast cancer are changed by undergoing radiation treatment. The study had a comparative design and the sample was selected through convenience sampling. The sample consisted of 67 women in the age 30 to 86 years with treatable breast cancer. The optimistic trait was estimated before and after the radiation treatment by means of a validated scale, LOT-R. The questionnaire is a ten-item self report measure, responded to on a scale of five (0="Strongly disagree", …, 4="Strongly agree"). The points were summarized to get a total, an “optimistic score” (0-24 points). Four categories were created to interpret the result: major pessimist (0-6 points), small pessimist (7-12 points), small optimist (13-18 points) and major optimist (19-24 points). A majority of the women was in the category “small optimist” both before and after the treatment. The median score was 17 points before the radiation treatment, and 18 points after the treatment. The estimation before as well as after the radiation treatment was compared by means of Wilcoxon’s signed ranked test. The result showed no significant difference between the estimations before and after the radiation treatment (p=0.141; Z=-1.471). The main result of the study was that the optimistic trait is stable among women with treatable breast cancer, and does not change by undergoing radiation treatment.</p>

<p><p>Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer, från diagnos till behandling. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Kvinnorna chockades av diagnosbeskedet och reagerade starkt känslomässigt. Bröstoperation och cellgiftsbehandling gav kvinnorna en känsla av att förlora sin kvinnlighet. Kvinnorna fick en ny syn på livet med nya prioriteringar. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal var betydelsefullt och brist på detta upplevdes som en extra börda. Diskussion: Varje individ ser världen utifrån sitt eget perspektiv, så kallad livsvärld. Livsvärlden påverkade kvinnornas upplevelser av sjukdomen. Bristande stöd från personal kan bero på oförmåga att möta kvinnorna i deras livsvärld. Upplevelsen av förlusten av kvinnlighet kan bero på kvinnornas egna uppfattningar om kvinnlighet. Slutsats: Omvårdnaden bör fokusera på kvinnornas sjukdomsupplevelse. Detta kan uppnås genom att sjuksköterskan försöker möta kvinnorna i deras livsvärld. Sjuksköterskan bör också hjälpa kvinnorna att återigen uppnå en känsla av kvinnlighet.</p></p> / <p><p>Background: Breast cancer is the most common cancer among women in Sweden. Every year approximately 7000 women receive the diagnosis. Therefore it is im-portant that the nurse has knowledge of these women's experiences. Purpose: The purpose was to describe women's experiences of being diagnosed with breast cancer, from diagnosis to treatment. Method: A general literature review with inductive analysis was conducted. Results: Women were shocked by the diagnosis and reacted emotionally. Breast surgery and chemotherapy gave the women a sense of losing their femininity. They had new perspectives on life with new priorities. Support from relatives and professionals played an important role, lack of support became an extra burden. Discussion: Every individual sees the world from their own perspective, so-called lifeworld. The lifeworld affected the women's experiences of the disease. Lack of support from professionals may be due to the inability to meet the women in their lifeworlds. The feeling of lost femininity may depend on the women´s own perceptions of femininity. Conclusion: The nursing should focus on the women's experiences of illness. This might be achieved by nurses meeting the women in their lifeworlds. Nurses should also try to assist the women to re-establish a sense of femininity.</p></p>

<p>Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder. Resultat: Resultatet visar att flertalet kvinnor som har genomgått en mastektomi får en förändrad uppfattning om kroppen. Även upplevelser som påverkar den psykiska hälsan är identifierade såsom upplevelsen av förlust och känslan av att vara oattraktiv. Slutsats: Det som framkom var att hänsyn bör tas till att försöka förbättra kvinnornas acceptans av den kroppsliga förändringen. Då flertalet kvinnor har uttryckt en negativ påverkan på den. Ytterligare aspekt att ta hänsyn till är kvinnans relation med eventuell partner. Sjuksköterskan bör integrera honom i omvårdnaden och även ge honom den stöttning han är i behov av. Det är inte bara en förändring för kvinnan utan också för mannen.</p>

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder. Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.

Breast cancer is the most common form of cancer affecting women. The treatment of breast cancer may lead to forcing the woman to remove her breast. The breast is a symbol of femininity and sexuality for many women. The purpose of this literature-based study is to describe women's experiences of altered body image and sexuality after mastectomy. This may provide a better understanding of the nurse in responding to these breast cancer patients. The method used is a qualitative literature-based method, based on qualitative analysis of 13 articles. The results show that women undergoing mastectomy feel loss of part of the body, loss of sexuality and womanhood and that their bodies and sexuality are changing. Many women feel that their bodies have been mutilated and disfigured which leads to decreased sexual desire. The desire to feel normal again is great and to meet that many women undergoing breast reconstruction or prosthesis wear. Given that many women suffer as a result out of their changing body image and sexuality following a mastectomy, it is important that the nurse has knowledge of women’s experience of altered body and sexuality. The knowledge leads to better response from the nurse to patients' experiences of illness and suffering and to mitigate this as far as possible. / Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar kvinnor. Behandlingen av bröstcancer kan leda till att kvinnan är tvungen att ta bort sitt bröst. Bröstet är en symbol för kvinnlighet och sexualitet för många kvinnor. Syftet var med denna litteraturbaserade studie är att beskriva kvinnors upplevelser av förändrad kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Detta kan ge en ökad förståelse hos sjuksköterskan i bemötandet av dessa bröstcancerdrabbade patienter. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturbaserad metod baserat på analys av 13 kvalitativa artiklar. Resultatet visar att kvinnor som genomgår mastektomi upplever förlust av kroppsdel, förlust av sexualitet och kvinnlighet och att deras kropp och sexualitet förändras. Många kvinnor upplever sina kroppar som stympade och vanställda vilket leder till minskad sexuell lust. Önskan om att få känna sig normal igen är stor och för att uppfylla detta genomgår många kvinnor bröstrekonstruktion eller bär protes. Eftersom att många kvinnor lider på grund av sin förändrade kroppsuppfattning och sexualitet efter en mastektomi är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnors upplevelse av förändrad kroppsuppfattning och sexualitet. Kunskapen leder till att sjuksköterskan kan bemöta patienters sjukdomsupplevelser och lidande på ett bättre sätt och så långt som möjligt lindra detta.

Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder. Resultat: Resultatet visar att flertalet kvinnor som har genomgått en mastektomi får en förändrad uppfattning om kroppen. Även upplevelser som påverkar den psykiska hälsan är identifierade såsom upplevelsen av förlust och känslan av att vara oattraktiv. Slutsats: Det som framkom var att hänsyn bör tas till att försöka förbättra kvinnornas acceptans av den kroppsliga förändringen. Då flertalet kvinnor har uttryckt en negativ påverkan på den. Ytterligare aspekt att ta hänsyn till är kvinnans relation med eventuell partner. Sjuksköterskan bör integrera honom i omvårdnaden och även ge honom den stöttning han är i behov av. Det är inte bara en förändring för kvinnan utan också för mannen.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förändras av att genomgå en strålbehandlingsserie. Studien hade en jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i åldern 30 till 86 år med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas personlighetsdrag skattades före och efter strålbehandlingsserien med hjälp av ett validerat mätinstrument, LOT-R. Enkäten bestod av tio påståenden som besvarades med hjälp av en fem-gradig skala ( 0="Stämmer inte alls,..., 4="Stämmer precis"). Poängen summerades för att få en totalsumma, en "optimistpoäng" (0-24 poäng). För att tolka resultatet skapades sedan fyra kategorier - stor pessimist (0-6 poäng), liten pessimist (7-12 poäng), liten optimist (13-18 poäng) samt stor optimist (19-24 poäng). Majoriteten av kvinnorna hamnade, både före och efter behandlingsserien, i kategorin "liten optimist". Medianpoängen var 17 poäng före och 18 poäng efter behandlingsserien. Skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien jämfördes med hjälp av Wilcoxon's signed ranked test. Resultatet visade att ingen signifikant skillnad fanns mellan skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien (p=0.141; Z=-1.471). Studiens huvudresultat var att bland kvinnor med behandlingsbar bröstcancer är det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget stabilt och förändras inte av att genomgå en strålbehandlingsserie. / The aim of the study was to evaluate if the optimistic/pessimistic trait among women with breast cancer are changed by undergoing radiation treatment. The study had a comparative design and the sample was selected through convenience sampling. The sample consisted of 67 women in the age 30 to 86 years with treatable breast cancer. The optimistic trait was estimated before and after the radiation treatment by means of a validated scale, LOT-R. The questionnaire is a ten-item self report measure, responded to on a scale of five (0="Strongly disagree", …, 4="Strongly agree"). The points were summarized to get a total, an “optimistic score” (0-24 points). Four categories were created to interpret the result: major pessimist (0-6 points), small pessimist (7-12 points), small optimist (13-18 points) and major optimist (19-24 points). A majority of the women was in the category “small optimist” both before and after the treatment. The median score was 17 points before the radiation treatment, and 18 points after the treatment. The estimation before as well as after the radiation treatment was compared by means of Wilcoxon’s signed ranked test. The result showed no significant difference between the estimations before and after the radiation treatment (p=0.141; Z=-1.471). The main result of the study was that the optimistic trait is stable among women with treatable breast cancer, and does not change by undergoing radiation treatment.

I Sverige drabbas varje år cirka 7000 kvinnor av bröstcancer. Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar, men fler botas för att tumörer upptäcks tidigare genom mammografiscreening. Bröstcancer påverkar människan som helhet både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av hälsa och lidande hos bröstcancersjuka kvinnor som var mammor till yngre barn. Fyra självbiografier analyserades till resultatet. De fyra självbiografierna valdes att analyseras genom en manifest innehållsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysen och dessa var: lycka och sorg med att vara mamma, känslor av att inte räcka till, känslomässigt kaos och att försonas ger livskraft. Det framkom i resultatet att kvinnorna kämpade för barnen i kampen mot sjukdomen, trots att de var sårbara i sitt lidande. De satte barnens behov före sina egna vilket ledde till lidande eftersom de åsidosatte sina egna känslor. Barnen gav mammorna styrkan att kämpa mot sjukdomen och hälsa upplevdes då barnen var lyckliga. Kunskapen från resultatet kan vara av betydelse i mötet med kvinnor i hälso- och sjukvården. En sjuksköterska bör vara medveten om att kvinnor med barn kan uppvisa ett falskt tillstånd av hälsa. Om barnen inte var närvarande skulle kvinnorna möjligtvis visa äkta känslor och lidande. / Every year approximately 7000 women in Sweden are affected by breast cancer. The number of women who get affected by breast cancer is increasing, but more women are cured by early discovery of tumour through breast screening. The effects are physical, psychic and social on the human being as whole because of breast cancer. The aim with the study was to describe the women, whom were mothers to younger children, experiences of health and suffering due to breast cancer. In the result four autobiographies was studied. The four autobiographies were analyzed through a manifest content analysis. From the analyze four categorize were found and those were: happiness and sadness in being a mother, feelings of insufficient, emotional chaos and vitality as atonement. In the result it was found that even though the women were vulnerable in their suffering they fought for their children in the struggle against the disease. They placed the children’s need before their own needs and ignored their own feelings which lead to suffering. In their children the mothers found the strength to struggle against the disease and health was experienced when the children were happy. In health care the knowledge from the result can have a meaning in the meeting with women. A nurse should be aware that women with children can show a false state of health. The women would probably show true feelings and suffering if the children were not present.