Bakgrund: Bröstcancer är den främsta dödsorsaken bland yngre kvinnor världen över. Insjuknande av bröstcancer i ung ålder kan ge konsekvenser som tidig menopaus, infertilitet och förändrat utseende vilket kan öka risken för psykisk ohälsa. Yngre kvinnor med bröstcancer kan uppleva livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Lidandet beskrivs som en kamp mellan hopp och hopplöshet vilken kan minska välbefinnandet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar har genomförts och analyserats med induktiv ansats. Sökning efter resultatartiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Valda resultatartiklar har analyserats enligt Fribergs femstegsstruktur samt kvalitetsgranskats enligt protokollet framtaget av Avdelningen för omvårdad, Hälsohögskolan, Jönköping. Resultat: Det framkom två teman, Känslor av förlust (störd kroppsbild och feminin identitet) samt Oro för framtiden (kroppen sviker och osäkerhet i relationer).  Slutsats: Det krävs en ökad kunskap kring fenomenet bröstcancer för att möta yngre kvinnors unika behov / Title: Live with breast cancer & maintain a normative female body – A litterature review Background: Breast cancer is the leading cause of death among young women worldwide. Breast cancer at a young age can have consequences such as early menopause, infertility and altered appearance which may increase the risk of mental illness. Younger women with breast cancer can experience suffering caused by life, disease and health-care. Suffering is a struggle between hope and hopelessness which can reduce well-being. Aim: The aim of the literature review was to describe younger women's experiences of living with breast cancer. Method: A literature review with 13 qualitative articles has been conducted with an inductive approach. Search for result articles was performed in the databases Cinahl and Medline. Selected result articles have been analyzed according to Friberg´s five step structure. The quality of the articles has been ensured by the protocol produced by the Department of Nursing, Jönköping School of Health and welfare. Results: Two main themes emerged: Feelings of loss (disturbed body image and feminie identity) and Concerns about the future (the body fails and insercurity in realtionships).    Conclusion: Increased knowledge of the phenomenon breast cancer is required to meet the unique needs of younger women.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall, det är framförallt kvinnor i medelåldern som drabbas. Mastektomi är ett behandlingsalternativ för bröstcancer som innebär att hela bröstet tas bort och denna behandling kan leda till förändringar i kvinnans liv både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer efter genomgången mastektomi. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Databassökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Analysen formades till två teman och sex subteman. Temana var ‘Denförändrade kroppen’- Kvinnorna upplevde att de fick förändrad identitet och kroppsbild.Mastektomin upplevdes för de flesta som en traumatisk upplevelse. ‘Behov av stöd för attmöta den nya vardagen’- Kvinnorna fann stöd hos sina familjer, vården och sin tro. Konklusion: Litteraturstudien resulterade i att kvinnorna upplevde olika känslor efter de hade genomgått mastektomin. Kvinnorna fick stöd från sin familj och tro, vilket var uppskattat. Stödet från vården uppfattades olika från kvinnorna. / Background: Breast cancer is one of the most common cancers that affect women andaccounts for about 30% of all female cancer cases, with middle-aged women. Mastectomyis a treatment option for breast cancer, that means that the entire breast is removed, whichleads to changes in the woman's life physically, mentally and emotionally. Aim: To describe women's experiences of living with breast cancer after performedmastectomy. Methods: A literature study was conducted, ten qualitative articles were quality reviewd,analyzed and compiled using Friberg's five-step model. Database search was performed inthe databases Cinahl and PubMed. Results: The analysis was formed into two main themes and six sub-themes. Thethemes were ‘the changed body’- the woman experienced that it changed thier identity andbody image, the mastectomy was for most a traumatic experience. ‘need for support to facethe new everyday life’- the woman found support in thier families, care and their faith. Conclusion: The literature study results in different emotions of women after performeda mastectomy. The women found support in their family and faith, which was appreciated. The support from the care was experienced differently by the women.

SammanfattningBröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken förkvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidigatecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 årsjälvundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkadesutifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningengenomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer omsjälvundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenternamen att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårtrespondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högremotivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för dennastudie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnormellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som entrigger för ökad motivation. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingsalternativen är cytostatika, kirurgi och antihormonbehandling som resulterar i påfrestande biverkningar. Behandlingarna påverkar kvinnorna på flera olika sätt och det kan leda till ett lidande och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden gällande omvårdnaden av patienten. Metod: En litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter behandling mot bröstcancer. Resultat: I analysen framkom fem teman 1) Förlorat bröst en känsla av vanställdhet, 2) självbilden och kroppsuppfattningen förändrades, 3) Förändrad sexuell hälsa, 4) Biverkningar och komplikationer påverkade den sexuella hälsan och 5) En önskan om öppenhet. Konklusion: Behandlingarna påverkade kvinnornas självbild, sexualitet och femininitet i olika grad vilket kan härledas till att alla upplevelser är individuella. En önskan om öppenhet kring samtal om den sexuella hälsan fanns. Med hjälp av information, stöd samt att inleda samtal om den sexuella hälsan och kvinnornas självbild kan det leda till att kvinnan upplever en god omvårdnad. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment options are chemotherapy, surgery and anti-hormone treatment that are carried out in stressful side effects. The treatment affects women in several different ways and can lead to suffering and reduced well-being. The nurse has several areas of responsibility regarding the care of the patient. Method: A literature review in which scientific articles with a qualitative approach were analyzed. Aim: The purpose was to describe women’s experiences of their sexuality during and after breast cancer treatment. Findings: The analysis revealed five themes 1) Lost breast a feeling of disfigurement, 2) self-image and body perception changed, 3) Changed sexual health, 4) Side effects and complications affected sexual health and 5) A desire for openness. Conclusion: The treatment affected the women’s self-image, sexuality, and femininity to varying degrees, which can be attributed to the fact that all experiences are individual. There was a desire for openness about conversations about sexual health. With the help of information, support and initiating conversations about sexual health and women’s self-image, it can lead to the women experiencing good care.

Bakgrund I Sverige diagnostiseras årligen omkring 8 000 kvinnor för bröstcancer, vilket gör det till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Flera behandlingsalternativ finns för att bota bröstcancer, däribland det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär att det ena eller båda brösten avlägsnas. Efter en genomgången mastektomi kan kvinnors kroppsuppfattning variera och därmed är det av betydelse att sjuksköterskan kan bemöta dessa kvinnor med ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte Syftet var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en genomgången mastektomi. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt tillämpades. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades av både kvantitativ och kvalitativ design från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna analyserades genom en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier och åtta subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var; en förändrad kropp, stöd från omgivningen samt vägen till acceptans. Utifrån kategorierna beskriver litteraturöversiktens resultat hur övervägande del av kvinnorna som genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer upplevde en försämrad kroppsuppfattning samt en förändrad kvinnlig identitet. Kroppsnormer hade även en påverkan på kvinnornas kroppsuppfattning. Vikten av ett socialt stöd från en partner, familj, vänner och vårdpersonal visade sig vara av stor betydelse för kvinnornas väg tillbaka till sina nya kroppar. Slutsats Studiens resultat visade på att kvinnornas kroppsuppfattning kunde variera beroende på kvinnornas sociala relationer, tidens påverkan efter mastektomin, kvinnornas egenskaper och resurser. Att se sina nya ärr ensam visade sig vara en negativ upplevelse för kvinnorna som uppgav att de hade önskat få göra det i samvaro med vårdpersonal. Med en förståelse för kvinnornas behov av stöd kan en personcentrerad omvårdad tillämpas som visats stärka välbefinnandet kopplat till den förändrade kroppsuppfattningen. / Background In Sweden, about 8,000 women are diagnosed with breast cancer yearly, which makes it the most common cancer among women. Several treatment options are available to cure breast cancer, including mastectomy which is a surgical procedure where one or both breasts are removed. After a mastectomy, women's body perception can vary and therefore it is important that the registered nurse can treat these women with a person-centered approach. Aim The aim of this study was to illuminate women’s perceptions of body image after a mastectomy. Method A non-systematic literature review was applied. 15 scientific articles were included of both quantitative and qualitative design from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were analyzed through integrated data analysis. Results Three main categories and eight subcategories were identified. The main categories consisted of; a changed body, support from the environment and the path to acceptance. Based on the categories, the results of this literature review describe how most of the women who underwent a mastectomy due to breast cancer experienced a deteriorating body perception and a changed female identity. Body norms also had an impact on women’s body image. The importance of social support from a partner, family, friends and caregivers proved to be of great importance for women's path back to their new bodies. Conclusions The results showed that women's body perception could vary depending on their social relationships, the influence of time after mastectomy, the women's characteristics and resources. Seeing their new scars alone turned out to be a negative experience for the women who had wished to do so in collaboration with healthcare staff. With an understanding of women's need for support, a person-centered care can be applied which has been shown to strengthen well-being linked to the changed body perception.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor i världen idag. Sjukdomen medför fysiska och psykiska följder med påverkan på hälsan. Kvinnans sexuella hälsa påverkas också negativt av sjukdomen. Olika sorter av stöd är viktiga för den sjukdomsdrabbade. Det finns olika typer av lidande som bröstcancer-drabbade kvinnor kan utsättas för. Metod: En litteraturbaserad metod där datamaterialet består av 14 kvalitativa artiklar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer och dess följder. Resultat: Ur analysen framkom 2 huvudteman, En livsförändring och Behov av samverkanmed vardera 4 subteman. Konklusion: Efter diagnosen förändras livet för kvinnorna. De fick en annan uppfattning på livet och såg det viktiga i vardagen. Kvinnor som genomgått en mastektomi kände en identitetsförlust. Bröstet var en grund för deras kvinnlighet. Stöd från familj och vänner upplevdes som väldigt viktig för kvinnorna, samtidigt som det professionella stödet från vårdpersonal var väldigt viktigt vid behandlingarna / Background: Breast cancer is the most common cancer-diagnosis among women in the world. The disease contributes to physical and mental stresses that affect health. The women’s sexual health is also negatively affected because of the disease. Different types of support are important for women who are suffering from breast cancer. There are different types of suffering which breast cancer-affected woman may be exposed to.Method: A literature study based on 14 articles with qualitative approach. Aim: To describe women's experiences of living with breast cancer and its consequences. Findings: From the analysis two themes were identified, A life change and Need for cooperation with four sub-themes. Conclusion: After the diagnosis, the lives of the women changed. They got a different perception of life and saw the important things in life. Women who had undergone a mastectomy felt like it was an identity loss. The breast was a basis for their femininity. Support from family and friends was perceived as very important for the women, at the same time as the professional support from healthcare staff was very important when undergoing the treatments.

Bakgrund: Mastektomi är det vanligaste kirurgiska behandlingsformen vid bröstcancer och innebär att bröstkörtelvävnad avlägsnas. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan komma att påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuella samliv samt relationer. Det är operationssjuksköterskans intresse att förstå vad den individuella patienten upplever, för att efter bästa förmåga kunna genomföra en god perioperativ omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherry analysmetod. Resultat: I analysprocessen framkom det två kategorier, Den nya kroppen samt Den förlorade kroppen. Varav varje kategori innefattade fyra subkategorier. Den nya kroppen beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier växte det fram ett tema, Vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt psykiska och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroendet och kroppsbilden kan förändras så att kvinnligheten och sexualiteten utmanas. Varje kvinnas upplevelse är unik och avspeglar varje kvinnas livsvärld och levda kropp. Operationssjuksköterskan behöver därför skapa en trygghet under den perioperativa vården. / Bakgrund: Mastektomi är den vanligaste kirurgiska behandlingen för bröstcancer och innebär avlägsnande av bröstkörtelvävnad. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuell intimitet och relationer. Det är kirurgsjuksköterskans intresse att förstå vad den enskilda patienten upplever, att kunna utföra god perioperativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha utfört mastektomi relaterad till bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med analysmetoden Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Under analysprocessen uppstod två kategorier, Den nya kroppen och den förlorade kroppen. Varje kategori innehöll fyra underkategorier. Det nya organet beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier framkom ett tema, vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt mentala och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroende och kroppsuppfattning kan förändras på ett sätt där kvinnlighet och sexualitet utmanas. Varje kvinnas erfarenhet är unik och återspeglar varje kvinnas livsvärld och levande kropp. Därför måste den kirurgiska sjuksköterskan skapa en känsla av säkerhet under den perioperative vården.

Bakgrund: År 2020 blev bröstcancer den vanligaste diagnostiserade cancertypen i världen. Tidigare forskning visar att unga kvinnor som drabbas av bröstcancer har sämre sjukdomsprognos och hälsorelaterad livskvalité jämfört med äldre kvinnor med bröstcancer och till följd av behandling riskerar de att hastigt att gå in i klimakteriet i ung ålder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors erfarenheter av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa originalartiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, APA Psycinfo, PubMed och Web of Science. Analys gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var; En förändrad självbild, Brist på information från vården, Nya perspektiv på relationer, Den ständiga oron samt Behovet av stöd.  Konklusion: Unga kvinnor med bröstcancer är en utsatt patientgrupp som är i behov av mer information och stöd från vården. Många av de utmaningar som kvinnorna möter är relaterade till att de är i en period i livet där familjebildning är centralt. Det fanns en önskan hos kvinnorna att få möta andra unga kvinnor med bröstcancer som är i liknande livssituation som de själva. / Background: In 2020, breast cancer became the most commonly diagnosed type of cancer in the world. Previous research shows that young women with breast cancer have a poorer prognosis and health-related quality of life compared to older women with breast cancer and as a result of treatment they risk rapidly entering menopause at a young age. Aim: The aim of the study was to describe young women’s experience of breast cancer. Methods: A literature study based on nine qualitative original articles. Database searches were conducted in Cinahl, APA Psycinfo, PubMed and Web of Science. The analysis was conducted according to Friberg’s five-stage model.  Results: The analysis resulted in five categories and ten subcategories. The categories were: A changed self-image, Lack of information from healthcare, New perspectives on relationships, The constant anxiety and The need of support. Conclusion: Young women diagnosed with breast cancer are in dire need of information and support from healthcare. Many of the challenges that women face are related to the fact that they are in a period in the life of starting a family. There was a desire among the young women to meet other young women with breast cancer who are in a similar life situation as themselves.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen hos kvinnor runt om i världen. Den vanligaste behandlingen är kirurgi, mer specifikt mastektomi. Efter mastektomi förändras livet för de drabbade på olika sätt. Kroppsförändringar är en stor del av kvinnornas förändrade liv. Genom att öka förståelsen för denna population skulle bemötandet och vården kunna utvecklas. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenhet av förändrad kroppsuppfattning efter genomgången mastektomi relaterat till bröstcancer. Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt baserad på 9 kvalitativa artiklar samt en med mixad metod. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen av artiklarnas resultat vägleddes av innehållsanalys för litteraturstudier och utformade studiens subkategorier och kategorier. Resultat: Resultatet visar att det ofta uppstår en negativ kroppsuppfattning hos kvinnor som har genomgått mastektomi. Analyserna resulterade i tre kategorier; en förändrad kropp, motstridiga känslor samt kroppsuppfattningens påverkan på relationer, med tillhörande subkategorier. Konklusion: Kroppsuppfattningen förändrades för majoriteten av populationen efter genomgången mastektomi. Kvinnorna beskrev känslor av skam, otillräcklighet, förlorad kvinnlighet och att inte längre känna sig vacker vilket medförde ett livslidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women around the world. The most common treatment is surgery, more specifically a mastectomy. Women's lives after a mastectomy change in different ways. A common problem is the upcoming body image. The care and reception could be improved by increasing the understanding for this population. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of their changed body image after mastectomy related to breast cancer. Methods: The chosen method was a literature review based on 9 qualitative articles and one with mixed method. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The analysis of the articles results was led by content analysis for literature studies and created the study’s categories. Results: The result shows that a lot of women suffer from a negative body image after mastectomy. After analyzing, 3 categories occurred; A changed body, conflicting emotions and the impact of body image on relationships, with associated subcategories. Conclusion: The body image changed for the majority of the population after mastectomy. Women described feelings of shame, inadequacy, lost femininity and they no longer felt beautiful which resulted in suffering.

UPPLEVELSER AV FYSISK AKTIVITET FRÅN KVINNOR SOM DRABBATS AV BRÖSTCANCER-EN LITTERATURSTUDIEEMELIE EMANUELSSON SCHOTTEEMMA PERSSONEmanuelsson Schotte, E & Persson, E. Upplevelser av fysisk aktivitet från kvinnor som drabbats av bröstcancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.ABSTRAKTBakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige, även en av de mest frekventa runt om i världen. Behandlingsmetod för bröstcancer kan variera beroende på tumörens egenskaper och stadieindelning. Cytostatika och kirurgi är två vanliga behandlingsmetoder. Både av sjukdom och behandling kan olika symtom uppstå, fatigue är ett symtom som kan lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa bröstcancerpatienters upplevelser av att vara fysiskt aktiva under och efter onkologisk behandling samt vilka faktorer som kan motivera till fysisk aktivitet. Metod: I denna litteraturstudie inkluderades tio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Alla tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats. Resultat: Av resultatet framkom tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Upplevelser av fysisk aktivitet var framförallt medvetenhet om hälsa, förbättrat självförtroende och självkänsla. Begränsningar till att vara fysisk aktiv var biverkningar från sjukdom och behandling samt omgivningsfaktorer. Motiverande faktorer som beskrivs var information och stöd. Konklusion: Upplevelser och motivationsfaktorer till att vara fysiskt aktiv under och efter behandling för bröstcancer är av vikt. Upplevelser om vad som begränsar patienter till fysisk aktivitet beskrivs. Positiva upplevelser framkom av resultatet i form av självförtroende och medvetenhet om hälsa. Genom att vara medveten om begränsningarna kan sjuksköterskan motivera och uppmuntra bröstcancerpatienter till fysisk aktivitet.Nyckelord: Bröstcancer, fysisk aktivitet, kvinnor, onkologisk behandling, upplevelser. / EXPERIENCES OF PHYSICAL ACTIVITY FROM WOMEN SUFFERED BY BREAST CANCER- A LITERATURE REVIEWEMELIE EMANUELSSON SCHOTTEEMMA PERSSONEmanuelsson Schotte, E & Persson, E. Experiences of physical activity from women suffered by breast cancer. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.ABSTRACTIntroduction: Breast cancer is one of the most common cancers among women in Sweden but also one of the most frequent around the world. Treatment methods for breast cancer is different depending on the characteristics of the tumor and stage division. Chemotherapy and surgery are two common treatment methods. Both the disease and the treatment can cause different symptoms, fatigue is one symptom and can be alleviated by physical activity. Aim: To illuminate breast cancer patients´ experiences of being physically active during and after oncological treatment and which factors can motivate to physical activity. Method: This literature review includes ten scientific articles. The databases CINAHL and PubMed have been used. All ten scientific articles are of a qualitative approach. Results: Of the result it emerged three main categories and eight subcategories. Experiences of physical activity were above all awareness of health, improved self-confidence and self-esteem. Restrictions on being physically active were side effects and environmental factors. Motivational factors that were described were information and support. Conclusion: Experiences and motivation factors to be physically active during and after treatment for breast cancer are important. Experiences about what limits patients´ who suffered breast cancer from physical activity are described. Positive experiences emerged from the result in terms of self-confidence and awareness of health. By being aware of the limitations, the nurse can motivate and encourage breast cancer patients´ for physical activity.Keywords: Breast cancer, experiences, oncological treatment, physical activity, women.