Relationer mellan patienter och vårdpersonalen kommer alltid fram, medan relationer mellan vårdpersonalen och närstående är mindre belysta. Närståendes roll är inte klart definierad inom hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har antalet bröstcancerpatienter respektive deras anhöriga ökat. Dessa vänder sig med sina behov, förväntningar och begäran om svar till vårdpersonalen. Om sjuksköterskan inte lägger betydlig vikt vid anhörigas behov, finns det risk att detta i sin tur kan leda till förvärrad psykisk stämning och lidande hos vuxna medlemmar och yngre individer i familjen samt patienten själv, familjerelationen kan bli negativt påverkad. Denna litteraturstudie syftade till att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en bröstcancerdrabbad kvinna. Med detta som underlag, kan vårdpersonal bemöta anhöriga i vården på ett adekvat sätt. Litteraturstudien består av kvalitativa artiklar som är inhämtade via vetenskapliga databaser. Metoden är baserad på Febe Friberg. Studierna granskades och bedömdes utifrån ett modifierat granskningsprotokoll. Efter den metodiska bearbetningen av inhämtat material framkom att anhörigas upplevelser visar sig på olika sätt. Det har resulterat i fyra övergripande teman: känslomässiga upplevelser, nya roller, behov av kunskap samt behov av uppmärksamhet. För att kunna bemöta anhöriga till den bröstcancerdrabbade kvinnan och tillgodose deras behov av kunskap och uppmärksamhet bör sjuksköterskan inte bara ha medicinska utan även pedagogiska kunskaper, för att på bästa sätt kunna förklara, samt kunna agera utifrån psykologiska utgångspunkter för att förutse och förebygga möjliga komplikationer. / Relationships between patients and caregivers are always important, while the relationships between caregivers and relatives are less illuminated. The role of the related parties is not clearly defined within the health services. In recent years, numbers of breast cancer patients and their relatives have increased. These patients then turn to the nursing staff regarding their needs and expectations. If the nurse does not add significant weight to the needs of dependents, there is a risk that this in turn can lead to worsening mental mood and distress of the adult members, younger individuals in the family and patients. Family relationships can be adversely affected. The aim of this literary review was to examine relatives' experiences of living with a female breast cancer victim. On this basis caregivers can meet the relatives’ needs adequately. The literature review consists of quality items that are sought through the scientific databases. The method was based on Febe Friberg. The studies were reviewed and rated using a modified examination protocol. The methodical processing of the obtained materials has shown that relatives' experiences occur in different ways. This has resulted into four broad themes: emotional experiences, new roles, the need for knowledge and the need for treatment. To meet relatives of breast cancer patients and satisfy their need for attentive knowledge, a nurse should have not only medical but educational skills in order to explain the best way forward. And be able to act based on psychological starting points to anticipate and prevent potential complications.

Purpose: The aim was to investigate whether the degree of self-rated physical activity level correlates with self-rated swelling as a symptom of lymphedema in women treated for breast cancer. Introduction: Breast cancer is the most common form of cancer in women and subsequent lymphedema related to radiotherapy and surgery of tumors is one of the most common complications after treatment. Regular physical activity has shown different effects for these patients during and after treatment, as it can affect later side effects. Method: A quantitative cross-sectional study. The participants were women with a diagnosis of breast cancer who had undergone radiotherapy and surgery, who were 18 years or older, could communicate in writing in Swedish and who had provided data for the two current study questions about physical activity level and swelling degree. Their self-assessed physical activity level and lymphedema level were estimated using a questionnaire answered by patients at four different Swedish oncology clinics. The data that was used was collected from a previously conducted study where two questions from that questionnaire was analyzed.  Results: The main finding showed that there was little or no correlation between the women's physical activity level and swelling as a symptom of lymphedema. Conclusion: About a quarter of the participants had some form of swelling. After analysis, it resulted in a small positive correlation indicating that the physical activity has little or no relationship with the women´s degree of swelling. The relationship between physical activity and swelling as a symptom of lymphedema needs further research. / Syfte: Syftet var att undersöka om graden av självskattad fysisk aktivitetsnivå korrelerade med självskattad svullnad som ett symptom på lymfödem hos kvinnor som behandlats för bröstcancer. Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och efterföljande lymfödem relaterat till strålbehandling och operation av tumörer är en av det vanligaste komplikationerna efter genomgången behandling. Regelbunden fysisk aktivitet har visats på olika effekter för dessa patienter under och efter behandling, då det kan påverka senare biverkningar.  Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna var kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgått strålbehandling och operation, som var 18 år eller äldre, kunde kommunicera skriftligt på svenska och som hade lämnat data till de två aktuella studiefrågorna om fysisk aktivitetsnivå och svullnadsgrad. Deras självskattade fysiska aktivitetsnivå och lymfödemnivå skattades med hjälp av en enkät som besvarades av patienter på fyra olika svenska onkologiska kliniker. Den data som användes fanns insamlad från en tidigare utförd studie där två frågor från det frågeformuläret analyserades. Huvudresultat: Det huvudsakliga fyndet visade att det fanns en liten eller obefintlig korrelation mellan kvinnornas fysiska aktivitetsnivå och svullnad som symtom på lymfödem. Slutsats: Cirka en fjärdedel av deltagarna hade någon form av svullnad. Efter analys resulterade det i en liten positiv korrelation som indikerade att den fysiska aktiviteten har ett litet eller obefintligt samband med kvinnornas svullnadsgrad. Relationen mellan fysisk aktivitet och svullnad som symtom på lymfödem behöver ytterligare forskning.

Bakgrund: Att få en bröstcancerdiagnos innebär för de flesta en omvälvande tid i livet. Som sjuksköterska kan man komma att möta dessa kvinnor i alla vårdsammanhang. Det är därför viktigt att kunna skapa relationer där patientens behov synliggörs. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ för att kunna ge personcentrerad omvårdnad, annars riskerar patienten att bli reducerad till en i mängden vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka på vilket sätt den vårdande relationen har betydelse för patientens upplevelse av omvårdnad hos bröstcancerdrabbade kvinnor. Metod: Till litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes i litteratursökningen. SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik användes och analysen utfördes med Popenoe m.fl. (2021) metod för analys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier: Tillgänglighet (Etablera en relation, Sjuksköterskan som vägledare), Stöd (Sjuksköterskan som stöd, När stödet blir en börda, Att tolka det osagda, Hopp och humor) och Information (Personcentrerad information, Rätt till sanningen). Konklusion: Sjuksköterskan har ett omfattande ansvar i att skapa en relation till patienten där sjuksköterskan ser människan bortom sjukdomen. Genom att vara tillgänglig kan sjuksköterskan anpassa stöd och information till människan som vårdas.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligare formen av cancer och 30 procent av all cancersjukdom hos kvinnor är just bröstcancer. Sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa, lindra lidande och har en stöttande roll för sina patienter. Sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor med bröstcancer varierar, men känslor av otillräcklighet, rädsla och ångest förekommer. Anhöriga till patienter med bröstcancer beskriver känslor av oro och rädsla. En emotionellt påfrestande resa som påverkat hela familjen, dess vardag och sociala liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha behandlats för bröstcancer. Metod: Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Tio resultatartiklar har analyserats med hjälp av Fribergs metod för analysstegen. Fem artiklar från databasen PubMed användes och fem artiklar från Cinahl Complete. Artiklarna var av kvalitativ forskningsmetod och dess resultat analyserades för att sedan kategoriseras till olika teman. Resultat: I resultatet framkom fem teman och två subteman. Dessa var upplevelser av behandlingen, känslor och tankar som uppstod, förändrad livssituation, förändrad kvinnlighet och utseende, stöd och relationer med subteman upplevelser av stöd och förändrade relationer.Sammanfattning: Erfarenheterna som framkom var olika starka känslor. Många upplevelser var förknippade med behandlingens effekt. Familjeliv och det sociala livet påverkades och kvinnorna i studierna ansåg att stora förändringar uppstod. Förändrad självbild och perspektiv framkom i resultatet och beskrevs som en kamp. Kvinnorna uppskattade och var i stort behov av stöd från anhöriga samt vårdpersonal. Kvinnorna belyste dessutom vikten av bemötande och hur information kring sjukdom och behandling framfördes av vårdpersonal. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in Sweden and 30 percent of all cancers in women are breast cancer. Nurse ́s has a supportive role for the patients and their responsibility is to promote health and alleviate suffering. Nurse ́s experience of caring breast cancer patients is different from each other's, but emotions of inadequacy, fear and anxiety occur. Relatives of patients with breast cancer describe feelings of anxiety and fear. An emotionally stressful journey that has affected the whole family, its everyday life and social life. Aim: The purpose was to describe women's experiences of being treated for breast cancer. Method: The method that has been used is a literature review. Ten articles have been analysed using Friberg's method for the analysis steps. Five articles from the PubMed database were used and five articles from Cinahl Complete. The articles were of a qualitative research method and their results were analysed and then categorized into different themes. Results: The results revealed five themes and two sub-themes. These were experiences of the treatment, feelings and thoughts that occurred, changed life situation, changed femininity and appearance, support and relationships with the subthemes experiences of support andchanged relationships. Summary: The experiences that emerged were strong emotions. Many experiences were associated with the effect of the treatment. Family life and social life were affected and the women in the studies felt that big changes occurred. Changed self-image and perspective appeared in the result and was described as a struggle. The women appreciated and were in great need of support from relatives and healthcare staff. The women also highlighted the importance of the meetings and how information about illness and treatment was provided by healthcare staff.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabba kvinnor och statistik visar att 1 av 14 kvinnor kommer drabbas av bröstcancer under sin livstid. Behandlingen för bröstcancer kan bidra till olika biverkningar som bland annat påverkar kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Beskriva erfarenheter av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på resultatet från 10 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Majoriteten av studiedeltagarna beskrev en förändring av den sexuella hälsan. Fåtalet upplevde ingen skillnad alls efter diagnos och behandling. Kvinnorna beskrev erfarenheter av minskad sexuell lust och smärtor som ledde till minskad sexuell aktivitet. De beskrev rädslor kopplat till sex och bröstcancer. Vissa upplevde en förändrad självkänsla på grund av kroppsliga förändringar. Kvinnorna beskrev erfarenheter av att ha sex trots att ingen lust fanns på grund av en vilja att göra sin partner tillfredsställd eller av religiösa skäl. Fåtalet kvinnor beskrev erfarenheter av en förbättrad sexuell hälsa i form av mer sexuell lust eller en starkare intim relation med sin partner efter diagnos och behandling. Slutsats: Kvinnorna har erfarenheter av en förändrad sexuell hälsa i samband med bröstcancer och behandling. Resultatet tyder på att det finns en brist på information och att vissa av kvinnorna saknar stöd från sjukvården gällande deras sexuella förändringar i samband med bröstcancer och behandling. Sjukvården bör därför erbjuda dessa kvinnor mer stöd och information om problem som kan uppstå för att främja kvinnornas sexuella hälsa. / Introduction: Breast cancer is the most common cancer to affect women and statistics show that 1 in 14 women will be affected by breast cancer in their lifetime. Treatment for breast cancer can contribute to a variety of side effects, including those affecting women's sexual health. The aim: To describe the sexual health experiences of women with breast cancer. Methods: A descriptive literature review based on the results of 10 scientific articles. Main results: The majority of study participants described a change in their sexual health. A few experienced no difference at all after diagnosis and treatment. The women described experiences of decreased sexual desire and pain leading to decreased sexual activity. They described fears related to sex and breast cancer. Some experienced a change in self-esteem due to physical changes. Women described experiences of having sex when there was no desire because of a desire to please their partner or for religious reasons. Few women described experiences of improved sexual health in terms of more sexual desire or a stronger intimate relationship with their partner after diagnosis and treatment. Conclusion: Women have experiences of a change in sexual health associated with breast cancer and treatment. The results suggest that there is a lack of information and that some of the women lack support from the health care system regarding their sexual changes related to breast cancer and treatment. Health care should therefore offer these women more support and information about problems that may arise in order to promote their sexual health.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och den primära behandlingen är kirurgi. En vanlig kirurgisk behandlingsmetod är mastektomi som innebär avlägsnande av ett eller båda brösten. Bröstförlusten kan medföra starka känslor och svårigheter att anpassa sig till den förändrade kroppen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baseras på 10 kvalitativa artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes. Databassökningar genomfördes i Cinahl, PsycInfo och Pubmed. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier; en upplevd förändrad kropp och bli betraktad av andra och sig själv. Mastektomi förändrade kroppsuppfattningen för många kvinnor, den kvinnliga identiteten och sexualiteten påverkades som följd. De beskrev känslor av sorg, rädsla, missnöjdhet och att känna sig ofullständig. Kvinnorna kände en rädsla för att bli dömd av omgivningen vilket bidrog till ett begränsat socialt liv. Konklusion: Kvinnors känslor och upplevelser efter mastektomi är individuella. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och har ett personcentrerat förhållningssätt genom att se hela människan och inte enbart hennes sjukdom. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women around the world and the primary treatment is surgery. A common surgical method is mastectomy, which involves removal of one or both breasts. The breast loss can cause strong feelings and difficulties in adapting to the changed body. Aim: The aim of this literature study was to explore women’s experiences after mastectomy due to breast cancer. Methods: This literature study consists of 10 qualitative articles which were reviewed, analyzed and compiled. Database search was conducted in Cinahl, PsycInfo and Pubmed.  Results: Two categories were obtained from the data analysis: a perceived changed body and be viewed by others and oneself. The mastectomy changed the women’s body image, which affected the female identity and sexuality. Feelings of grief, fear, dissatisfaction, and feeling incomplete were described. The women feared to be judged by others which resulted in a limited social life. Conclusion: Women’s feelings and experiences after mastectomy are individual. Therefore, it is of importance that nurses are attentive and use a person-centered approach to see the whole person and not only her disease.

Bakgrund: Ett stort antal kvinnor drabbas av bröstcancer varje år. Drabbade kvinnor upplever ofta att behandlingen gör dem sjuka och inte cancern i sig, med anledning av biverkningar som behandlingarna för med sig. Att drabbas av sjukdom innebär en förändring i många aspekter. Sjuksköterskans ansvar är att arbeta personcentrerat där patientberättelsen lägger grunden för hennes omvårdnadsbehov.  Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att diagnostiseras och leva med bröstcancer i Skandinavien. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt.  Resultat: Fyra teman framkom i resultatet, vilka var emotionellt kaos, förlust av identitet, relationers nya värde samt förändrat perspektiv. Emotionellt kaos utgjordes av chock, ångest och rädsla inför framtiden. Hos kvinnorna infann sig samtidigt en livslust. Moderskap, äktenskap och karriär försummas och kvinnans självbild förvrängs. Hela familjen påverkas då en kvinna får bröstcancer, vilket stärker eller stjälper nära relationer. Värdefulla detaljer i livet uppmärksammas och vardagen får en större mening.  Konklusion: Det framkom tydligt att livslidande och sjukdomslidande tog stor plats i kvinnans liv. Sjukvården bör bemöta kvinnan som något mer än en cancersjuk patient. Sjuksköterskans roll är att stötta kvinnan i hennes lidandeprocess och arbeta för att eliminera vårdlidandet. / Background: Every year a large number of women are diagnosed with breast cancer. The women often feel that the treatment is what makes them sick and not the cancer itself, due to the treatment's side effects. The nurse’s responsibility is to perform personcentered care in which the patient’s story lays the foundation for her nursing needs.  Aim: To describe women's experiences of being diagnosed and living with breast cancer in Scandinavia. Method: A qualitative literature review. Findings: Four themes emerged from the result, which were emotional chaos, loss of identity, the new values of relationships and changed perspective. Emotional chaos consisted of shock, anxiety and fear. A lust for life also appeared in the women. Motherhood, marriage, relationships and career are affected and the woman's self-image is distorted. A change in the woman's outlook on life takes place and everyday life takes on greater meaning.  Conclusion: It became clear that life suffering and suffering from illness took a large place in the woman's life. The role of the nurse is to support the woman in her process and work to prevent unnecessary suffering.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor. Bröstcancer har olika stadieindelning och olika namn beroende på vart den sitter i bröstet. Det finns olika typer av bröstcancerbehandlingar som kan påverka kvinnan både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans roll är att bemöta dessa kvinnor och hjälpa dem under deras hälsoprocess. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser efter en bröstcancerdiagnos. Metod: Metoden som användes var en integrerad sammanställning av kvalitativa studier. Data samlades in från elva kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: Förändrad kropp och själ, Bemötande och Ett annorlunda liv med tillhörande sex underkategorier. Dessa beskriver hur kvinnans fysiska och psykiska hälsa drabbats av bröstcancer men även andra faktorer påverkade dem. Hur de finner acceptans inför sitt nya annorlunda liv. Konklusion: Studien visar hur kvinnorna både uppskattade och är missnöjda över det nya livet. Varje kvinna hade en egen upplevelse som påverkats av egna tankar. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer for women. Breast cancer has different stages and names depending on where it is located in the breast. There are different types of treatments for breast cancer which can affect the women both physically and psychologically. The nurse's role is to meet these women and help them during their health process. Aim: To investigate women’s experiences after a breast cancer diagnosis. Method: The method used was an integrated compilation of qualitative studies. The data was gathered from eleven qualitative articles. Findings: The result consists of three main categories: Altered body and soul, Interactions and A different way of life with six subcategories. These showed how women´s physical and mental health was affected by breast cancer, but also other factors can affect them. Conclusion: The study shows how the women both appreciate and are dissatisfied with the new life. Each woman had her own experience which is influenced by her own thoughts.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformer som kvinnor insjuknar i och som leder till flest dödsfall. Behandligen mot bröstcancer består vanligtsvis av cytostaktikabehandling, kirurgi, hormonbehandling och strålbhenadling. Behandlingarna medför många oönskade och påfrestande biverkningar. Vilket påverkar kvinnans välmående och livskvalitet i efterförloppet. Både de fysiska och psykosociala problemen. Sjuksköterskan ska med empati stötta och utöva en god personcentrerad vård för att hjälpa kvinnorna att finna en sturktur i vardagen, syftet att främja hälsa och förebygga ohälsa.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av det vardagliga livet efter att ha överlevt bröstcancer.  Metod: En litteraturstuide baserad på fyra patografier. Datamaerialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheims kvaliatavita innehållsanalys.  Resultatet: Resultatet presenteras i tre kategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna var upplevad begränsningar i vardagslivet, känslan av förändrad kroppsbild och betydelsen av stödet. De sex underkatoegorierna var mental trötthet begränsar vardagen, känslan av oro för återfall påverkar vardagen, att kroppen förändras leder till negativia känslor, ökad livskvalitet tack vare bröstrekonstruktion, upplevt stöd från hälso- och sjukvården och upplevt stöd från omgivningen har betydelse.  Slutsats: Vardagslivet i efterförloppet har påverkats för alla kvinnor. Kvinnorna lever med mentaltrötthet. Detta påverlade deras vardag så pass att de inte orkade göra samma saker som innan. Kvinnorna hade en rädsla för att få återfall. Kvinnornas självkänsla påverkades av att de hade varit tvugna att genomgå mastektomi. Kvinnorna kände att de var i behov av stöd ifrån sjukvården i efterförloppet och berättade att stödet från anhöriga var en stor del i deras nya vardag.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbarkvinnor och allt fler kvinnor överlever. Studier har visat att kvinnor efterbröstcancerbehandlingen upplevt att hälso- och sjukvårdenspersonal haftotillräckliga kunskap er om deras utmaningar. Det är därför av vikt attsjuksköterskor är medvetna om kvinnors upplevelser för att kunna ge demstöd och god omvårdnad efter behandlad bröstcancer. Syfte: Syftet var attbelysa kvinnors upplevelser av livet efter behandlad bröstcancer. Metod: Enlitteraturstudie med en induktiv ansats användes, med artiklar bestående avsju kvalitativa, två kvantitativa och tre mixad metod. Resultat: Trekategorier identifierades: Känslor, Förändringar och Stöd. Efter behandladbröstcancer upplevde kvinnor varierande känslor, exempelvis sorg,tacksamhet och rädsla. Efter bröstcancerbehandlingen upplevde kvinnornaatt deras perspektiv på livet förändrades, de erfor också fysiska, ochkognitiva förändringar samt att deras psykisk hälsa förändrades. Kvinnornaupplevde gynnsamt, och bristande stöd, från omgivningen och hälso- ochsjukvårdspersonal. Konklusion: Upplevelser som erfors av kvinnor efterbröstcancerbehandling var subjektiva och individuella. Bristande stöd frånhälso- och sjukvårdspersonal och bristande hjälp för biverkningar upplevdesav kvinnor efter bröstcancerbehandlingen. Vidare forskning om kvinnorsbehov behövs för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge godomvårdnad och stöd till kvinnor efter behandlad bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common cancer form that affectswomen, and all more women survive. After breast cancer treatmentsexperienced women, that health care staff had lack of knowledge about theirchallenges. Therefore, it is of significance that nurses are informed aboutwomen's experiences to be able to give them good care after treated breastcancer. Aim: The aim was to explore women’s experiences of life aftertreated breast cancer. Method: A literature study with an inductiveapproach was used, consisting of seven qualitative, two quantitative andthree mixed methods. Results: Three categories were identified: Emotions,Changes and Support. After breast cancer treatment, women experiencedvarious emotions, such as sorrow, thankfulness, and fear. After breastcancer treatment, women experienced changes in their perspective on life,they also experienced physical, and cognitive changes also that their mentalhealth changed. The women experienced favorable and lack of support fromtheir environment and from health care staff. Conclusion: Experiences fromwomen after breast cancer treatment were subjective and individual. A lackof support from healthcare staff and lack of help with side effects wasexperienced by women after the breast cancer treatment. Further researchabout women’s needs is needed for health care staff to be able to give goodcare and support to women after treated breast cancer.