Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt sett. År 2016 drabbades 7 500 kvinnor av bröstcancer i Sverige och av dessa avled 1400 kvinnor på grund av sjukdomen. Vidare behandlas 90 % av kvinnorna kirurgiskt och mastektomi, som primär kirurgisk behandling, ökar bland alla åldersgrupper. Ärret som blir kvar på kroppen är en ständig påminnelse om sjukdomen. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser efter genomgången mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes där 10 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnor upplevde på flera sätt att kroppen förändrades och att deras självbild påverkades. Förändringar i det sociala livet förekom och kvinnor upplevde ett behov av stöd. Vidare uppkom existentiella funderingar hos kvinnorna, som bland annat en förändrad syn på livet. Slutsats: Resultatet kan leda till att vårdpersonal, men också människor i samhället får en ökad kunskap och förståelse för kvinnor som genomgått en mastektomi. Som sjuksköterska är det viktigt att vara öppen för alla kvinnors upplevelser och tillämpa personcentrerad omvårdnad i bemötandet. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women around the world. In 2016, 7 500 women in Sweden received the diagnosis and of these, 1 400 passed away. Of all women, 90 % is treated surgically, and mastectomy as primary treatment increases among all ages. The scar becomes a constantly reminder of the disease. Aim: To describe the experience of mastectomy as a treatment among women with breast cancer. Method: A qualitative literature review with inductive approach where 10 qualitative articles were included. Results: Women experienced that their bodies changed in many ways. Also, their body image was affected. Changes in their social life occurred and women experienced a need of support. Furtherly, existential questions appeared, such as seeing life in a new perspective. Conclusion: The result can lead to an increased knowledge in the society and health professionals which can lead to a better understanding for the women who had undergone a mastectomy. As a nurse it is important to respect every unique experience and apply person centered care in the treatment.

Inledning: Bröstcancer är en vanlig cancerform hos kvinnor och årligen drabbas 1,5 miljoner kvinnor världen över. Screeningprogram och tidig upptäckt är två faktorer som leder till ökad överlevnad. För kvinnor där en ökad cancerrisk föreligger såsom förhöjd ärftlighet och BRCA-mutation rekommenderar socialstyrelsen att mammografiscreening kompletteras med MR. MR kan komplettera bröstdiagnostik till en mer individanpassad behandling. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur bröstdiagnostik med magnetkamera (MR) inverkar på den kirurgiska behandlingen av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där 11 kvantitativa artiklar användes för att svara på studiens syfte. Resultat: Preoperativ MR detekterade ytterligare maligna lesioner som inte tidigare var kända vilket medförde en förändrad behandling till mer omfattande kirurgi såsom mastektomi och lumpektomi. MR visade generellt en överskattning av tumörstorlek vid bedömning av tumörutbredning. Utöver den redan diagnostiserade bröstcancern detekterades med MR ytterligare lesioner vilka ej var synliga vid mammografi både i det primära och det kontralaterala bröstet. MR i kombination med biopsi konstaterar maligna lesioner. Slutsats: Fakta tyder på att MR har hög sensitivitet men en lägre specificitet vid detektering av förändringar i bröstvävnaden. Resultatet är ej entydigt och behov finns av ytterligare studier inom ämnet. / Introduction: Breast cancer is a common form of cancer in women, annually, 1.5 million women are affected worldwide. Screening programs and early detection lead to increased survival. In women where there is increased cancer risk with increased heredity and in BRCA mutation, the National Board of Health recommends that mammography screening be supplemented with Magnetic resonance imaging (MRI). MRI can supplement breast diagnosis and can lead to a more personalized treatment. Purpose:The purpose of this literature study was to describe how breast diagnosis with MR affects the surgical treatment of breast cancer. Method: A literature study was conducted, where 11 quantitative articles were used to respond to the purpose of the study.Results: Preoperative MRI detected additional malignant lesions not previously known which resulted in a change in treatment for more extensive surgery such as mastectomy and lumpectomy. MRI generally showed an overestimate of tumor size in the assessment of tumor proliferation. In addition to the already diagnosed breast cancer, MR was detected additional lesions which were not visible in mammography in both the primary and the contralateral breast. MRI in combination with biopsy notes malignant lesions. Conclusion: Facts suggest that MRI has high sensitivity but a lower specificity in detecting changes in the breast tissue. The results are not unambiguous and there is a need for further studies on the subject.

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.   Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.   Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet. / The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.   The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent. Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.

Den senaste utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och djupinlärning (DL) har gjort bild- och funktionsmedicin till en högst trolig kandidat att tidigt anta tekniken. AI inom mammografiscreening syftar till hälsofrämjande effekter genom en förhoppning om säkrare bilddiagnostik. Röntgensjuksköterskans (RSS) arbete präglas av korrekt utförd bildtagning och ett aktivt aktualiserande av den egna yrkesrollen gällande såväl tekniska framsteg som förnyade arbetssätt. Litteraturstudien har upprättats i syfte att belysa potentiella effekter av AI på bilddiagnostik inom mammografiscreening. Genom manifest innehållsanalys av resultat erhållna ur ämnesrelevanta vetenskapliga studier publicerade i databaserna Cinahl och Medline under år 2019–2020 identifierades och beskrevs kategorier sammanställda av subkategorier med liknande innehåll. Effekter inom granskningsprocessen och diagnostisk säkerhet skildrar flera perspektiv gällande AI:s effekter på bilddiagnostik. Utöver en stundtals ökad förmåga till cancerdetektion vid AI-assistans har artificiell bildgranskning även visat sig kunna reducera arbetsbördan för radiologer i form av friskrivning av mammogram med låg sannolikhet för bröstcancer. Vid tillämpning av AI ses lovande effekter inom framförallt klassificering av bröstvävnad samt vid reducering av falska positiva svar. Forskningen förbehålls dock med kvarstående etiska dilemman och avsaknad av ett juridiskt ramverk, vilket lämnar utrymme för vidare studier. / Recent developments in artificial intelligence (AI) and deep learning (DL) have made diagnostic imaging a prime candidate to adopt the technology. AI in mammography screening aims at promoting health with hopes of higher diagnostic accuracy. The radiographers work is characterized by properly performed imaging and actively updating the profession regarding technical developments and renewed working methods. The aim of this systematic review was to illustrate feasible effects of AI on diagnostic imaging within mammography screening. Through manifest content analysis of results obtained from subject related scientific studies published 2019–2020 in the databases Cinahl and Medline the authors identified and described categories compiled by subcategories with similar contents. Effects within the image interpretation process and diagnostic accuracy describes several perspectives regarding the outputs of AI on diagnostic imaging. AI-systems have proven to be useful in both assisting with image interpretation and reducing the workload for radiologists by disclaiming mammograms with low probability of breast cancer. Most promising effects are seen in the classification of breast tissue and reduction of false positives, but research is challenged by ethical dilemmas and the need for a legal framework, which are areas suggested for future research.

Inledning: Mammografi är en vanlig bröstundersökning där kvinnor mellan 40–74 år erbjuds screening av bröst med regelbundna intervaller. Kvinnor som upplever mammografi-undersökningen som smärtsam och obehaglig återkommer ibland inte till sina kontroll-undersökningar. Uteblivna kontroller kan leda till högre mortalitet i bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kunskap om faktorer som påverkar kvinnors smärtupplevelse i samband med screeningmammografi. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som genomförts via databaserna, Cinahl och PubMed. I huvudsak kvantitativa artiklar har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultatet från de granskade artiklarna har ordnats systematisk som underlag för analysen. Resultat: Studiens resultat var att den största delen av smärta och obehag uppkom under bröstkompression. Röntgensjuksköterskans kunskap om möjliga åtgärder som bemötande, information före och efter undersökningen samt individuell anpassning av undersökningen har betydelse. Detta kan göra skillnad för kvinnors upplevelse och bidra till en positiv upplevelse vid mammografiundersökningen. Slutsats: Studiens resultat visar att orsaker till kvinnors smärta vid screeningmammografi är komplexa. Tekniken för mammografi har utvecklats över tid, däremot upplever kvinnorna fortfarande obehag och smärta. Samband kan finnas med tekniken, röntgensjuksköterskans bemötande och brist på information till kvinnorna men forskningen ger inget säkert stöd för slutsatser annat än att bemötandet och patientkommunikation spelar stor roll. Det behövs mer forskning kring olika metoder för de åtgärder en röntgensjuksköterska kan använda för att lindra kvinnors smärtupplevelse vid screeningmammografi. / Introduction: Mammography is a common breast examination where women between the ages of 40–74 are offered breast screening at regular intervals. Women who experience the mammography examination as painful and uncomfortable sometimes do not return to their check-ups. Lack of control can lead to higher mortality in breast cancer. Aim: The purpose of the study was to chart knowledge about factors affecting women´s experience of pain during screening mammography. Method: The study is a general literature review conducted via the databases, Cinahl and PubMed. Mainly quantitative articles have been analyzed and quality reviewed. The results from the reviewed articles have been arranged systematically as a basis for the analysis. Results: The results of the study were that most of the pain and discomfort arose during breast compression. Radiographer's knowledge of enabling measures such as treatment, information before and after the examination and individual adaptation of the examination is important. This can make a difference to women's experience and contribute to a positive atmosphere at the mammography examination. Conclusion: The results of the study show that the causes of women's pain during screening mammography are complex. The technique of mammography has evolved over time; however, women still experience discomfort and pain. There may be a connection with the technology, the radiographer's treatment and lack of information for the women, but the research does not provide definite support for conclusions other than that the treatment and patient communication play a major role. More research is needed on different methods for the measures a radiographer's can use to relieve women's pain experience during the screeningmammography.

Bakgrund: Patienters återhämtning påverkas av möte med sjuksköterskor, symtom, behandling, biverkningar och vårdrelation. Sjuksköterskors profession utgår ifrån att arbeta med individanpassad vård och det innebär att varje patient bör behandlas unikt och vårdas efter patientens omvårdnadsbehov. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämning av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Evans analysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman och fyra subteman. Det första temat, uppmuntran till återhämtning och tillhörande subteman var: stödets betydelse och motivationens betydelse. Andra temat var: ge information om sjukdomen och tillhörande subteman var: förmedla muntlig information och förmedla skriftlig information. Slutsats: Patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämtning av bröstcancer berodde på att patienter fick den vård som de var i behov av vilket innebar att ett vänligt förhållande mellan patienter och sjuksköterskor skapades. Det gjorde att patienter kunde lita på sjuksköterskor genom att patienterna sökte efter trygghet och säkerhet. Detta resulterade till att patienterna kunde uppnå återhämtning med hjälp av stöd från sjuksköterskorna. / Background: Patients' recovery is affected by meeting with nurses, symptoms, treatment, side effects and relationship of care. The nursing profession is based on working with personalized care and this means that each patient should be treated uniquely and cared for according to the patient's nursing needs. Aim: The aim was to describe female patients' experiences of support from nurses in the recovery of breast cancer. Method: A systematic literature study with ten scientific articles that were analyzed based on Evans' analysis method. Results: The results showed two main themes and four subthemes. The first theme, recovery encouragement and associated sub-themes were: the importance of support and the importance of motivation. The second theme was to provide information about the disease and associated sub-themes were: convey oral information and convey written information. Conclusion: Patients' experiences of support from nurses in recovering from breast cancer were due to patients receiving the care they needed, which meant that a friendly relationship between patients and nurses was created. This allowed patients to trust nurses by seeking safety and security. This result led to patients being able to achieve recovery with the help of the support of the nurses.

Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women and every year 8000 people in Sweden gets diagnosed. Today eight out of ten breast cancer patients survive and the survival rates increase every year. However, breast cancer is still the type of cancer with the highest death rate among women besides lung cancer. During a mastectomy the whole breast is surgically removed. The changes in appearance and body image after mastectomy can lead to psychological, emotional and sexual consequences that may have a change in quality of life among these patients. Aim: The purpose of this study was to explore women’s experiences of body image, quality of life, psychological- and sexual health after mastectomy due to breast cancer as well as to compare these expieriences between women who have and have not undergone breast reconstruction after mastectomy. Method: A literature review based on 18 scientific articles. Searches in Pubmed resulted in thirteen studies of quantitative design and five with qualitative design. Resultat: Four main themes were identified. Depression & Anxiety which described that mastectomized women showed greater symptoms of depression and anxiety compared to women who had undergone breast conserving surgery. In Body Image the women reported a negative change in body image post mastectomy. Sexuality showed that many women experienced that the mastectomy affected their sexual relations and partnerships. Lastly, in the theme Quality of life women declared a decreased self- esteem, emotional stability and social functioning negatively affecting quality of life. Conclusion: The experiences of mastectomy varies and are highly individual. However, many women experiences negative consequences following mastectomy. It is therefore important for nurses and other health workers to be aware of how mastectomy can affect patients in order to give an optimal care and support. / Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år får fler än 8000 en bröstcancerdiagnos i Sverige. Överlevnaden i Sverige är åtta av tio drabbade och antal dödsfall minskar varje år. Trots detta är bröstcancer, efter lungcancer, den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor. Vid mastektomi avlägsnas hela bröstet, vilket leder till en kroppslig förändring. Detta kan påverka kvinnor i olika aspekter såsom den psykiska hälsan, kroppsbild, sexualitet och livskvalitén. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors upplevelser av kroppsbild, livskvalité, sexuella-och psykiska hälsa efter att ha genomgått en mastektomi samt jämföra upplevelserna av kroppsbild, livskvalité, sexuella-och psykiska hälsa mellan kvinnor som genomgått en mastektomi och kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Databasen PubMed användes för informationssökning. Urvalet resulterade i tretton kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: Huvudteman som presenterades var depression & ångest som visade att kvinnor efter en mastektomi uppvisade en högre grad av depressions-och ångestsymptom än kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion. Kroppsbild redogör att kvinnor hade sämre självbild efter att ha opererat bort bröstet än innan operationen. Sexualitet klargör att kvinnors sexuella- och partnerrelationer påverkades negativt på grund av det förändrade kroppsutseendet. Livskvalité, beskriver att kvinnor hade sämre självförtroende, emotionell stabilitet samt social funktion vilket orsakade en sämre livskvalité Slutsats: Kvinnors erfarenheter och upplevelser efter genomgången mastektomi är högst individuella och varierande. Resultatet i denna studie belyser dock många negativa erfarenheter och välbefinnande. Forskning inom området ger sjuksköterskor och annan vårdpersonal kunskapen om hur psykosocialt och emotionellt lidande pre- och postoperativt kan förebyggas i samband med mastektomi.

Bakgrund: Cancer är en livshotande sjukdom som kan orsaka dödsfall. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Behandlingen för bröstcancer är vanligtvis ett kirurgiskt ingrepp som kallas mastektomi. Det är ett ingrepp där en del eller hela bröstet avlägsnas. Därefter kan kirurgin kompletteras med annan behandling för att förhindra spridningen. Bröstet är ett organ som har en betydelse för attraktivitet, sexualitet och kvinnlighet. Tanken på att förlora bröstet innebär en förändring hos den drabbade kvinnan och kan som konsekvens påverka kvinnans liv. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av vardagen efter en mastektomi. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie, baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier Den nya kroppen, Den förändrade tillvaron och Upplevelse av stöd, och åtta subkategorier Förändrad kroppsbild, Förändrad sexualitet, Förändrad social funktion och påverkan på vardagen, Psykisk ohälsa, Känsla av acceptans och tacksamhet, Stöd från omgivning och Mötet med sjukvården. Konklusion: Kvinnor påverkas olika efter en mastektomi och upplevelsen kan variera beroende på ålder. Påverkan kan vara i form av depression, försämrad livskvalitet, förändring av kroppsbild och sexualitet. Därför är det avgörande för denna patientgrupp att ha kontakt med vården eftersom kvinnan behöver stöd för att kunna uttrycka känslor postoperativt. Således är sjuksköterskans roll att bemöta patienter på ett respektfullt sätt och tillhandahålla en rätt omvårdnad. / Background: Cancer is a life-threatening disease that can cause death. Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. The treatment for breast cancer is usually a surgical procedure called mastectomy. It is a procedure where a part of or the whole breast is removed. The surgery can then be supplemented with other treatments to prevent the spread. The breast is a body part that is important for attractiveness, sexuality and femininity. The thought of losing the breast involves a change in the affected woman and can consequently affect the woman's life. Aim: The aim of this study was to describe women's experience of everyday life after a mastectomy. Method: The chosen method was a qualitative literature study, based on eleven scientific articles that were analyzed through a manifest content analysis. Result: The result consists of three main categories The new body, The changed existence and Experience of support, and eight subcategories Changed body image, Changed sexuality, Changed social function and impact on everyday life, Mental illness, Feeling of acceptance and gratitude, Support from the environment and Meeting with healthcare. Conclusion: Women are affected differently after a mastectomy and the experience can vary depending on age. Impacts can be in the form of depression, deteriorating quality of life, changes in body image and sexuality. Therefore, it is crucial for this patient group to have contact with the care because the woman needs support to be able to express feelings postoperatively. Thus, the role of the nurse is to treat patients in a respectful way and provide proper care

Bakgrund: Kvinnor som genomgår bröstcancerbehandling kan erhålla strålbehandling, cytostatika, endokrin behandling och/eller total eller delvis borttagande av bröst. Sjukdomen och behandlingen kan innebära stor påverkan på kvinnors hälsa och livssituation och ge stora effekter på sexuell funktion och sexuell hälsa.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av sexualitet efter genomgången bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats genomfördes. Sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO genererade resultat ur vilket kvalitativa studier inkluderades. Innehållsanalys användes för att analysera studierna, flertalet koder återkom som kondenserades till kategorier som vidare kondenserades till teman. Resultat: Resultatet baserades på åtta kvalitativa och mixed-method studier som undersökte kvinnors sexualitet relaterat till bröstcancerbehandling. Dataanalysen sammanställdes slutligen i fyra teman; fysiska förändringar som påverkar sexualiteten,emotionella konsekvenser, sociala konsekvenser av den förändrade sexualiteten och stöd och coping. Slutsats: Många kvinnor upplever en förändrad kroppsbild och sexuell dysfunktion som ger påverkan på livsstil och partnerrelation. Både negativa och positiva konsekvenser förekommer och vid partnerrelation är kvaliteten av denna avgörande för kvinnans välmående. Kvinnorna erfar också bristande kunskap och stöttning från vården, vilken är beroende av kunskap och kompetens inom ämnet.

Few studies focus on sexual dysfunction among young women diagnosed with breast cancer. The aim of this study was to examine prevalence of sexual dysfunction over time among this group and to identify factors associated with sexual dysfunction. The specific research questions were 1) How does sexual function in young women with breast cancer change from 1.5 years to 3 years after diagnosis? 2) What factors are associated with sexual dysfunction in young women 3 years after receiving a breast cancer diagnosis? This study investigated several biopsychosocial factors such as current cancer treatment, sexual self-efficacy (SSE), body image, emotional distress, having children and relationship status and their associations with sexual dysfunction. Sexual dysfunction was assessed with the scale PROMIS® SexFS. Participants consisted of 260 women, who responded to a survey 1,5 respectively 3 years after being diagnosed with breast cancer at age 18-39. Dependent t-test and McNemar tests wereconducted to identify differences in sexual function over time. Multiple logistic regression analysis was conducted to identify factors associated with sexual dysfunction. Results showed that sexual dysfunction remained a common problem 3 years after diagnosis. Sexual dysfunction was more common among women who did not have children, was currently undergoing treatment, reported lower SSE, and more depressive symptoms. Future research should focus on developing interventions to improve SSE in order to improve sexual function for breast cancer survivors. Clinical implications include following up sexual function through dialogue with patients and offering medical aid and treatment. / Få studier fokuserar på sexuell dysfunktion bland unga kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer. Syftet med denna studie var att undersöka prevalensen av sexuell dysfunktion över tid hos denna grupp och identifiera faktorer associerade med sexuell dysfunktion. De specifika forskningsfrågorna var 1) Hur förändras sexuell funktion hos unga kvinnor med bröstcancer från 1,5 år till 3 år efter diagnos? 2) Vilka faktorer är associerade med sexuell dysfunktion hos unga kvinnor 3 år efter att de erhållit en bröstcancerdiagnos? Den här studien undersökte flera biopsykosociala faktorer såsom nuvarande cancerbehandling, sexuell self-efficacy (SSE), kroppsuppfattning, ångest, depression, att ha barn samt relationsstatus och deras samband med sexuell dysfunktion. Sexuell dysfunktion undersöktes med skalan PROMIS® SexFS. Deltagarna bestod av 260 kvinnor, som svarade på en enkät 1,5 respektive 3 år efter att de fått diagnosen bröstcancer i ung vuxen ålder (18-39 år). Beroende t-test och McNemar-tester genomfördes för att identifiera skillnader i sexuell funktion över tid. Multipel logistisk regressionsanalys utfördes för att identifiera faktorer associerade med sexuell dysfunktion. Resultaten visade att sexuell dysfunktion var ett fortsatt vanligt problem 3 år efter cancerdiagnosen. Sexuell dysfunktion var vanligare bland kvinnor som inte hade barn, som hade en pågående cancerbehandling, som rapporterade lägre SSE och hade mer depressiva symtom. Framtida forskning bör fokusera på att utveckla interventioner för att förbättra sexuellfunktion genom att höja SSE för bröstcancer-överlevare. Kliniska implikationer inkluderar att följa upp sexuell funktion genom dialog med patienter, samt att erbjuda medicinsk hjälp och behandling.