Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor men upptäcks tidigt tack vare trippeldiagnostik. Det finns olika behandlingar som exempelvis kirurgi, cellgifter och strålning. Det blir en stor kroppslig förändring efter ett kirurgiskt ingrepp vilket kan ändra patientens kroppsuppfattning.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den kroppsliga förändringen efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på självbiografier och analyserades genom en narrativ analys enligt Dahlborg-Lyckhage (2017). Resultat: Analysen resulterade i följande teman: hur cancern har förändrat min kropp med underkategorin att förlora kvinnligheten och sexualiteten samt att känna svek och sorg över min nya kropp. Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor upplever någon form av kroppslig förändring och även en känsla av svek och sorg samt förlorad kvinnlighet och sexualitet. Slutsats: Inte alla kvinnor kommer uppleva en kroppslig förändring efter en mastektomi men resultatet i denna studie visar att samtliga kvinnor upplevde någon form av kroppslig förändring och ett ändrat synintryck. Detta resultat kan användas av sjuksköterskor för att vårda patienten utifrån dennes livsvärldsperspektiv för att minska vårdlidande och öka livskvaliteten efter en mastektomi.

Introduktion/Bakgrund: Cirka 1% av bröstcancer förekommer hos män globalt. Överlevnaden är relativt låg med anledning av en försenad diagnos. Samband med ett cancerbesked kan reaktioner se olika ut hos olika personer. Syfte: Syftet var att sammanställa forskning om mäns erfarenheter av att drabbas av bröstcancer. Metod: Litteraturstudien utformades med hjälp av Polit och Beck´s (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Urvalet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativ metod, en kvantitativ metod och tre mixad- metod. Artiklar granskades med Polit och Beck´s (2017) granskningsmallar.  Resultat: Det framkom fem kategorier som är ”mäns erfarenheter av att bli diagnosticerad”, ”mäns erfarenheter av behandling och vård”, ”mäns erfarenheter av en förändrad kropp och påverkan på maskulinitet”, ”mäns erfarenheter av stigmatisering och reaktioner från omgivningen” och ”mäns erfarenheter av stöd ”.  Slutsats: Litteraturstudiens slutsats visar att män hade både positiva och negativa erfarenheter av diagnostisering av bröstcancer. Män hade olika erfarenheter av sin läkare vid diagnostisering av bröstcancer. Operationsärret förändrade männens kropp och männen blev påverkat både psykiskt och fysiskt. Stigmatisering framkom hos män på grund av andras reaktioner. Alla gifta män fick socialt och emotionellt stöd av sina fruar. Genom att delta i stödgrupper fick männen positiva erfarenheter.

En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor är bröstcancer och varje år drabbas närmare 8000 kvinnor diagnosen och cirka 80 procent överlever. Att få diagnosen kan skapa oro och lidande hos drabbade kvinnor vilket påverkar livet, Beskedet kan vara svårt för kvinnorna att ta in och det finns risk att deras självkänsla minskar vilket kan påverka behandlingens utgång på ett negativt sätt. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap för att kunna bemöta och stödja kvinnorna vid vårdmöte. Syfte är att belysa kvinnors erfarenhet av bemötande och stöd från sjuksköterskor efter besked om bröstcancerdiagnos. Vår examensarbetemetod är en litteraturöversikt och analysen har genomförts enligt Fribergs (2017a, s.141) modell. Resultatet grundas på tio vetenskapliga artiklar och utformade tre huvudteman: Behov av samtal och information, Behov för att minska oro och ångest, Behov av trygghet. Resultatet visade att ett bra bemötande genomgod kommunikation och upprepade information från sjuksköterska kan stödja kvinnorna och underlättar behandlingsprocessen efter beskedet av bröstcancerdiagnos. Att drabbas av bröstcancer innebar en livsförändring där de drabbade kvinnorna var i behov av stöd kring sin oro och ångest. De drabbade kvinnorna upplevde att sjuksköterskornas stöd var tillräckligt och finns även behov av stöd från närstående eftersom det skapar mer trygghet. I diskussionen belyses resultatet utifrån tre delar; att det fanns ett varierande behov av stöd från besked fram till behandling, att god kommunikation och information från sjuksköterskan skapar ett gynnsamt bemötande, och att närstående har en betydande roll.

Bakgrund: Att genomgå en mastektomi innebär att kroppen förändras och kan vara en traumatisk upplevelse. Mastektomi är det vanligaste kirurgiska ingreppet vid bröstcancer vilket kan påverka kvinnan emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskan behöver kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser av mastektomi för att kunna bemöta varje kvinnas unika behov och därmed ge en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever den förändrade kroppen efter total mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde från databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats med Fribergs (2017) beskrivning av analys för en allmän litteraturöversikt.   Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudkategorier att kroppens utseende har förändrats, att avsaknaden av bröst kunde minska kvinnligheten, att känna sig begränsad i det sociala livet, att den intima relationen med partnern påverkas negativt och att känna sig tvungen att anpassa klädvalet.  Slutsats: Att genomgå en total mastektomi upplevs som en omvälvande och traumatisk upplevelse som påverkar kvinnans liv utifrån fler perspektiv. Kroppen kommer föralltid att vara förändrad, vilket påverkar kvinnan både fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Genom en ökad kunskap och förståelse för kvinnans upplevelse efter mastektomi skapas större förutsättningar för sjuksköterskan att ge en personcentrerad vård.

Bakgrund: Bröstcancer är en livshotande sjukdom och den vanligaste cancertypen hos kvinnor samt den främsta dödsorsaken bland kvinnor i hela världen. Att drabbas av bröstcancer kan skapa stort lidande både psykisk och fysisk. De vanligaste behandlingsmetoderna vid bröstcancer är kirurgisk behandling, strålbehandling, kemoterapi och endokrin behandling. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt användes. Resultatet från de femton inkluderade vetenskapliga originalartiklar, sexton kvalitativa och en kvantitativa sammanställdes till ett eget resultat. Vid artikelsökning användes databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Utifrån analysen identifierades fyra kategorier och fyra subkategorier: Upplevelser av att leva med förluster, Upplevelser av rädsla och osäkerhet, Upplevelser av stöd (Behov av informationsstöd, Behov av emotionellt stöd, Behov av socialt stöd, Behov av religiöst stöd) och Upplevelser av att hitta mening i livet. Diskussion: Huvudfynden i resultat visade att kvinnor med bröstcancer upplevde sorg över att förlora sitt bröst och hår. De upplevde sexuell dysfunktion och kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga förändringar. Det framkom att kvinnorna upplevde brist på information vilket ledde till ett stort behov av rätt information och stöd. Kvinnorna upplevde känslor av rädsla och osäkerhet. Detta diskuterades ur Aaron Antonovsky teori (KASAM) och andra vetenskapliga artiklar. Slutsats: Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer präglas av både negativa och positiva aspekter. Denna litteraturöversikt kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med bröstcancer. / <p>Examinationsdatum: 2021-05-03</p>

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor och den cancerform som orsakar flest dödsfall i världen. Cancerbesked är en livsförändring som kan upplevas svår att bearbeta ifall kvinnor inte har stöd i form av interventioner från sjuksköterskan. Efter bröstcancerbesked försämras flera livskvalitetsområden inom psykosocialt välbefinnande inklusive fysisk, psykisk och social hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med patienter efter diagnostisering med cancer. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av sjuksköterskans interventioner efter bröstcancerbesked. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna genomgick en urvalsprocess bestående av tre steg. Litteraturstudien består av 17 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed varav nio kvalitativa, sex kvantitativa och två mixade metoder. Resultat: Kvinnornas erfarenheter som framkom i resultatet presenteras i ett huvudtema och tre underteman. Resultatet påvisade att individanpassade interventioner var grundläggande för att kvinnorna skulle erhålla lämpad omvårdnad efter bröstcancerbesked. Sjuksköterskans kommunikation, information och tillgängligt stöd var interventioner som kvinnorna ansåg nödvändiga efter bröstcancerbesked. Resultatet visade att kvinnornas erfarenheter av sjuksköterskans interventioner hade betydelse för deras upplevelse av diagnosen. Slutsats: Sjuksköterskans interventioner ansågs viktiga för kvinnornas erfarenheter av bröstcancer. Kvinnorna erfor att sjuksköterskan i sin roll behövde ta hänsyn till deras individuella behov. Slutsatsen som kunde dras utifrån detta var att sjuksköterskans individanpassade interventioner var betydelsefulla för kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer. Tillämpades inte interventionerna utifrån kvinnornas specifika behov blev erfarenheterna av vård efter bröstcancerbesked negativa.

Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är ett stort folkhälsoproblem. I Sverige orsakar denna cancerform näst flest dödsfall bland kvinnor efter hjärt- och kärlsjukdomar. Under 2017 avled totalt 1413 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer i Sverige. Sjukdomen för med sig starka emotionella reaktioner och upplevelser som berör kvinnornas livsvärld och förändrar den. Vården har ett ansvar för att inhämta nödvändig kunskap om hur kvinnor upplever denna sjukdom för att kunna bemöta dem på bästa sätt.  Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som analyserades genom en manifest innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändrad livsvärld i samband med bröstcancerdiagnosen. Kvinnorna var oroliga att överge sin familj och bekymrade för familjens framtid. Att upprätthålla den normala vardagen kändes viktigt. Kvinnorna upplevde en förändrad självbild och förlust av den kvinnliga identiteten då de förlorade håret och brösten. Stödet från omgivningen visade sig vara viktigt för att kvinnorna skulle få styrka att hantera vardagen.  Slutsats: Att drabbas av bröstcancer upplevdes som en chock och krävde en omställning i livet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd krävs det en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser av bröstcancer. Denna studie kan bidra till en ökad kunskap om kvinnors upplevelser och vara en resurs för sjuksköterskor i mötet med bröstcancerdrabbade kvinnor.

Sammanfattning  Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor och utgör en av de vanligaste och dödligaste cancerformerna. Att drabbas av och behandlas för bröstcancer, medför fysiska såväl som psykiska besvär, vilket påverkar den sexuella hälsan hos kvinnor. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter mastektomi och farmakologisk bröstcancerbehandling. Metod: Studien var en litteraturöversikt med utgångspunkt i 14 kvalitativa artiklar varav två av typen mixad metod, där enbart den kvalitativa delen använts. I analysen användes en femstegsstruktur av Friberg. Resultat: Resultatet sammanställer två huvudteman med fyra tillhörande subteman. Det första huvudtemat Att uppleva ett förändrat sexliv innehåller följande subteman: Att uppleva sexuella besvär och minskad sexlust och Att uppleva intimitet utan sex. Det andra huvudtemat lyder Att finna stöd i andra med tillhörande subteman: Att hantera och få stöd i den förändrade relationen och Att prata om sexuella besvär med hälso- och sjukvården. Slutsats: Att ha behandlats för bröstcancer medförde fysiska och psykiska besvär, vilket låg till grund för försämrad sexuell hälsa. Att ha fått sitt bröst borttaget och behövt hantera fysiska läkemedelsbiverkningar ledde till utmaningar för kvinnorna. Examensarbetet kan delge en inblick i den subjektiva upplevelsen utifrån kvinnors perspektiv, som har behandlats för bröstcancer. Det i sin följd kan leda till bättre förutsättningar för omvårdnad av patienter relaterat till sexuell hälsa.  Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, omvårdnad, sexuell hälsa &amp; transition

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna i Sverige är bröstcancer där majoriteten som drabbas är kvinnor. Sjukdomsförloppet debuterar ofta genom någon typ av förändring i bröstet likt en knöl eller apelsinliknande hud. Utifrån sjukdomsbild anpassas behandlingen där de vanligaste alternativen är cytostatika samt strålning som antingen kan ges med kurativt eller palliativt ändamål. Syfte: Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie utgick från tio kvalitativa artiklar som söktes fram via databasen Medline via PubMed. Sökorden som användes var erfarenheter, patient, ”brösttumörer”, liv och kvalitativ. Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) dataanalysmetod. Huvudresultat: Utmanande biverkningar hörde till kvinnornas vardag där fatigue och smärta upplevdes jobbigast för de flesta av kvinnorna. Självbilden försämrades i samband med sjukdomen och påverkade kvinnorna både psykiskt och socialt. Stödet från anhöriga och vänner var för många kvinnor viktigt för att orka med vardagen. Slutsats: För att hantera de jobbigaste biverkningarna fatigue och smärta visade sig sjuksköterskorna ha en viktig roll för många av kvinnorna. Djupare förståelse kring kvinnornas egen syn på sin sjukdomssituation kan vara viktigt vid relationsskapande mellan sjuksköterskan och patienten vilket även kan inverka positivt på den personcentrerade vården. / Background: One of the most common forms of cancer in Sweden is breast cancer where the majority of those who has it are women. The disease progression often begins with a change in the breast, such as a lump or that the skin feels like an orange. Based on the disease progression the most common treatment alternatives are chemotherapy and radiotherapy that either can be given in curative or palliative purpose. Aim: The aim of this descriptive literature study was to examine women´s experiences of living with breast cancer. Method: This literature study was based on ten qualitative articles that were search through the Medline database PubMed. The keywords that were used was experience, patient,” breast neoplasms” life and qualitative. The articles were analyzed according to Evans (2002) analysis method. Mainresult: The challenging side effects were a part of the women´s everyday life, fatigue and pain were experienced most difficult. The women´s self-esteem got worse when they went through the disease and affected them both mentally and socially. The support from relatives and friends was important for many of the women so they could cope with their everyday life. Conclusion: To deal with the challenging fatigue and pain nurses became an important role for many women. Deeper understanding of the women´s own views on their disease could be an important task to create a deeper relationship between the nurse and the patient which also could have a positive effect on the person-centered care.

Bakgrund  Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna i världen och drabbar i snitt var fjärde kvinna. Screening för bröstcancer ger möjlighet till tidig behandling, däremot finns det rädslor som gör att kvinnor undviker bröstcancerscreening. Studier visar att en kirurgisk behandling har utgångspunkt från patienten och att en personcentrerad vård är viktig. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå kirurgisk behandling vid bröstcancer. Metod Litteraturstudien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats och kvalitativ analys. Datainsamling gjorde från databaserna PsycInfo, PubMed och Cinahl. Sökorden utformades enligt PEO-T modellen. Kvalitativ analys gjordes utifrån Bettany-Saltikov &amp; McSherrys (2016) nio-stegsmodell. Resultat Totalt 15 artiklar omfattar resultatet. Två teman och fyra kategorier framkom i resultatet. Teman som presenteras är identitet och stöd. Första temat Identitet finns kategorierna Det inre och Det yttre. För temat Stöd finns kategorierna Stöd från anhöriga och Stöd från vården. Resultaten visar på känslor av rädslor, en negativ kroppssyn och vikten av stöd för att orka att genomgå sin behandling. Slutsats Kvinnor som opereras för bröstcancer genomgår ett lidande vilket påverkar efterförloppet av behandlingen i form av identitetskris och förändringar i deras sociala kontext.