Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bättre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer är i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förändringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebär en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sätt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten. I det moderna samhället ses bröstet som markör för den vuxna fertila kvinnan och förknippas med kvinnlig identitet och sexualitet. Det medicinska synsättet hjälper oss inte förstå upplevelsen av att leva med en sjukdom. Det är först när man ser människan utifrån ett holistiskt perspektiv som upplevelsen kan förstås och ges mening. Vid vård av kvinnor med bröstcancer måste därför sjuksköterskan uppmärksamma och ta hänsyn till de emotionella aspekter bröstcancer kan medföra. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors kroppsbild efter bröstcancerrelaterad mastektomi vid adjuvant behandling. Metod En litteraturbaserad studie har genomförts. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Totalt inkluderades 16 artiklar varav en genom manuell sökning. Resultat Kvinnor som genomgått mastektomi beskrev en förändrad kroppsbild som ledde till negativa tankar och känslor om kroppen i allmänhet och bröstet i synnerhet. Bland annat uttrycktes en rädsla för sina ärr. Att möta sin spegelbild var en smärtsam upplevelse och kroppen beskrevs som tjock, ful, skallig eller vanställd. Kvinnorna tänkte inte på det förlorade bröstet när de bar kläder men blev medvetna om bröstet när de klädde av sig. Kvinnligheten försvann med bröstet och det uppstod ett behov av att omdefiniera sig själv och anpassa sig till avsaknaden av sitt bröst. Kvinnorna konfronterades med rådande ideal och normer och beskrev andra människors reaktioner som betydelsefulla. Slutsats Bröstcancerrelaterad mastektomi leder till individuella negativa förändringar av kvinnors kroppsbild. Upplevelsen av att känna sig stympad, främmande för sin egen kropp, skev och mindre hel beskrivs. Svårighet att möta sin egen spegelbild samt att ärren till följd av mastektomi orsakade många känslor, däribland rädsla. Bröstet förknippas tydligt med kvinnlig identitet och moderskap varför den förändrade kroppsbilden efter mastektomi kan påverka kvinnlighet och identitet. Vidare har rådande ideal och normer i samhället stark påverkan på kvinnor vilket kan leda till stigmatisering. Personer med bättre kroppsbild har en starkare tro på sin förmåga att klara av sjukdomen och dess behandling.

Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvårdnad, från att ha varit ett intuitionsbaserat område till att vara evidensbaserat. Detta innebär att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bästa tillgängliga externa bevisen för att i samråd med patienten fatta beslut om olika omvårdnadsinsatser. Flera studier visar dock att det är en låg användning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvårdnad i organisationer är en komplicerad och ofta långsam process. Avsikten med evidensbaserade vårdprogram är att samordna vårdinsatser så att alla patienter i landet skall få en likvärdig vård som är den bästa med hänsyn till tillgängliga resurser. I juli 2011 kom det första nationella vårdprogrammet inom cancerområdet som enbart fokuserar på omvårdnad, Nationellt vårdprogram "Omvårdnad vid bröstcancer 2011". Detta vårdprogram har med hjälp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer. Syftet med denna studie var att belysa spridningen och användbarheten av det nationella vårdprogrammet "Omvårdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering. Den metod som användes var en enkätundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor på de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkäter ut och svarsfrekvensen var 58 procent. I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrågade chefsjuksköterskor ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansåg att det hade delvis betydelse. I Stockholm-Gotland regionen kände sju av åtta (88 procent) chefsjuksköterskor till vårdprogrammet. I västra regionen var det fem av 11 (45 procent) av chefsjuksköterskorna som hade kännedom om vårdprogrammet. Majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarat på hur de vill att vårdprogrammet skall användas på deras enhet, uppger att det kommer att användas som en handbok i det dagliga arbetet. Hela eller delar av vårdprogrammet kommer att implementeras i verksamheten och det kommer även att användas som introduktionsmaterial till nyanställd personal. Slutsatsen av denna studie var att majoriteten av de chefsjuksköterskor som svarade på enkäten ansåg att evidensbaserade vårdprogram har stor eller delvis stor betydelse för omvårdnaden vid cancersjukdom och i stort sett alla chefsjuksköterskor (98 procent) som kände till vårdprogrammet "omvårdnad vid bröstcancer 2011" ansåg att vårdprogrammet hade fungerat/kommer att fungera som ett stort stöd i omvårdnadsarbetet med personer med bröstcancer.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa olika studier av kvalitativ forskning som svarar på upplevelser av att erhålla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som användes är en litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som användes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hälsotillstånd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig påverkan, existentiell påverkan, stöd, bemötande och coping. Det var många studier som visade på samma reaktioner av att erhålla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris. Resultatet av litteraturstudien kan öka sjuksköterskors förståelse för hur det kan upplevas att erhålla beskedet om diagnosen bröstcancer. / The aim of this literature review was to conduct different studies of qualitative research that answers our question about experiences of receiving diagnose of breast cancer and problems that follow this diagnose. The method used was a literature review based on ten qualitative articles. The theoretic reference that was used was based on Carnevali theory on daily life- inner and outer resources and functional health. The result of the ten articles resulted in six categories: psychic experience, bodily experience, existential influence, support, receiving and coping. Many studies showed same reactions of receiving the diagnosis that often is a cancer diagnosis associated with crisis. The result of this literature study could increase nurses understanding of how it feels like to receive the diagnosis breast cancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen kräver en medicinsk behandling i kombination med operation för optimal återställning. De olika behandlingarna kan medföra biverkningar som påverkar kvinnans fysiska och psykiska välbefinnande. En bröstcanceroperation räddar livet på många men kan även kvarlämna en känsla av förlorad femininitet samt förändra kvinnans subjektiva upplevelse av sig själv och hennes relation till sin omvärld. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dessa kvinnors mående för att främja hälsa. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metoden är en litteraturöversikt som baseras på nio vetenskapliga artiklar. Studiens resultat presenteras med två teman: Individuella känslor som påverkar hela familjen och Behov av stöd som främjar hälsa samt sex subteman. Resultatet visade att kvinnor upplever att bröstcancer associeras med en kamp mellan liv och död. I samband med en bröstcancerdiagnos upplever kvinnor att deras kroppsuppfattning, familjerelationer, sexuella hälsa och sociala kontakter förändras samtidigt som de upplever en emotionell påfrestning. Slutsatser av denna studie är att kvinnor med bröstcancer har olika upplevelser och känslor beroende på var de befinner sig i sjukdomsförloppet. Dessutom är kvinnor med bröstcancer extra sårbara och är i behov av god vård som inkluderar ett professionellt stöd och bemötande från vårdpersonal.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor och utgör cirka 26 % av all kvinnlig cancer. Sjuksköterskan har en betydande roll för kvinnan både under och efter behandlingen. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter behandling av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt med 12 kvalitativa artiklar. Data analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell där en induktiv ansats användes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PSYCINFO. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier, ”Förändrad kroppsuppfattning’’, ”Att acceptera vardagslivet efter cancerbehandling’’ och ”Behov av stöd efter cancerbehandling” med tillhörande underkategorier. Slutsats: Kvinnorna upplevde förändringar i vardagslivet efter genomgången bröstcancerbehandling. De främsta förändringarna var förändrad syn på sin kropp, rädsla för återfall samt att fysiska samt mentala stödet från omgivningen var av stor betydelse för kvinnan. Det fanns dock kvinnor som upplevde att de inte fick det stöd de behövde från sin vårdgivare. För att öka möjligheten till ett bättre stöd för kvinnan behövs ytterligare forskning kring ämnet.

Bakgrund: Insjuknandet av bröstcancer ökar ständigt samtidigt som tillfrisknandet ökar. Genom att beskriva bröstcanceröverlevares upplevda hälsa efter en genomgången sjukdom kan det hjälpa sjuksköterskan att utveckla en god omvårdnad. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av hälsa i vardagen efter att ha överlevt bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Efter sökning i Cinahl och Medline resulterade till 811 där 17 stycken användes som resultatartiklar. Analys genomfördes via Fribergs femstegsmodell. Artiklarna granskades enligt Jönköping University Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman rörande hälsan i vardagen. De huvudteman som identifierades var Fysisk hälsa i vardagen och Psykosocial hälsa i vardagen. Kvinnorna upplevde både fysiska och psykosociala förhållanden som påverkade den upplevda hälsan i vardagen. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att kvinnor som överlevt bröstcancer upplevde förändringar som påverkade vardagen och deras upplevda hälsa. Upplevelserna sågs som både positiva och negativa. För att uppnå en god upplevd hälsa hos kvinnorna som överlevt bröstcancer, krävs det mer kunskap hos vårdpersonal och hälso- och sjukvården kring överlevnaden. Detta för att kvinnor ska erhålla bättre möjligheter för en godare upplevd hälsa efter sin sjukdom.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer dagligen. Med hjälp av förbättrade behandlingsmetoder samt tidigare upptäckt har överlevnaden ökat under de senaste decennierna vilket kräver anpassad eftervård och kompetent personal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databassökning genomfördes i PubMed och Cinahl. För att analysera studierna användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen av samtliga artiklar resulterade i fyra nya kategorier: En förändrad kroppsuppfattning, påverkan på relationer och socialt liv, hanteringsstrategier och betydelsen av stöd och information. Kategorierna delades ytterligare in i nio tillhörande subkategorier. Konklusion: En förändrad kroppsuppfattning till följd av mastektomi leder till försämrade sexuella relationer och förlust av den kvinnliga identiteten som i sin tur kan påverka det fysiska, psykiska och sociala livet negativt. Stödsystem både från vårdpersonal och närstående ansågs avgörande under hela processen. Effektivisering av den informativa omvårdnadsdelen var av stor vikt enligt studiernas deltagare.  Nyckelord: bröstcancer, erfarenheter, kvinnor, mastektomi / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women around the world. In Sweden, approximately 20 women get diagnosed for breast cancer every day. With the help of improved treatment methods and earlier detection, survival has increased in recent decades, which requires adapted aftercare and competent personnel. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences after mastectomy due to breast cancer. Methods: A qualitative literature study based on ten scientific articles. Article searches were done in PubMed and Cinahl. Analysis was conducted according to Friberg's modell. Results: The analysis of all articles resulted in four new categories: a changed body image, impact on relationships and social life, coping strategies and the importance of support and information. The categories were further divided into nine associated subcategories. Conclusion: A changed body image as a result of mastectomy leads to a worsened sexual relationship and loss of the female identity, which at the same time can negatively affect physical, mental and social life. Support systems both from healthcare staff and relatives were considered crucial throughout the process. Streamlining the informative part was of great importance according to the study participants.   Keywords: breast neoplasm, experiences, mastectomy, women

Breast cancer is one of the deadliest forms of cancers in the world. About 15–30% of all breast cancers are HER2-positive, which involves overexpression of HER2-receptors on the surface of tumor cells. HER2-positive breast cancer is viewed as an aggressive form of cancer because the overexpression of the HER2-receptor causes dimerization with other receptors of the same family; together they bind to ligands and become activated. The activation causes fast, uncontrolled cell proliferation that often results in the formation of a tumor. Cancer can be divided into different stages, at stage 4 the cancer cells from the original tumor breaks away, follows the bloodstream, and forms metastases in other places of the body. When cancer evolves and becomes metastatic the prognosis drastically worsens, and the treatment options are limited. Patients often need several lines of cancer treatment. The first line of treatment is usually trastuzumab in combination with pertuzumab and a taxane, second line is usually trastuzumab emtansine. There is no conclusive third line treatment for HER2-positive metastatic breast cancer (MBC). Due to the development of new anti-HER2 treatments over the last two decades, less patients are dying from breast cancer, however most patients diagnosed with HER2-positive MBC are estimated to face an early death.  The objective of this study was to analyze the pharmaceutical advances that has improved the prognosis for patients diagnosed with HER2-positive MBC. The material, on which this study was based on, was obtained from the Pubmed database via the Linnaeus University Library. Five articles were chosen based on criteria relevant to the topic. The articles were published between 2001 and 2021; all of them were randomized controlled trials (RCT).  The subject of the articles was to compare the efficacy and safety of different forms of anti-HER2 treatments, using patient populations diagnosed with HER2-positive MBC. Mainly the patients' disease progression, treatment response and survival time was analyzed. Pharmaceutical safety was assessed by the rate of adverse events. A total of 2513 patients participated in the studies. Among all the different treatment options that were analyzed in the articles, one treatment combination yielded some of the best results. Pyrotinib in combination with capecitabine increased the disease progression-free time, had the highest proportion of patients who responded to treatment as well as the highest proportion of patients with size-reducing lesions for the longest time. However, the patient group receiving pyrotinib also had the highest incidence of serious adverse events and had the largest percentage of patients who chose to discontinue the study due to adverse events.  Analysis of the five articles concludes that the prognosis for patients diagnosed with HER2-positive MBC has been improved by pharmaceutical advances regarding tyrosine kinase inhibitors, pan-HER inhibitors, combination therapy with monoclonal antibodies (single, mixed, modified or conjugated with other drugs) and chemotherapy with different mechanisms of action. The results from the studies indicated that treatment with a single anti-HER2 drug had the lowest effectiveness, and that some drug combinations had better synergistic effects than others, reflecting on patient survival data. Despite the pharmaceutical advances of the past two decades, the prognosis for HER2-positive MBC can still be considered bleak due to its high death rate. Resistance to anti-HER2 drugs is an ongoing concern that requires more research and development of new treatments.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. De olika behandlingsformerna som finns har en stor mängd biverkningar där sexuell dysfunktion är en av de mest förekommande.   Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av förändrad sexuell hälsa i samband med bröstcancer   Metod: En litteraturöversikt som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar genomfördes efter sökningar i CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarks sexfasmodell.  Resultat: Det som framställdes i resultatet var två huvudteman samt fyra subteman. Det första huvudtemat Den förändrade kroppen mynnades ut i två subteman; kroppslig funktion och kvinnlig identitet Det andra temat Kommunikationsbehov resulterade också i två subteman; hälso- och sjukvården och relationer.  Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer adresserades sällan av vårdpersonalen.  Då sexuell dysfunktion är vanligt förekommande i samband med bröstcancer och behandlingen är det viktigt att ämnet uppmärksammas och adresseras inom cancervården, eftersom kvinnor upplever olika utmaningar för att bibehålla sin sexuella hälsa, kroppsbild och femininitet. Fortsatt forskning och kvalitetsutveckling inom vården kan bidra till att förbättra kvinnors upplevda sexuella hälsa i samband med bröstcancer.