Introduktion: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna, och den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. En vanlig behandlingsform för bröstcancer är mastektomi, som innebär att bröst med cancerdrabbad vävnad avlägsnas. En mastektomi kan innebära fysiska och psykiska förändringar för de drabbade kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnliga bröstcancerpatienters upplevelser av att ha genomgått mastektomi.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier i originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var skrivna mellan år 2012–2021 och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall. Resultat: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och att de förlorat en del av sin kvinnlighet. De upplevde sina ärr som obehagliga, och dolde deras förändrade byst med hjälp av förändrad klädsel. Vissa av kvinnorna värderade sin överlevnad från bröstcancern som viktigare än förändrat utseende. Vissa av kvinnorna höll sig borta från sociala sammanhang, medan andra sysselsatte sig med aktiviteter för att distrahera sig. Ett gott stöd från vänner, familj och partner var viktigt. En del kvinnor upplevde ett påverkat sexliv. Slutsats: Kvinnorna upplevde en försämrad kroppsuppfattning och minskad kvinnlighet. De ändrade sin klädsel samt kände att relationen till sin partner och sexliv försämrades. Vissa kvinnor lade ingen större vikt på sin förändrade kropp utan fokuserade mer på sin överlevnad. För att hantera negativa tankar och känslor sysselsatte sig vissa kvinnor med aktiviteter, medan andra undvek aktiviteter på grund av oro för sin förändrade kropp. Stöd från familj, vänner och sjukvårdspersonal var viktigt. / Introduction: Breast cancer is one of the most common forms of cancer, and the most common one amongst women. A common treatment for breast cancer is mastectomy, which means that breast with cancerous tissue gets removed. A mastectomy can cause physical and psychological changes for the affected women. Aim: To investigate female breast cancer patients experiences following mastectomy. Method: A general literature study based on 11 qualitative studies in original articles. The literature search was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The articles were written between 2012–2021 and the quality of the articles were checked with SBU:s review template.  Result: The women experienced a deterioration of their body image and that they had lost a big part of their femininity. They experienced their scars as unpleasant and hid their changed breast with changed clothing. Some of the women valued their survival from breast cancer higher than their changed appearance. Some of the women stayed away from social gatherings, but others stayed busy with activities to distract themselves. Good support from friends, family and partners was important. Some of the women’s sex life was affected. Conclusion: The women experienced a deterioration of their body image and decreased femininity. They changed the way they dressed and the relationship with their partner and sex life deteriorated. Some women valued their survival higher than their changed appearance. To cope with negative thoughts and emotions women engaged in activities, while others avoided it because of concern regarding their changed body. Support from family, friends and healthcare workers was important.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Den mest förekommande cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer. Cancer är en sjukdom som i flertalet fall begränsar livet för de drabbade. Sjukdomen kan vara utmanande på flera olika plan, vilket kan ha en negativ påverkan på livskvalitén. En minskning av fysisk aktivitet är vanligt under och efter behandling. Fysisk aktivitet vid rehabilitering kan utföras för varierande ändamål såsom minska trötthet eller stärka kroppen. Trots fördelarna och rekommendationerna om att utföra fysisk aktivitet visar tidigare forskning att kvinnor som överlevt bröstcancer inte uppnår rekommendationerna för detta.  Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva hur fysisk aktivitet påverkar livskvalitén hos kvinnor med bröstcancer efter aktiv behandling.  Metod: Litteraturstudien innefattar tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Artiklarna granskades av en granskningsmall från SBU och resultatanalysen genomfördes med hjälp niostegsmodellen av Polit och Beck (2017). Resultat: Studiernas resultat delades in i tre kategorier, lågintensiv fysisk aktivitet, måttligt ansträngande fysisk aktivitet samt styrketräning. Lågintensiv fysisk aktivitet innefattar fem forskningsprojekt, två av dessa visar statistiskt signifikanta skillnader där kvinnorna i interventionsgruppen skattade sin livskvalité högre än i kontrollgruppen. Måttligt ansträngande fysisk aktivitet innefattar två forskningsprojekt, båda innehåller statistiskt signifikanta skillnader där interventionsgruppen skattade livskvalitén högre än kontrollgruppen. Styrketräning innefattar tre forskningsprojekt där två av dessa visar statistiskt signifikanta skillnader, interventionsgruppen skattade sin livskvalité högre än kvinnorna i kontrollgruppen. Slutsats: Statistiskt signifikant skillnad sågs inom flertal delskalor av livskvalité, vilket visar att fysisk aktivitet är en komponent för en förbättrad självskattad livskvalité hos kvinnor med bröstcancer efter avslutat aktiv behandling. Nyckelord: Fysisk aktivitet, livskvalité och bröstcancer. / ABSTRACT Background: Breast cancer is the most common cancer disease in women. Cancer limits the lives of those affected. The disease can be challenging on different levels, which in turn can negatively impact quality of life. Decreased physical activity is common during and after treatment. Physical activity during rehabilitation can be performed for various purposes like reducing fatigue or strengthening of the body. Despite benefits and recommendations of performing physical activity, previous research shows that women who have survived breast cancer do not reach the recommended activity goals.  Aim: The aim was to investigate and describe how physical activity affects the quality of life of women with breast cancer after active treatment. Method: The literature study included ten quantitative studies. The articles were reviewed by a review template from SBU and the results analysis was carried out using the nine-step model by Polit and Beck (2017). Result: The results of the studies were divided into three categories, low-intensity physical activity, moderately strenuous physical activity and strength training. Low-intensity physical activity includes five research projects, two of which show statistically significant differences where the women in the intervention group rated their quality of life higher than in the control group. Moderately strenuous physical activity includes two research projects, both of which contain statistically significant differences where the intervention group rated the quality of life higher than the control group. Strength training includes three research projects where two of these show statistically significant differences, the intervention group rated their quality of life higher than the women in the control group. Conclusion: A statistically significant difference was seen in several subscales of quality of life, which shows that physical activity is a component of an improved self-rated quality of life in women with breast cancer after completion of active treatment. Keyword: Physical activity, quality of life, breast cancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar människor världen över varje dag. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor med bröstcancer var mer positiva än negativa. Som närstående kan det vara många känslor som brusar upp när någon i ens omgivning drabbas av bröstcancer.Trots ny forskning och flera behandlingsalternativ förlorar var fjärde kvinna med sjukdomen sitt liv. Som sjuksköterska ligger ansvaret i att främja hälsa och välbefinnandet samt ha ett gott bemötande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor runt om i världen. Sjukdomen är vanligast hos medelålders och äldre kvinnor. Att få en diagnos med bröstcancer är en traumatisk upplevelse som kan leda till en känsla av hopplöshet, lidande, smärta, ångest och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer och dess behandlingar. Metod: En litteraturöversikt är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamling skedde via CINAHL och MEDLINE. Analysen utfördes utifrån Fribergs (2017a) fyrastegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. I resultaten beskrivs kvinnors upplevelse av att få ett bröstcancerbesked och deras upplevelse av biverkningar vid olika typer av bröstcancerbehandlingar samt upplevelse av brist på information. Kvinnorna upplevde en övergång från hälsa till sjukdom med chock i samband med ett bröstcancerbesked. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var illamående, oro, rädsla och förlust av sexualiteten. Otillräcklig information upplevde vissa av kvinnorna gällande behandlingar och dess biverkningar. Konklusion: Vid bröstcancer upplever kvinnor både fysiska och psykiska besvär. Upplevelsen av olika känslor såsom chock, rädsla och oro uppträder hos kvinnor i sambandet med beskedet. Stöd och vägledning från sjuksköterska är betydelsefullt så att kvinnor kan hantera sin sjukdom.

Kvinnans vanligaste cancersjukdom är bröstcancer och varje dag insjuknar omkring 20 kvinnor i Sverige. Risken att insjukna ökar efter 40 års ålder. Många kvinnor genomgår en mastektomi som behandlingsmetod vilket kan medföra både en förändrad kroppsuppfattning och ett lidande. Även den kvinnliga identiteten kan påverkas negativt. Syftet med studien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Som metod har en litteraturöversikt genomförts enligt Fribergs modell. Analysen resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Det har inkluderats totalt nio artiklar i resultatet. Litteraturöversiktens resultat påvisar att kvinnorna får en förändrad kroppsbild och en upplevelse av att kroppen känns främmande efter en mastektomi. Kvinnorna upplever en osäkerhet över kroppen som medför både ilska och sorg. En mastektomi påverkar självkänslan och den kvinnliga identiteten hos kvinnorna. Många kvinnor uttrycker att kroppen endast är komplett med två bröst vilket skapar en oro i relationen med partnern. Fyra av tio kvinnor anser att de inte får tillräckligt med stöd efter en cancerbehandling. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en mastektomi får stöd både från vården och omgivningen. Kunskapsspridning kan hjälpa och stötta dessa drabbade kvinnor ur ett hållbarhetsperspektiv.

Introduktion/ Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag av bröstcancer och åtta av tio överlever. Efter de olika behandlingarna kan kvinnornas livskvalité se olika ut. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Utifrån tre databaser resulterade sökningen i tolv artiklar. Åtta kvantitativa, två kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Resulterade till fyra huvudkategorier och fem underkategorier. Kroppsliga förändringar. Acceptans av kroppsbild, utseende, intimitet.  Rädsla. Anpassning, arbete och ekonomi, information och stöd, acceptans. Slutsats: I litteraturstudiens resultat lyftes fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter som kvinnor efter bröstcancerbehandlingar kunde uppleva. Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar som restsymtom där trötthet var främst förekommande. De som hade förlorat bröstet/brösten efter behandling hade mycket tankar kring sitt utseende och rädsla för återfall fanns alltid. Anpassning till det nya livet gav en utmanande vardag och ett informationsbehov från vårdpersonal hade stor betydelse.

Bröstcancer är en av de vanligaste formerna av cancersjukdomar hos kvinnor. Sjukdomen drabbar i de flesta fall kvinnor i medelåldern eller i högre ålder. Bröstcancer utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall i Sverige med cirka 20 nydiagnostiserade fall varje dag. Mastektomi är den vanligaste behandlingen som erbjuds vid denna diagnos. En mastektomi innebär avlägsnandet av all bröstvävnad genom kirurgi, mer specifikt ett eller båda brösten. Denna behandling påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer.  Metod: Denna litteraturstudie baseras på att tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Förlust av identitet, förändring samt förlust av kroppsuppfattning och självbild, rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer, stöd har betydelse och att övervinna sjukdomen.  Resultat: En mastektomi upplevdes ofta som den mest traumatiserande upplevelsen som den drabbade någonsin varit med om. Kvinnorna upplevde en förlust av sin kvinnliga identitet och förmågan till moderskap, men också en förändrad kroppsuppfattning, självbild och sexualitet till följd av mastektomi.  Dessa upplevelser föranledde känslor av förlust och sorg. Kvinnor upplevde att stödet från make, familj, vänner, vårdpersonal eller religiösa institutioner bar en stor roll i rehabiliteringen. Slutsats: En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av mastektomi och bröstcancer ökar möjligheten till att formulera en effektiv personcentrerad omvårdnad för patientens individuella behov.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor globalt och i Sverige. Diagnosen är den främsta anledningen till en förtidig död bland kvinnor. En vanlig behandling är mastektomi, vilket innebär delvis eller total borttagning av ett eller båda brösten. Kvinnors upplevelser är individuella då de har en egen livsvärld. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultatet grundas på 19 kvalitativa artiklar.  Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått mastektomi vilket kunde resultera i en försämrad självkänsla. Ett bortopererat bröst orsakade en förändrad syn kring identitet, kvinnlighet och sexualitet. En känsla av normalitet och symmetri blev viktig hos kvinnorna och det kunde bli aktuellt med bröstprotes eller bröstrekonstruktion. Dessa upplevelser påverkade deras liv på olika sätt. Kvinnorna accepterade sin nya situation efter olika lång tid och stöd från omgivningen var betydelsefullt. Kvinnorna hade olika behov och förväntningar på stöd från sjuksköterskor.     Slutsats: Resultatet visar på vad kvinnor kan uppleva efter mastektomi vid bröstcancer. Genom ökad kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser ska sjuksköterskan ge individuellt anpassat stöd utifrån deras livsvärld som kan tillgodose kvinnornas behov.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar många och den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer. Det finns flera olika behandlingsalternativ för bröstcancer men det mest förekommande är en operation av brösten. Bröstcancerpatienterna får ofta tilläggsbehandlingar där en av de vanligaste är cytostatikabehandling. Behandlingen kan dock ge många biverkningar som är påfrestande för patienten.  Syfte: Syftet var att studera bröstcancerpatienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling.  Metod: Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och ASSIA. Artiklarna kvalitetsgranskades genom en kvalitetsgranskningsmall samt analyserades genom en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom från det analyserade materialet: fysiska biverkningar i vardagen, besvär med psykiska biverkningar och lidande till följd av biverkningar. Det var kroppsliga besvär och utseendeförändringar som låg till grund för biverkningar i vardagen. Besvär med psykiska biverkningar grundade sig i kognitiv påverkan och emotionell förändring. Under lidande till följd av biverkningar beskrivs såväl fysiskt som psykiskt lidande.  Slutsats: Bröstcancerpatienterna upplevde biverkningar från cytostatikabehandlingen som negativa och detta påverkade deras livsvärld. Denna litteraturstudie kan bidra till ökad förståelse kring upplevelser hos bröstcancerpatienter med cytostatikabehandling för andra bröstcancerpatienter, anhöriga och vårdpersonal.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen. Diagnosen kan framkalla en känsla av overklighet hos kvinnan som drabbas samt  behandlingen kan vara mycket påfrestande. Kvinnor med bröstcancer behöver stöd från omgivningen för att klara av tiden från att de fått diagnos och genom behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bygger på tio artiklar från CINAHL och två från PubMed. Totalt tolv artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd samt praktiskt och finansiellt stöd. Slutsats: Informationsstödet var viktigt för att hjälpa kvinnorna att skilja mellan fantasi och verklighet. Kvinnorna fick information från familj, vänner, andra kvinnor med bröstcancer samt vårdpersonal. Det emotionella och fysiska stödet kom främst från familj och vänner, det gav kvinnorna kraft att kämpa mot bröstcancern. Familj och vänner gav också kvinnorna praktiskt och finansiellt stöd.