Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar människor världen över varje dag. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor med bröstcancer var mer positiva än negativa. Som närstående kan det vara många känslor som brusar upp när någon i ens omgivning drabbas av bröstcancer.Trots ny forskning och flera behandlingsalternativ förlorar var fjärde kvinna med sjukdomen sitt liv. Som sjuksköterska ligger ansvaret i att främja hälsa och välbefinnandet samt ha ett gott bemötande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor runt om i världen. Sjukdomen är vanligast hos medelålders och äldre kvinnor. Att få en diagnos med bröstcancer är en traumatisk upplevelse som kan leda till en känsla av hopplöshet, lidande, smärta, ångest och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer och dess behandlingar. Metod: En litteraturöversikt är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamling skedde via CINAHL och MEDLINE. Analysen utfördes utifrån Fribergs (2017a) fyrastegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. I resultaten beskrivs kvinnors upplevelse av att få ett bröstcancerbesked och deras upplevelse av biverkningar vid olika typer av bröstcancerbehandlingar samt upplevelse av brist på information. Kvinnorna upplevde en övergång från hälsa till sjukdom med chock i samband med ett bröstcancerbesked. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var illamående, oro, rädsla och förlust av sexualiteten. Otillräcklig information upplevde vissa av kvinnorna gällande behandlingar och dess biverkningar. Konklusion: Vid bröstcancer upplever kvinnor både fysiska och psykiska besvär. Upplevelsen av olika känslor såsom chock, rädsla och oro uppträder hos kvinnor i sambandet med beskedet. Stöd och vägledning från sjuksköterska är betydelsefullt så att kvinnor kan hantera sin sjukdom.

Kvinnans vanligaste cancersjukdom är bröstcancer och varje dag insjuknar omkring 20 kvinnor i Sverige. Risken att insjukna ökar efter 40 års ålder. Många kvinnor genomgår en mastektomi som behandlingsmetod vilket kan medföra både en förändrad kroppsuppfattning och ett lidande. Även den kvinnliga identiteten kan påverkas negativt. Syftet med studien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Som metod har en litteraturöversikt genomförts enligt Fribergs modell. Analysen resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Det har inkluderats totalt nio artiklar i resultatet. Litteraturöversiktens resultat påvisar att kvinnorna får en förändrad kroppsbild och en upplevelse av att kroppen känns främmande efter en mastektomi. Kvinnorna upplever en osäkerhet över kroppen som medför både ilska och sorg. En mastektomi påverkar självkänslan och den kvinnliga identiteten hos kvinnorna. Många kvinnor uttrycker att kroppen endast är komplett med två bröst vilket skapar en oro i relationen med partnern. Fyra av tio kvinnor anser att de inte får tillräckligt med stöd efter en cancerbehandling. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en mastektomi får stöd både från vården och omgivningen. Kunskapsspridning kan hjälpa och stötta dessa drabbade kvinnor ur ett hållbarhetsperspektiv.

Introduktion/ Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag av bröstcancer och åtta av tio överlever. Efter de olika behandlingarna kan kvinnornas livskvalité se olika ut. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Utifrån tre databaser resulterade sökningen i tolv artiklar. Åtta kvantitativa, två kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Resulterade till fyra huvudkategorier och fem underkategorier. Kroppsliga förändringar. Acceptans av kroppsbild, utseende, intimitet.  Rädsla. Anpassning, arbete och ekonomi, information och stöd, acceptans. Slutsats: I litteraturstudiens resultat lyftes fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter som kvinnor efter bröstcancerbehandlingar kunde uppleva. Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar som restsymtom där trötthet var främst förekommande. De som hade förlorat bröstet/brösten efter behandling hade mycket tankar kring sitt utseende och rädsla för återfall fanns alltid. Anpassning till det nya livet gav en utmanande vardag och ett informationsbehov från vårdpersonal hade stor betydelse.

Bröstcancer är en av de vanligaste formerna av cancersjukdomar hos kvinnor. Sjukdomen drabbar i de flesta fall kvinnor i medelåldern eller i högre ålder. Bröstcancer utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall i Sverige med cirka 20 nydiagnostiserade fall varje dag. Mastektomi är den vanligaste behandlingen som erbjuds vid denna diagnos. En mastektomi innebär avlägsnandet av all bröstvävnad genom kirurgi, mer specifikt ett eller båda brösten. Denna behandling påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer.  Metod: Denna litteraturstudie baseras på att tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Förlust av identitet, förändring samt förlust av kroppsuppfattning och självbild, rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer, stöd har betydelse och att övervinna sjukdomen.  Resultat: En mastektomi upplevdes ofta som den mest traumatiserande upplevelsen som den drabbade någonsin varit med om. Kvinnorna upplevde en förlust av sin kvinnliga identitet och förmågan till moderskap, men också en förändrad kroppsuppfattning, självbild och sexualitet till följd av mastektomi.  Dessa upplevelser föranledde känslor av förlust och sorg. Kvinnor upplevde att stödet från make, familj, vänner, vårdpersonal eller religiösa institutioner bar en stor roll i rehabiliteringen. Slutsats: En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av mastektomi och bröstcancer ökar möjligheten till att formulera en effektiv personcentrerad omvårdnad för patientens individuella behov.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor globalt och i Sverige. Diagnosen är den främsta anledningen till en förtidig död bland kvinnor. En vanlig behandling är mastektomi, vilket innebär delvis eller total borttagning av ett eller båda brösten. Kvinnors upplevelser är individuella då de har en egen livsvärld. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultatet grundas på 19 kvalitativa artiklar.  Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått mastektomi vilket kunde resultera i en försämrad självkänsla. Ett bortopererat bröst orsakade en förändrad syn kring identitet, kvinnlighet och sexualitet. En känsla av normalitet och symmetri blev viktig hos kvinnorna och det kunde bli aktuellt med bröstprotes eller bröstrekonstruktion. Dessa upplevelser påverkade deras liv på olika sätt. Kvinnorna accepterade sin nya situation efter olika lång tid och stöd från omgivningen var betydelsefullt. Kvinnorna hade olika behov och förväntningar på stöd från sjuksköterskor.     Slutsats: Resultatet visar på vad kvinnor kan uppleva efter mastektomi vid bröstcancer. Genom ökad kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser ska sjuksköterskan ge individuellt anpassat stöd utifrån deras livsvärld som kan tillgodose kvinnornas behov.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar många och den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer. Det finns flera olika behandlingsalternativ för bröstcancer men det mest förekommande är en operation av brösten. Bröstcancerpatienterna får ofta tilläggsbehandlingar där en av de vanligaste är cytostatikabehandling. Behandlingen kan dock ge många biverkningar som är påfrestande för patienten.  Syfte: Syftet var att studera bröstcancerpatienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling.  Metod: Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och ASSIA. Artiklarna kvalitetsgranskades genom en kvalitetsgranskningsmall samt analyserades genom en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom från det analyserade materialet: fysiska biverkningar i vardagen, besvär med psykiska biverkningar och lidande till följd av biverkningar. Det var kroppsliga besvär och utseendeförändringar som låg till grund för biverkningar i vardagen. Besvär med psykiska biverkningar grundade sig i kognitiv påverkan och emotionell förändring. Under lidande till följd av biverkningar beskrivs såväl fysiskt som psykiskt lidande.  Slutsats: Bröstcancerpatienterna upplevde biverkningar från cytostatikabehandlingen som negativa och detta påverkade deras livsvärld. Denna litteraturstudie kan bidra till ökad förståelse kring upplevelser hos bröstcancerpatienter med cytostatikabehandling för andra bröstcancerpatienter, anhöriga och vårdpersonal.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen. Diagnosen kan framkalla en känsla av overklighet hos kvinnan som drabbas samt  behandlingen kan vara mycket påfrestande. Kvinnor med bröstcancer behöver stöd från omgivningen för att klara av tiden från att de fått diagnos och genom behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bygger på tio artiklar från CINAHL och två från PubMed. Totalt tolv artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd samt praktiskt och finansiellt stöd. Slutsats: Informationsstödet var viktigt för att hjälpa kvinnorna att skilja mellan fantasi och verklighet. Kvinnorna fick information från familj, vänner, andra kvinnor med bröstcancer samt vårdpersonal. Det emotionella och fysiska stödet kom främst från familj och vänner, det gav kvinnorna kraft att kämpa mot bröstcancern. Familj och vänner gav också kvinnorna praktiskt och finansiellt stöd.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 8000 personer varje år av bröstcancer. Av alla diagnostiserade cancerfall hos kvinnor i Sverige står bröstcancer för 30 procent. Trots ett standardiserat vårdförlopp och nationella riktlinjer vid diagnostiserad bröstcancer, finns brister i stödet från sjukvården. Den grundutbildade sjuksköterskan kommer med stor sannolikhet möta denna patientgrupp under sitt yrkesverksamma liv. För att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt till dessa kvinnor är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med besked om bröstcancer till och med första behandling. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Informationssökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Relevanta studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Inkluderade studier analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema: Vikten av intersubjektivitet vid den initiala fasen av bröstcancer samt två teman: Kommunikation och information från vårdpersonal samt Behov av psykosocialt stöd. Fyra subteman identifierades utifrån temana; hantering av all omfattande information, öppen kommunikation baserad på tillit, känslan av att bli sedd och hörd av vårdpersonal samt helhetssyn på individen bakom sjukdomen. Konklusion: Kommunikation och information är väsentligt i omvårdnaden av bröstcancerpatienter under tiden mellan diagnos och första behandling. Kvinnorna hade behov av psykosocialt stöd vid denna tid, som inkluderade en känsla av att bli sedd och hörd av vårdpersonal ihop med att vårdpersonalen hade en holistisk syn och såg individen bakom bröstcancerdiagnosen.

Bakgrund: Varje år drabbas 8400 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kan förändra livet dramatiskt och leda till en traumatisk kris. Sjuksköterskan som möter kvinnor med bröstcancerdiagnos har som ansvar att lindra lidandet hos dessa kvinnor och göra både henne och närstående delaktiga under sjukdomsprocessen. Hendersons (1970) omvårdnadsteori kan i sammanhanget fungera som vägledning. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. Sökningen av urvalet gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO, som innehöll omvårdnadsrelaterade artiklar. Granskningen gjordes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar (2016). Till analysen användes Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Litteraturöversikten visade att bröstcancerbeskedet kan försätta de drabbade kvinnorna i ett chocktillstånd och leda till att de upplever rädsla och stark oro inför framtiden. För att hantera den dramatiska situation sjukdomen kan leda till är familj, sjukvård och andlighet viktiga stöd för många kvinnor. Resultatet av litteraturöversikten kan sammanfattas i tre huvudkategorier: att få diagnosen bröstcancer, kampen att bemästra den nya situationen och stödets betydelse, och åtta subkategorier som är: chocken av beskedet, rädsla för sjukdomsförloppet och dess konsekvenser, existentiell medvetenhet, betydelsen av tro och andlighet, utmaningen att acceptera sjukdomen, svårigheten att behöva berätta, stödet från familjen och omgivningen och stödet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån de kvalitativa trovärdighetsbegreppen, trovärdighet, bekräftelsebarhet, pålitlighet och överförbarhet. Därefter diskuteras tre fynd från resultatet och kopplas till Henderssons (1970) omvårdnandsteori och Erikssons (1994) teori om den lidande människan. Fynden diskuteras även utifrån ett etiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.