Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas är framför allt medelålderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och år 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger på både kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Tre kategorier med tillhörande subkategorier identifierades. Kvinnors kroppsbild förändrades efter mastektomin, kvinnligheten påverkades, relationen till partnern förändrades samt att det uppgavs svårigheter att anpassa sig i sociala sammanhang. Diskussion och slutsats: Upplevelserna av mastekomin var högst personliga och kvinnorna handskades med sin förändrade kroppsbild på olika sätt. En kontaktsjuksköterska bör upprättas för att ge individuellt stöd och information till kvinnorna angående operationen och informationen bör ske såväl muntlig som skriftlig. Vidare forskning vore av intresse för att jämföra kroppsbilden pre- och postoperativt för att se eventuella skillnader.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening. Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi. Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet. Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade. Det positiva i studien var att kvinnorna kunde vara tillfreds med sina kroppar efter bröstcancerkirurgin. Genom kunskapen av dessa upplevelser kan operationssjuksköterskan lättare bidra med en personcentrerad vård.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang. Kontinuitet i kommunikationen med vården samt professionell och social kompetens var ytterligare faktorer som belystes liksom vikten av välfungerande vårdteam för en känsla av trygghet och psykosocialt stöd hos dessa kvinnor. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose kvinnornas psykosociala omvårdnadsbehov krävs därför ett holistiskt förhållningssätt i omvårdnaden. Implikation för framtida forskning gällande kvinnor med bröstcancers psykosociala omvårdnadsbehov bör innefatta familjecentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Varje dag insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Efter diagnosbesked ska behandlingsperioden påbörjas och detta medför nya upplevelser av förändring i livet. För att kvinnorna ska få uppleva en god vård under behandlingsperioden är det viktigt att belysa kvinnors upplevelser för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer under behandlingsperioden. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys med kvalitativ design. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde svåra biverkningar under behandlingsperioden samt att behandling och biverkningarna ledde till en förändrad självbild som påverkade kvinnorna på flera sätt. Kvinnorna beskrev delaktighet i behandlingen, stöd från hälso-och sjukvården och stöd från familjen som en viktig del under behandlingsperioden. Det framkom även att kvinnorna upplevde förlust av tidigare roller och kände att deras sjukdom påverkade familjesituationen. Trots detta kände kvinnorna ändå hopp och ville kämpa för framtiden. Slutsats: Att studera kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer under behandling kan ge en ökad förståelse och kunskap för vårdpersonalen som kan bidra till en förbättrad vård för kvinnor med bröstcancer i framtiden.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar flest kvinnor i världen och dessa kvinnor upplever och påverkas av bröstcancer på individuella sätt. De kan drabbas fysiskt, psykiskt och emotionellt. Bröstcancer behandlas främst genom kirurgi och då avlägsnas aningen hela bröstet eller en del av bröstet. Som sjuksköterska är det essentiellt att ha kunskap om bröstcancer och dess påverkan på kvinnans livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer från diagnos till remission. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet framkom från 13 artiklar med kvalitativ design. Resultat: Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra kategorier. Dessa kategorier beskrivs som: Den första chocken, rädslan och tanken om döden, Att ha stöd för att orka kämpa vidare, Att inte se ut som det var tänkt och Att skapa en ny identitet. Slutsats: Studien visade att kvinnor som lever med bröstcancer reagerar olika men också visar ett mönster med den initiala chocken och sedan tecknen på inre kraft. Att diagnostiseras med bröstcancer är traumatisk för en människa och det är viktigt att som sjuksköterska identifiera olika reaktioner för att bemöta dessa kvinnor på bästa möjliga sätt. / Background: Breast cancer affects most women in the world and these women experience and are affected by breast cancer in individual ways. They can suffer physically, psychologically and emotionally. Breast cancer is mainly treated by surgery which means that either the entire breast or part of the breast is removed. As a nurse, it is essential to have knowledge about breast cancer and its influence on the woman's life. Aim: The purpose of this study was to describe women’s experiences of breast cancer from diagnosis to remission. Method: Literature review with inductive approach. The result emerged from 13 articles with qualitative design. Result: The result was divided into four headings. The headings were; The first chock, fear and thoughts about death, Having the support to have the power to fight, To not see yourself in the way it was meant to and To create a new identity. Conclusion: Conclusion of the study showed that women who live with breast cancer react differently, but also show a pattern with the initial shock and the signs of inner power. Being diagnosed with breast cancer is traumatic to any human being and it is therefore important as a nurse to identify different reactions in order to treat these women in the best way possible.

Bakgrund:Bröstcancer utgör 30% av cancerfallen hos kvinnor och är därmed den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Behandlingen för bröstcancer är kirurgi, cellgifter, strålning och hormonbehandling. Behandlingen och dess biverkningarna har en stor inverkan på livet vilket bidrar till känslomässiga reaktioner.  Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå behandling vid bröstcancer.   Metod:Studien baseras på en kvalitativ ansats med vårdvetenskapen som teorigrund. Det tillämpades ett livsvärldsperspektiv. Data samlades in genom fem självbiografier skrivna av kvinnor som behandlats för bröstcancer. För att analysera böckerna användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat:Behandlingen av bröstcancern innebar en förändrad vardag där sjukdomen styrde. För att hantera den förändrade vardagen användes olika strategier. Behandlingen och dess biverkningar innebar fysiska förändringar som påverkade vardagen och därtill orsakade känslomässiga reaktioner. För att yttra tankar och känslor fanns ett behov av stöd från både familj och vårdpersonal.  Slutsats:För att uppfylla behovet av stöd under behandlingstiden krävs det vidare utbildning i stöd och bemötande hos vårdpersonal och närstående, att vårdpersonal förhåller sig till ett livsvärldsperspektiv samt att ytterligare professioner inkluderas. På så sätt kan kvinnorna få adekvat information, stöd i att hantera vardagen och möjlighet att yttra sina känslor.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer i Sverige. För kvinnor med bröstcancer är sjuksköterskan ett betydande stöd. Då känslor som ångest och rädsla kan uppkomma i samband med sjukdomen bör sjuksköterskan  ha kunskap om kvinnors behov av stöd för att lättare kunna förhålla sig till det. Kvinnor med bröstcancer har olika behov av stöd. Familjen och närstående har en betydande roll men även andra kvinnor som har befunnit eller befinner sig i samma situation har haft en viktig roll i stöttningen. Kvinnor med bröstcancer som får stöd upplever mindre cancerrelaterade problem.   Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som kvinnor med bröstcancer samt sjuksköterskor som vårdar dessa patienter beskriver som stödjande under behandlingstiden.   Metod Denna studie genomfördes i form av en allmän litteraturöversikt. Databaserna som användes för att söka artiklar var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar togs med i studien. Författarna använde sig av olika sökord för att få fram relevanta artiklar som svarade på studiens syfte. Utifrån de artiklar som författarna fann användes 17 artiklar till resultatet.   Resultat Under analysen av studien fann författarna att det fanns två teman; professionellt stöd och icke-professionellt stöd. Dessa två teman kan bidra till stöttning för kvinnor med bröstcancer. Författarnas resultat visar på att kvinnor med bröstcancer upplever ett stöd från sjuksköterskan, information, närstående och andra kvinnor med bröstcancer.     Slutsats En kvinna med bröstcancer har ett behov av stöd. Upplevelsen av stöd varierar och det är ytterst individuellt vilket typ av stöd som varje enskild individ önskar. Personcentrerad omvårdnad är därmed av stor vikt för att kunna stötta en kvinna med bröstcancer och lindra hennes lidande.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige idag. Sjukdomen bidrar till psykisk såväl som fysisk ohälsa och behandlingen kan påverka den kvinnliga identiteten negativt. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att stödja och ingehopp hos kvinnorna med bröstcancer. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ innebördsanalys baserad på sex självbiografiska böcker Resultat: I resultatet framkommer fyra teman. De närståendes betydelseinnefattar vikten av stöd från familj och vänner. Mötet med hälso-och sjukvårdentar upp vikten av kontinuitet och stöd inom vården. Ett hot mot den kvinnliga identitetenvisar på hur den kvinnliga sexualitetenoch identiteten påverkas. Att kunna se framåt belyser hur kvinnornas liv får en ny riktning i samband med sjukdomen. Konklusion: Bröstcancer förändrar livet och fokus behöver riktas mot det som är viktigt. Trots sjukdomens påverkan kan kvinnorna ta till vara på positiva situationer för att återfå hälsa och välbefinnande.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor. Till följd av de senaste årens forskningsframsteg som gjorts inom cancervården överlever fler kvinnor sin bröstcancerdiagnos. Att genomgå en bröstcancerbehandling och allt vad det innebär är dock fortfarande något som påverkar den cancerdrabbade individen både fysiskt, psykisk och emotionellt. Förutom primär behandling med kirurgi kan behandlingen behöva kompletteras med strålbehandling, cytostatika och/eller hormonell behandling. Syftet är att studera hur kvinnor som behandlats för bröstcancer upplever sin kropp och självkänsla efter avslutad cancerbehandling. För att bättre förstå hur kvinnor upplever detta är det viktigt att undersöka ämnet för att kunna stötta dem i deras nya liv som “cancerfria”. Modellen som valdes till arbetet var en litteraturstudie enligt Axelsson där nio artiklar analyserades. Resultatet visar på vilka sätt kvinnorna upplever sina kroppar i efterförloppet av sin cancersjukdom. Även hur deras självkänsla fluktuerar och försämrats påvisas. Likväl som negativa tankar och upplevelser kunde acceptans samt kampen för att komma tillfreds med sitt nya förändrade jag återfinnas i forskningen. Det som genomsyrar resultatet är hur självkänslan och kroppsbilden starkt hör ihop. Andra människor likväl som samhället i stort influerar hur kvinnorna upplever sig själva utöver deras egen åsikt om sin kropp. Att återgå till sitt vanliga jag efter den resa som en cancerbehandling innebär är svårt, men med tiden växer kvinnorna, kanske inte i, men med sin nya kropp. Vårt resultat visar på att kvinnorna även efter sin ”friskförklaring” behöver stöttning för att kunna finna acceptans för sin egen kropp och återbygga självkänsla. Sjuksköterskans och andra canceröverlevares närvaro i återhämtningsprocessen är viktig för att känna stöttning och trygghet.