<p>Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Stor</p><p>betydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandling</p><p>av bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.</p><p>Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med denna</p><p>litteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas av</p><p>bröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna till</p><p>litteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samt</p><p>genom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar. Dessa artiklar har</p><p>värderats, bearbetats, analyserats och sedan sammanställts. Resultatet visar att en</p><p>cancerdiagnos innebär många olika känslor för de yngre kvinnorna, vilket får dem att</p><p>fungera sämre i det dagliga livet. Förhållandet till familjen förändras och sjukdomen</p><p>får en stor inverkan på kvinnans yrkesliv och ekonomi. De stora områden som</p><p>påverkas i samband med bröstcancer hos yngre kvinnor är infertilitet, för tidig</p><p>menopaus, förändrad kroppsuppfattning samt påverkan av kvinnans sexualitet.</p><p>Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av yngre kvinnor med bröstcancer och kan</p><p>påverka kvinnan både positivt och negativt. Det framkommer också att behovet av</p><p>relevant information för kvinnans ålder är stort. När yngre kvinnor drabbas av</p><p>bröstcancer påverkar det hennes liv på många sätt. Områdena som berörs skiljer sig</p><p>många gånger från andra grupper med bröstcancer. Detta måste tas hänsyn till inom</p><p>sjukvården, för att ge optimal vård.</p>

<p>Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.</p>

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.

Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv. / The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.

Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling. Analysen genomfördes enligt Dahlbergs dataanalysmodell där författarna gick från helhet, till delar och sedan till en ny helhet. Resultatet sammanställdes i tre teman: ”Den opålitliga kroppen”, ”Den förändrade kroppen i den nya vardagen” och ”Den nya kroppen”. Studien visar att kvinnan har svårt att acceptera sin förändrade kropp.

Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Stor betydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandling av bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning. Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas av bröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna till litteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samt genom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar. Dessa artiklar har värderats, bearbetats, analyserats och sedan sammanställts. Resultatet visar att en cancerdiagnos innebär många olika känslor för de yngre kvinnorna, vilket får dem att fungera sämre i det dagliga livet. Förhållandet till familjen förändras och sjukdomen får en stor inverkan på kvinnans yrkesliv och ekonomi. De stora områden som påverkas i samband med bröstcancer hos yngre kvinnor är infertilitet, för tidig menopaus, förändrad kroppsuppfattning samt påverkan av kvinnans sexualitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av yngre kvinnor med bröstcancer och kan påverka kvinnan både positivt och negativt. Det framkommer också att behovet av relevant information för kvinnans ålder är stort. När yngre kvinnor drabbas av bröstcancer påverkar det hennes liv på många sätt. Områdena som berörs skiljer sig många gånger från andra grupper med bröstcancer. Detta måste tas hänsyn till inom sjukvården, för att ge optimal vård.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image. Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter. De flesta kvinnorna upplevde protesanvändandet som obekvämt och det ledde oftast till att kvinnorna genomgick en bröstrekonstruktion. De flesta kvinnor som genomgick en bröstrekonstruktion var nöjda med resultatet. I samband med bröstrekonstruktion framkom det att information var en viktig del. Slutsats: Kunskap om kvinnors upplevelser kring problem efter att ha genomgått en mastektomi kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och förbättra omvårdnaden. Att som sjuksköterska arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv är betydelsefullt för en god omvårdnad. I studiens resultat framkommer det hur viktig informationen är för patienten. Det är en utmaning för sjuksköterskan att ge information på ett individuellt anpassat sätt för att patienten ska kunna ta del i sin vård och behandling och för att skapa trygghet och tillit för patienten. Nyckelord: bröstcancer, förändrad kroppsbild, mastektomi, upplevelser

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och står för ungefär 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi är ett av behandlingsalternativen där hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgår ungefär hälften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar både psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. Då cancer drabbar hela människan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktär användbar inom cancervården. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos kvinnor som genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar varav en kvalitativ och nio kvantitativa från databaserna Cinahl, Medline och PSYCINFO. Sökningen gav totalt 74 sökresultat. Analysen gjordes enligt deduktiv metod med tre frågeställningar som grund. Resultat: Livskvaliteten påverkas av både psykiska, fysiska och sociala faktorer. De psykiska faktorerna domineras av förändrad kroppsuppfattning och känslan av att ha förlorat sin kvinnlighet och femininitet. Vidare handlade de fysiska faktorerna mestadels om komplikationer som smärta och sämre fysisk funktionsförmåga. Fortsättningsvis betonar de sociala faktorerna stöd, familjesituation och relationsstatus. Slutligen identifierades tid som en övrig faktor som påverkade livskvaliteten. Slutsats: Upplevelsen och utvärderingen av faktorer som påverkar livskvaliteten är väldigt individuell och skall inte generaliseras. Den påverkas av både psykiska, fysiska och sociala faktorer. En helhetssyn på människan med ett subjektivt fokus blir avgörande inom omvårdnaden, speciellt med tanke på variationen som kan ses i litteraturstudiens resultat.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.