Abstract Aim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman’s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search. Result: The result showed that the most common coping strategies, women diagnosed with breast cancer, used was humor/optimism, spirituality, denial, activity, acceptance and support from people close to them, and how they applied in their everyday lives. It became also clear that how the women perceived themselves changed after the mastectomy. The self-image changed immensely seen from a sexual and emotional perspective. Conclusion: Every individuals experience is unique and everyone cope their situation differently. Therefore, it is crucial that women who have been diagnosed with breast cancer and undergone a mastectomy is met with individual treatment. / Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använder sig av efter en bröstcancerdiagnos. Vidare var syftet att beskriva hur kvinnans självbild förändras efter en mastektomi. Metod: Den allmänna litteraturstudien har gjorts med en deskriptiv design. Studiens resultat inkluderade 16 stycken artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste copingstrategierna kvinnor med bröstcancer använde sig av var humor/optimism, andlighet, förnekelse, aktivitet, acceptans och stöd från omgivningen, samt hur dessa tillämpades i dagliga livet. Det visades även att självbilden förändrades efter en mastektomi. Självbilden förändrades i stor grad ur ett sexuellt och emotionellt perspektiv. Slutsats: Varje individs upplevelse är unik och alla hanterar situationer olika utefter sin egen erfarenhet och förmåga. Därför är det viktigt att kvinnor som fått bröstcancer och genomgått en mastektomi också får ett individuellt och unikt bemötande.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomenhos kvinnor i Sverige. Den viktigaste behandlingsmetoden är kirurgi där mastektomiär en metod. Bröstet är en del av den kvinnliga identiteten och därför kanförlusten av ett bröst påverka kroppsbilden. Syftet med studien varatt beskriva kvinnors upplevelser efter en mastektomi till följd avbröstcancer. Metod som använts var en allmän litteraturstudie med en systematisksökning och beskrivande design. Resultatet visade att det fannsupplevelser av att känna sig mindre kvinnlig och negativa känslor om kroppenkunde upplevas. Den sexuella lusten kunde påverkas och känselbortfall förändradehos vissa kvinnor den sexuella känslan. Det fanns känslor av sorg över detförlorade bröstet och sinnesstämningen kunde vara låg. Fantombröstkänslor ochandra förnimmelser existerade hos kvinnorna som genomgått en mastektomi. Hoskvinnorna förekom ett behov av stöd för femininitet och kroppsbild. Det kanvara av vikt att sjuksköterskan låter kvinnor få prata fritt om sina känsloroch tankar efter operationen för att underlätta anpassningen till denförändrade kroppsbilden.

Sammanfattning Bakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient. Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll. Socialt stöd behövdes till kvinnan både från sjuksköterskan och familjen. Det var av stor vikt att en god relation utvecklades mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: Sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde stöd, undervisning samt förebyggande och lindrande av lidande. En god relation skulle etableras till kvinnan och mötet skulle ske på hennes nivå med respekt för autonomin och integriteten. Nyckelord: Bröstcancer, omvårdnad, sjuksköterska, stöd

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test. Results: Regarding perceptions of the written information the median were “totally agree” for every item and between “agree to some extend” and “agree largely” for the verbal. There were no significant differences (>0.05) between the age groups. The median differed in some of the items; young women rated the written information somewhat better than older women (>50 years). The outcome was inversely regarding the verbal. Conclusion: Perceptions regarding the written information were generally positive whereas the verbal was rated slightly lower. Some numerical differences were detected between the age groups. Based on the results it would be desirable if nurses would receive more education on how best to convey information.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.

No description available.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte. Resultatet visade på att kvinnornas känsla av normalitet, helhet och kvinnlig identitet var känslor som kvinnorna ville uppnå genom sina val av bröstrekonstruktion eller användning av bröstprotes. I kvin-nornas beslutfattningsprocess framkom det att stöd från när-stående och sjuksköterska, delaktighet i behandling och in-formation var viktiga komponenter för att kvinnorna skulle uppnå högre psykiskt välbefinnande efter mastektomin. Det framkom i flera studier att kvinnor hade velat få mer infor-mation och träffa kvinnor som genomgått bröstrekonstruk-tion för att få råd och stöd. Det är viktigt som sjuksköterska att vara medveten om kvinnornas behov av stöd och att kun-na ge adekvat information som leder till att kvinnorna kan vara delaktiga i sin behandling och ta autonoma beslut. Mer forskning om protesanvändning behövs då det inte fanns mycket tillgängligt.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat; Mastektomi kunde inverka på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet under lång tid. Kvinnor som genomgått mastektomi uppvisade påverkan på identitet och självkänsla samt i sin återhämtningsprocess. Kvinnor uppvisade även stress och rädsla, distansering och nedsatt sexuell hälsa i relation till omgivningen och framtid. Slutsats; Genom mer forskning kan hälso – och sjukvården ska ges ökade möjligheter att i omvårdnadsprocessen förstå och stödja drabbade kvinnor och deras närstående vid bröstcancersjukdom.

No description available.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. Slutsats: Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.