Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar hjärnans kognitiva funktion på primär eller sekundär nivå. Att drabbas av demenssjukdom innan 65 års ålder är mycket ovanligt. Att vara anhörig till en person med tidigt debuterande demenssjukdom kan leda till fysisk, psykisk och finansiell påverkan. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelse av att ha en närstående som diagnosticerats med tidigt debuterande demenssjukdom. Metod: Fribergs analysmodell i fem steg har använts för att granska åtta artiklar med kvalitativ design samt analysera och sammanställa deras resultat. Resultat: De underkategorier som framkom har delats in i 4 huvudkategorier som beskriver anhörigas upplevelse av att ha en närstående som diagnostiserats med tidigt debuterande demenssjukdom; Den känslomässiga anstormningen, Social påverkan, Förändringar i familjelivet och Stöd och brist på stöd. Konklusion: Att vårda en närstående med tidigt debuterande demenssjukdom kan vara mycket påfrestande. Det finns ett stort behov av mer stöd till anhöriga och bättre information inom ämnet. Sjuksköterskan har en viktig roll i tillhandahållandet av rätt information och stöd. / Abstract Background: Dementia is a syndrome which affects the cognitive functions of the brain either on a primary or secondary level. Dementia is very rare before 65 years of age. The family of the person with early onset dementia might be affected by physical, psychological and financial strain. Aim: Illuminating families’ experiences of having a loved one who has been diagnosed with early onset dementia. Method: Friberg’s analysis model in five steps has been used to examine eight articles with a qualitative design, analyze them and compile them. Results: The resulting subcategories have been divided into 4 main categories which describe the family members’ experiences of having a loved one who has been diagnosed with early onset dementia; The storm of emotions, Social influence, Changes in family life and Support and the lack of support. Conclusion: Caring for a loved one with early onset dementia can be very taxing. There is a great need of more support to family members and better information on the subject. The nurse plays an important part in delivering the right information and support. Keywords: Early onset dementia, family, lack of support, experience

<p>Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.</p><p>Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.</p><p>Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.</p>

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever. Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen. Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.

Farmers are required to make sure that cattles basic needs are met, but still every year cases of neglect occur where the farmer has not complied within the animal welfare law and regulations. The aim of this study was to investigate how cattle are affected physically and behaviourally by neglect in the form of underfeeding, starvation and lack of sanitation, which animals are most vulnerable to the impact and what prospects they have to recover. The study was conducted as a literature study and the results show that these types of neglect have a large impact on the cattle welfare. Underfeeding and starvation causes physical changes leading to reduced milk production, reduced muscle mass, impaired immune function, poor reproductive performance and changes in rumen microflora leading to decreased number of microbes and pH change. Physical changes due to the lack of sanitation consist of increased vulnerability to hoof diseases and mastitis, burns, and increased sensitivity to temperature. The behaviourally changes that occur because of underfeeding and starvation include changes in eating habits, reduced lying time and reduced sleeping time. Insufficient sanitation cause behavioural changes including changes in laying time, increased agression, and slower movement. Pregnant cows and cows at peak lactation are sensitive to underfeeding and starvation, but also calves. Cattle kept in groups are most at risk for being contaminated. If the neglect is not too severe or prolonged, recovery can take place but in more serious cases of neglect, there is danger of the cattle’s life. / Djurhållare är skyldiga att tillfredställda djurens basbehov, men ändå förekommer det varje år vanvårdsfall där djurhållaren inte följt de krav som ställs på dem av djurskyddslagen och -förordningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nötkreatur påverkas fysiskt och beteendemässigt av vanvård i form av underutfodring, svält och bristande renhållning, vilka nötkreatur som är mest utsatta för påverkan av den här typen av vanvård och vilka förutsättningar de har att återhämta sig efter vanvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultaten visar att dessa typer av vanvård har en stor inverkan på både hälsa och välfärd hos nötkreatur. Underutfodring och svält orsakar bland annat fysiska förändringar som leder till minskad mjölkproduktion, minskad muskelmassa, försämrat immunförsvar, sämre reproduktiv förmåga och förändringar av våmfloran bestående av minskat antal mikrober och förändrat pH. Fysiska förändringar vid bristande renhållning består av ökad risk att drabbas av klövsjukdomar och mastit, frätskador och en ökad känslighet för låga temperaturer. De beteendemässiga förändringar som uppkommer vid underutfodring och svält är bl.a. ändrade fodervanor, minskad liggtid och sömnstörningar. Vid bristande renhållning består de beteendemässiga förändringarna av ändrade liggtider, ökad aggression och långsammare rörelsemönster. Dräktiga kor och kor under höglaktationen är extra känsliga för underutfodring och svält, men även kalvar. När det gäller bristande renhållning är nötkreatur som hålls i lösdrift mest utsatta. Om vanvården inte är alltför allvarlig eller långvarig kan återhämtning ske, men vid allvarligare vanvård är det fara för nötkreaturens liv.

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra. Då förskolan är barnets första arena att utvecklas ihop med andra är det extra viktigt att pedagogerna uppmärksammar de barn som inte fungerar i leken och samspelet. Studien omfattar tretton kvalitativa intervjuer i en mindre stad i Norrland. De slutsatser som vi fått fram genom intervjuerna är att de flesta av pedagogerna anser att de stora barngrupperna kan spela roll för barnets sociala beteende. Pedagogerna ser också att hela samhället ser annorlunda ut idag och att det kan ha en bidragande orsak till att barnen har koncentrationssvårigheter i förskolan.

No description available.

<p>Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet. De saknar tydlig information om vad olika kategorier står för på statistikblanketten, och hur de ska kryssa när kategorier har flera alternativ. Behandlarna tror heller inte att det finns någon samstämmighet om hur man fyller i blanketten. För att undanröja bristen på tydlighet och istället få en tilltro till dokumentationen av patient och behandling, krävs en genomgripande förändring av den nuvarande statistikblanketten.</p>

<p>Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.</p>

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultatet visade att många anhöriga kände utanförskap och nedsatt delaktighet i omvårdnaden. Missnöje hos anhöriga gällande kommunikation med personalen gav känsla av otrygghet och frustration. Flera studier kunde styrka att majoriteten anhöriga upplevde en stor brist gällande information, stöd och utbildning. Anhöriga hade negativa synpunkter gällande sekretessen och organisationen inom psykiatrin. Det var positivt med information för personal gällande stöd och utbildning. Personalen ville förbättra anhörigas situation, vilket upplevdes svårt då det krävs stora förändringar, mer tid och förbättrad ekonomi. Anhöriga kände sig avvisade av personalen och organisationen. Anhörig som personal önskade förändring. Samhällets attityder behöver ändras gentemot psykisk sjukdom och politiker borde satsa mer på psykiatrin.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer. Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner. Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation.