Syfte – Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som finns i orderprocessen för företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kundkrav och därefter kunna hantera dessa. Syftet bröts ner i tre stycken frågeställningar, som alla krävde svar innan syftet kunde uppnås. 1. Hur är orderprocessen utformad, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 2. Vilka problem finns i orderprocessen, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 3. Hur kan dessa problem hanteras och därmed effektivisera orderprocessen för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? Metod – Studiens empiriska data har samlats in genom en fallstudie på fallföretaget Mastec Components AB. Det utfördes genom intervjuer, observationer och dokumentstudier. Utifrån den empirin valdes sedan lämplig teori ifrån litteraturen ut för att göra det möjligt att jämföra de båda i en analys. Resultatet av studien kunde sedan hämtas ifrån analysen. Resultat – Varje företags orderprocess är unik, men det går för den skull att illustrera en generell bild över hur en orderprocess för företag, som tillverkar kundanpassade produkter ser ut. Tack vare att varje orderprocess är unik är också dess problem unika, men det går att sortera in dessa problem i de mer generella kategorierna: variationer, ej värdehöjande aktiviteter och bristande informationsutbyte. Är problemen unika, så är också hanteringen av dem det, men det visade sig vara möjligt att sortera in även lösningsförslagen i mer generella kategorier. Nämligen: eliminera slöserier, standardisera och att effektivisera informationsutbytet. Implikationer – Studiens implikation ligger i att det inte med säkerhet går att peka på några specifika problem eller lösningar till problemen, som går att överföra till orderprocesser i företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer. Studien visar istället på att det finns mer generella problem- och problemlösningsmetoder, som går att använda. Begränsningar – Studien begränsas i att lösningsförslagen just bara är förslag. Även om det troligen är förslag, som skulle ta bort många av problemen, så har de inte testats och därmed inte visat sig vara fungerande lösningar. Nyckelord – Orderprocess, processkartläggning, variationer, ej värdehöjande aktiviteter, standardisering, eliminera slöseri, informationsutbyte. / Purpose – The purpose of this thesis is to highlight the challenges that exist within an order fulfillment process, in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications and how to manage these challenges. The purpose was decomposed into three questions, that all demanded an answer before the thesis could be considered as finished. 1. How is an order fulfillment process designed in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 2. Which problems can be found in the order fulfillment process for companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 3. How can these problems be managed and thereby achieve a more efficient order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? Method – The thesis empirical data was collected from a case study on the company Mastec Components AB. The data came through interviews, observations and document studies. From that data the best fitted theories were decided, so it became possible to analyze the empiric data with the theories, by comparing them to each other. The thesis result was then able to get from that analyze. Findings – Each company’s order fulfillment process is unique, but it is possible to illustrate a general picture of order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. Because of that every order fulfillment process is unique; its problems also are unique, but you can sort these problems into the general categories: variety, not value added activities and lacking exchange of information. If the problem unique, so is there solutions, but the thesis shows that the solution propositions also can be sorted into more general categories: eliminate waste, standardize and to streamline the exchange of information. Implications – This thesis implication is that you can´t, with 100 % certainty, point out any specific problem or solutions to the problems that could be transferred into other order fulfillment processes in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. What this thesis shows instead is that there are more general problems and solutions that can be used. Limitations – This thesis is limited because of its propositions of solutions just is propositions. Even if the propositions probably solves most of the problems, they are not tested and therefore you can´t say that they are really working. Keywords – Order fulfillment process, process mapping, variety, not value adding activities, standardization, eliminate waste, exchange of information

Syftet med studien var att utvärdera om samarbetsbaserad problemlösning (SBP) är ett effektivt verktyg för pedagoger att hjälpa elever som har bristande sociala, känslomässiga eller beteendemässiga färdigheter. Studien avsåg också undersöka om implementeringen av SBP hade någon ytterligare inverkan på pedagogernas arbete utöver det direkta arbetet med enskilda elever. Studien kastar också ljus över vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har för elevers utveckling. Studien baseras på pedagogernas egna uppfattningar av vad implementeringen av SBP har bidragit till. För att utvärdera effekterna och upplevelserna av den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen användes det standardiserade bedömningsinstrumentet, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) samt en egen utformad kvalitativ enkät.   Resultatet av denna studie visar att pedagogerna upplever att SBP är ett effektivt verktyg för att hjälpa elever att utveckla bristande sociala, känslomässiga och beteendemässiga färdigheter. Implementeringen av SBP har dessutom bidragit till att pedagogerna har fått ett gemensamt språk och tankesätt samt samarbetar bättre med varandra. Pedagogerna har också fått ett mer salutogent synsätt. Tidigare fokuserade pedagogerna främst på vad eleverna inte kan, och nu ligger fokus på att finna lösningar. Implementeringen av SBP har vidare bidragit till ett ökat deltagande för eleverna, eleverna får göra sina röster hörda och blir lyssnade på i större utsträckning. / The purpose of this study was to evaluate whether collaborative problem solving (CPS) is an effective tool for educators to help students who are lacking social, emotional or behavioral skills. The study also aimed to examine whether the implementation had any further impact on teachers' work in addition to their direct work with individual students. The study sheds light on the significance of the relationship between teacher and student, when it comes to students' development. The study is based on teachers own perceptions of what the implementation has contributed to. This study's evaluation of the effects and experiences of the collaborative problem solving model used standardized assessment instruments, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and a self -designed qualitative survey.   The results show that teachers perceive that CPS is an effective tool for helping students to develop lacking social, emotional and behavioral skills. The implementation of the CPS model has contributed to the educators' development of a common language and way of thinking, which has improved the overall collaboration at work. The teachers have also been given a more salutogenic approach. Previously the educators primarily focused on what students cannot do, and now they focus on finding solutions. The implementation of the CPS has further contributed to increased participation of the students, the students can make their voices heard and are being listened to more closely.

<p>Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.</p><p>This research paper addresses the issues surrounding the student’s day-to-day life with a focus on the classroom. It also discusses pedagogical methods, resources, and support, as well as social relationships, and routines in relation to the students in question. In order to develop a more complete understanding of the two students and their situation, I have chosen to do a qualitative study where I’ve observed the students in their classroom for four days, and interviewed the adults that interact with the students the most on a day to day basis. The interviewees include the students’ classroom teacher, their assistant teacher, as well as the students’ mothers.</p><p>I begin the paper by describing ADHD, as well as the potential causes and treatments. I also present the two predominant opinions regarding the source of ADHD that exist in Sweden today. The first is a biological perspective, which states that ADHD is passed on genetically, and the second is a sociological perspective, which states that ADHD is acquired through exposure to a range of social and environmental factors. However, I have based my research on the biological perspective because it is currently the most widely accepted, and because the biological model of explanation is the model most of the current literature is based on.</p><p>As a result of my research, I have concluded that students with ADHD can have a wide range of different symptoms despite having the same diagnosis. Hellström states that teachers should be aware that all students with ADHD are unique individuals, and it is therefore difficult to prescribe a general set of guidelines to follow when working with such students. One must take each individual’s needs into consideration and decide which methods and solutions work best for each particular individual (Hellström 2007, s. 1). Hellström’s statement is consistent with the conclusions I came to after conducting my research. The classroom teacher saw the students as very different individuals and adapted their education according to their very different needs despite the fact that they have the same diagnosis.</p>

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom. This research paper addresses the issues surrounding the student’s day-to-day life with a focus on the classroom. It also discusses pedagogical methods, resources, and support, as well as social relationships, and routines in relation to the students in question. In order to develop a more complete understanding of the two students and their situation, I have chosen to do a qualitative study where I’ve observed the students in their classroom for four days, and interviewed the adults that interact with the students the most on a day to day basis. The interviewees include the students’ classroom teacher, their assistant teacher, as well as the students’ mothers. I begin the paper by describing ADHD, as well as the potential causes and treatments. I also present the two predominant opinions regarding the source of ADHD that exist in Sweden today. The first is a biological perspective, which states that ADHD is passed on genetically, and the second is a sociological perspective, which states that ADHD is acquired through exposure to a range of social and environmental factors. However, I have based my research on the biological perspective because it is currently the most widely accepted, and because the biological model of explanation is the model most of the current literature is based on. As a result of my research, I have concluded that students with ADHD can have a wide range of different symptoms despite having the same diagnosis. Hellström states that teachers should be aware that all students with ADHD are unique individuals, and it is therefore difficult to prescribe a general set of guidelines to follow when working with such students. One must take each individual’s needs into consideration and decide which methods and solutions work best for each particular individual (Hellström 2007, s. 1). Hellström’s statement is consistent with the conclusions I came to after conducting my research. The classroom teacher saw the students as very different individuals and adapted their education according to their very different needs despite the fact that they have the same diagnosis.

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet. Denna studie bidrar bland annat till forskningen på så sätt att slutsatser dras att det bland informanterna finns en osäkerhet i bemötandet och hanterandet av framför allt barn och unga med internaliserande beteende samt att förskolan/skolan har behov av dels mer kunskap om beteendeproblem, dels bättre tid och forum för reflektionsarbete och relationsskapande. Insatser bör vidare sättas in tidigt och gärna fokusera på att lära barnen läsa. Sammantaget finns det på flera punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och med den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet beteendeproblem hos barn och unga.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande fenomen. Trots detta så existerar fortfarande ett stigma mot de som drabbas i form av negativa föreställningar om denna grupp. Stigmatiserande attityder finns i samhället i stort samt inom vården och kan resultera i negativa konsekvenser för den som blir utsatt. Detta är inte i linje med vårdens uppdrag där alla ska behandlas med värdighet och respekt. Syfte: Beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever stigma inom vården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av kvalitativ design med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på nio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping samt analyserades utifrån Fribergs analyssteg. Resultat: Stereotypisering samt bristande vård utgör studiens övergripande teman. I dessa ingår underteman upplevelser av att anses vara inkompetent, upplevelser av social stämpling, upplevelser av bristande interaktion, upplevelser av att inte uppfattas som en hel människa samt upplevelser av kränkande bemötande. Slutsats: Det faktum att patienterna har psykisk ohälsa kan påverka vårdrelationen negativt. Stigmat kan skapa barriärer mellan patienter och vårdgivare samt kan ge upphov till lidande för patienterna. Vårdgivaren bör se människan bakom sjukdomen. / Background: Mental ill health is a widespread phenomenon. There is in spite of this still a stigma around the people affected that takes form of negative notions about this group. Stigmatizing attitudes exist both in society as a whole and in health care and may result in negative outcomes for the people affected by them. This is not in line with the commitment of health care where everyone should be treated with dignity and respect. Aim: To describe how people with mental ill health experience stigma in healthcare. Method: The study is a literature review with a qualitative design and an inductive approach. The result is based on nine scientific papers which were examined by quality through a protocol made by Hälsohögskolan in Jönköping and analysed with Friberg’s model of analysis. Results: Stereotypization and insufficient care are the general themes of the study. These themes includes the subthemes experiences of being considered incompetent, experiences of social labelling, experiences of insufficient interaction, experiences of not being perceived as a whole person and experiences of offensive treatment. Conclusions: The occurrence of patients having mental ill health may affect the relationship between caregivers and the patients in a negative manner. The stigma may create barriers between patients and caregiver and may result in suffering for the patients. The caregivers should see the person behind the illness.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.

Sammandrag Agneta Nylund Guhrén Varför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem? En studie av situationen i en internationell gymnasieklass. Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets? A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School. VT 2011 Antal sidor: 55 En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån. De sent anlända andraspråkelevernasordförråd räcker inte till för ämnestexter med krav på lingvistisk förståelse.Elever med tidigare skolgång har verktyg för att överbrygga språksvårigheterna och ta till sigett mer abstrakt kunskapsrelaterat språk medan elever utan skolgång behöver utveckla förmågan.Elevernas få tillfällen att utveckla sin additativa tvåspråkighet påverkar deras möjlighetatt nå kunskapsmålen. Samarbete mellan sva-, ämnes- och modersmålslärarna för att förbättraandraspråkelevernas måluppfyllelse är nödvändig.

Background: The diagnoses of dementia increases in line with the aging population of the earth. Symptoms vary between different dementia diagnoses and for some, a diagnosis might be a relief and confirmation of what’s really going on for both the patient and their relatives. Person centered care aims to empower a person's self-esteem and involvement in their own care. It urges healthcare professionals to look beyond the diagnosis of the patient, which makes this the form of care advocated for patients with dementia. Despite the fact that long waiting times is an acknowledged problem, nurses are still obliged to pursue nursing on equal standardse. Aim: The aim was to acknowledge nurses' experiences of caring for patients with dementia in acute care settings Method: A literature-based study with nine qualitative articles were chosen. Results: The analysis identified three main categories; lack of knowledge, structural deficiencies and relatives as a co-actor of the caring process, and eight subcategories. Conclusion: Dedication and education are central aspects regarding the care of patients with dementia. It becomes apparent that regardless of context, caring for patients with dementia is often mired in complexity. Nurses claim that lack of time and education combined with structural deficiencies constitutes an obstacle for nurses providing what they would consider sufficient care. These deficiencies may also negatively affect attitudes and perceptions and consequently the care of patients with dementia can be stigmatized. / Bakgrund: Diagnostik av demens ökar i takt med världens åldrande befolkning. Symtom skiljer sig mellan olika diagnostyper och en diagnos kan innebära en lättnad och bekräftelse för både patient och anhöriga. Den vårdform som förespråkas för patienter med demens är personcentrerad vård som syftar till att stärka en persons självkänsla och delaktighet i vården och se bortom diagnoser. Även om väntetiderna på landets akutmottagningar är erkänt långa för äldre patienter har sjuksköterskor en skyldighet att ge omvårdnad på en likvärdig grund. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där nio kvalitativa artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; bristande kunskap, strukturella brister och anhöriga en medaktör i vårdandet med åtta underkategorier. Konklusion: Vårdandet av patienter med demens kräver engagemang och utbildning och det visar sig att det oavsett kontext är komplext att vårda patienter med demens. Sjuksköterskors erfarenheter visar att tid, utbildning och strukturella brister utgör ett hinder i vårdandet. Dessa brister kan även påverka attityder i negativ riktning och vårdandet av patienter med demens kan stigmatiseras.