Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet. De saknar tydlig information om vad olika kategorier står för på statistikblanketten, och hur de ska kryssa när kategorier har flera alternativ. Behandlarna tror heller inte att det finns någon samstämmighet om hur man fyller i blanketten. För att undanröja bristen på tydlighet och istället få en tilltro till dokumentationen av patient och behandling, krävs en genomgripande förändring av den nuvarande statistikblanketten.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning. Det finns även flera faktorer som är bidragande till dyskalkyli. Bland dessa finner vi bland annat dyslexi, ADHD och genetiska faktorer. Vi har även funnit många tips på hur lärare kan arbeta med dessa elever i skolan. Som lärare är den viktigaste aspekten att individualisera undervisning. Läroplanen för grundskolan 2011 trycker även på att alla elever ska ha rätt till den hjälp och det stöd som de behöver. Det är därför viktigt att läraren vet hur han/hon ska arbeta med de elever som har diagnosen dyskalkyli.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan. Hon trodde att det kunde finnas en rädsla över att bevismaterialet man har inte är bevis nog vid en anmälan samt att det kanske inte heller fanns tillräckligt med resurser för att kunna hjälpa barnet. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att pedagogerna överlag ansåg att detta är ett väldigt viktigt ämne att samtala om, det fanns även vissa aspekter och faktorer som bidrog till att det i sin helhet är ett väldigt svårt och tabubelagt ämne att samtala om i dagens samhälle.

Introduktion: Den basala hygienen är viktig för att reducera spridning av bakterier och virus. En del av den basala hygienen är handhygienen, vilket kan tyckas vara en enkel åtgärd men mycket effektiv för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots det har nästan var tionde patient som vårdas på svenska sjukhus en infektion relaterad till vård och behandling och flera av dem hade kunnat förebyggas genom strikt basal hygien. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Till resultatet kvarstod 11 artiklar. En tematisk analys av artiklarnas data genomfördes utifrån Polit och Beck (2017). Efter analys framkom teman som sedan utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarna utformades fyra teman för olika orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Temana var följande; arbetsklimat, attityder, kunskap samt tillgänglighet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat belyser orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor som medför ökad risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Resultatet kan användas i kvalitets- och förbättringsarbete som avser bidra till en säker vård av hög kvalitet.

Mobiltelefonen är idag en stor del av de flesta människors vardag. Det stora användandet av mobila enheter har gjort att de innehåller en stor mängd information och allt oftare finns representerade i brottsutredningar. Vid utvinning av data från mobiltelefoner är det viktigt med både välfungerande IT-forensiska verktyg och en korrekt mobilforensisk arbetsprocess, där tekniker kan tillämpas och leda till ett utförligt resultat utan att allvarliga konsekvenser uppstår.  Arbetet kartlägger befintliga brister inom den mobilforensiska arbetsprocessen, både gällande kompetensnivåer, men även brister i olika mobilforensiska verktyg. Utifrån en litteraturstudie analyseras tre verktyg som förekommer vid mobilforensiska utredningar, för att få en djupare inblick i dess funktionalitet men även för att undersöka befintlig problematik med verktyget. Det resultat som arbetet presenterar är en överblick hur det idag ser ut inom mobilforensikengällande kompetenser och brister i mobilforensiska verktyg. Arbetet visar på att bristande kompetens hos verksamma inom den mobilforensiska processen påverkar på olika sätt, dels vad gäller kvaliteten på arbetet men även de möjligheter som finns. Litteraturanalysen av de olika verktygen påvisar också att det finns flertalet brister, vilket påverkar datautvinningar men också utredningar. Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att det mobilforensiska området är i behov av ständig utveckling för att hålla jämn takt med de olika behov som finns idag samt för att åtgärda de brister som förekommer i arbetet.

The thesis examines the subject of employees' eventual underachievement in their workperformance. The interests of the employee and the employer will be set against eachother. How poor must the employee's performance be to risk a dismissal and what factorscan contribute? Before the possible dismissal, the essay will also examine whatobligations the employer has towards the employee.The used method is the legal dogmatic method consisting of preparatory work and courtdecisions when underachievement is not statutory in the Swedish legislation. Whatemerges from the legal investigation is that there is a difficulty to get a one-sided pictureof the different obligations and requirements of both parties when each case is veryindividual. In summary, the various factors for an employee to risk dismissal consist ofunwillingness or inability to follow the employer's instructions, work too slowly or poorlyand whether the poor performance is permanent or not. The employer's obligations can besummarized as be obliged to move the employee to another position, point out thecriticism through a warning, develop skills and perhaps the most important part, be ableto document and prove the claim of both parties.

Bakgrund Transsexualism innebär att en persons upplevda könstillhörighet inte stämmer överens med det kön denne blivit tilldelad vid födelsen. Att genomgå könskorrigerande behandlingar kan förbättra hur personen mår i den egna kroppen. Studier som rör hälso- och sjukvården visar att transsexuella personer upplever att de bemöts annorlunda och bristen på kunskap om transsexualism lyfts som ett av de grundläggande problemen. Syfte Syftet var att beskriva hur bemötandet i det dagliga livet påverkar transsexuella personer. Metod Kvalitativ intervjumetod användes för att kunna beskriva informanternas upplevelser. Sju transsexuella personer intervjuades. Intervjuerna transkriberades samt analyserades enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat Bristen på kunskap om transsexualism går som en röd tråd genom fynden. Frågan om en person skall vara öppen om sin bakgrund eller inte är ständigt närvarande, personerna är oroliga för att bli ifrågasatta eller behandlade annorlunda. När de kommer ut som transsexuella möts de av nyfikenhet som kan vara både uppskattad och besvärande. Hälsooch sjukvården är oerfaren och saknar kunskap men det går att ge ett bra bemötande ändå. Slutsats Transsexuella personer blir i regel väl bemötta, men bristen på kunskap i omgivningen upplevs som ett problem. Information om vad transsexualism är bör spridas samt att tidig diagnos och behandlingsstart är väsentlig.

Samhällets växande krav på snabba produktioner utifrån globaliseringen ställer krav på företag att producera snabbare, effektivare och till bättre kvalitet. För att möta samhällets krav inom dessa aspekter har outsourcing blivit allt vanligare som en lösning, där företag lägger ut en del av produktionen till andra företag som kan sköta det effektivare eller till en lägre kostnad. Trots att outsourcing kan och bör vara en lösning för samhällets växande krav medför det även svårigheter med att dra nytta av varandras kunskap mellan företag, det vill säga, bristande kunskapsdelning mellan aktörerna.  Tidigare forskning har framlagt förtroende, knowledge-management och teammedlemskap som lösningar på bristande kunskapsdelning hos stora tillverkningsföretag. Denna studies syfte är att undersöka vad SME-tillverkningsföretag upplever som lösningar för bristande kunskapsdelning inom en outsourcingprocess, och om deras upplevelser förhåller sig till förtroende, knowledge-management och teammedlemskap eller om det framkommer andra lösningar. Studien använder sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att få SME-företagens upplevelser kring lösningar. Olika teman från teorierna förtroende, knowledge-management och teammedlemskap har plockats ut för att kunna se om dessa framgick i respondenternas svar som upplevelser för bristande kunskapsdelning. Detta för att kunna besvara studiens forskningsfråga; Vilka lösningar upplever SME-företag kan motverka bristen på kunskapsdelning i en outsourcingprocess och hur förhåller de sig till de lösningar som är framtagna hos stora företag eller behöver de modifieras?  Resultatet visade att SME-tillverkningsföretag upplevde ett flertal teman från teorin om förtroende samt knowledge-management som lösningar för bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Teammedlemskap var istället något som upplevdes som en negativ faktor istället för en lösning. Resultatet för denna studie kan bistå med forskning till det teoretiska fältet för SME-tillverkningsföretag som arbetar med outsourcing, samt vilka lösningar som kan appliceras hos SME-tillverkningsföretag för att minska bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Studiens resultat öppnar även upp dörren för nya lösningar till bristande kunskapsdelning som kan undersökas som lösningar för både SME- och stora företag.

Bristande kommunikation har stor inverkan på skeden under byggprocessen. Enligt en studie utförd av Brilliant Future är chefer inom bygg- och anläggningsbranschen minst bra på att föra över information till sina medarbetare. Förmågan att kommunicera och att ge återkoppling till sina medarbetare är två viktiga aspekter hos en bra ledare. Syftet med detta arbete är att reda ut vems ansvar det är att kommunikationen sprids mellan arbetsledningen, det vill säga projektchef, platschef och arbetsledare. Ytterligare ett syfte är hur kommunikationsbrist skapar rubbning i ansvarsfördelningen. Detta tar man reda på genom en litteraturstudie samt intervjuer med totalt nio olika personer inom byggbranschen. Dessa personer är uppdelade i tre olika yrkesroller. Dessa yrkesroller är arbetsledare, platschef och projektchef. Varje tre yrkesroller ingår i ett projekt i ett företag, varvid detta innebär att tre olika projekt och tre olika företag ingår i studien. Projekten där kommunikation studeras är på företagen NCC, GBJ Bygg samt Svevia. Alla respondenter var enade om att platschefen har det största ansvaret. Detta eftersom en platschef är den främsta kopplingen mellan projektchefen och resten som arbetar på byggarbetsplatsen. En bra platschef är den som kallar till fler möten samt delar med sig av både viktig, samt mindre viktig information, även om det inte spelar någon större roll för projektet. Detta i sin tur kan bidra till att medarbetarna får en bättre helhetsbild. Däremot är det fortfarande viktigt att varje individ tar eget ansvar och eftersöker information som är relevant för aktuell arbetsmoment. Projektdeltagare kommunicerar med varandra genom bland annat morgonmöten, månadsmöten, mejl och samtal. Möten sker både digitalt och fysiskt. I stora projekt kan möten ha dålig struktur, upplevas långtråkiga och ha ovettigt innehåll. Möten bör istället vara strukturerade och effektivare för att det ska bidra till bra resultat. Man kan därför dra en slutsats av att förtydligande ger tydligare bild av ansvarsfördelningen och vad de olika projekt parterna har för uppgifter. På så sätt uppstår färre misstag och konflikter. Man kan även dra en slutsats av att platschef är den rollen som oftast är nyckelrollen, har stor inverkan och kan i sin tur förbättra eller försämra ett projekt. En bra platschef bör dela med sig av information, ständigt komma med uppdateringar samt kalla till tillräckligt med möten för att uppnå ett önskat resultat i projektet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen för hur vårdpersonal inom psykiatrin upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Uppsatsen har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts på sju olika personer som arbetar på ett psykiatriskt boende i Norra Sverige. Fokus i studien har varit på den psykosociala arbetsmiljön, gruppdynamik och det sociala samspelet i arbetsgruppen. Empirin har analyserats med Karasek och Theorells (1990) modell, krav, kontroll- och socialt stöd och Antonovskys (2005) teori KASAM. Vidare har begrepp som gruppdynamik, samarbete och psykosocial arbetsmiljö använts för att analysera empirin.Resultatet visar att intervjupersonerna upplever en brist på kontroll i sitt arbete, till viss del brister i det sociala stödet från chef och kollegor, och brister i gruppdynamiken. Det har resulterat i en försämrad upplevd psykosocial arbetsmiljö och att konflikter ofta uppstår i arbetsgruppen. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna upplever meningsfullhet och begriplighet i relation till brukarna, det beskrivs som meningsfullt att arbeta inom psykiatrin. Vad gäller meningsfullhet i relation till kollegor anses det upplevas till en del av arbetsgruppen, men inte till alla.