Knutby Filadelfia är en liten pingstförsamling som de senaste 20 åren fått stort utrymme i svensk media. Efter avslöjande om stora missförhållanden som gått så långt att sexuella övergrepp utfördes på en minderårig tjej löste församlingen upp sig själv 2018. Efter det har före detta medlemmars berättelse kommit upp till ytan, och de berättar en historia som församlingsledningen in i det sista försökte undanhålla. Detta arbete kommer men en narrativ analys, komparativt undersöka hur de före detta medlemmarna upplevt sin tid i församlingen. Det är medlemmarnas egenberättade narrativ, presenterade i olika offentliga medier som ligger till grund för undersökningen. Det kommer ske ur ett religionspsykologiskt perspektiv, då undersökningen sker på individnivå, samtidigt har ett genusperspektiv applicerats på frågeställningarna genom hela arbetet. Resultatet visar på att maktstrukturer som kommer belysas genom intersektionella arbetsmetoder har spelat stor roll för händelseförloppet inom församlingen. Av de medlemmar som deltar i denna undersökning finns både offer och förövare, vissa har accepterat det som hänt, andra inte. Något som står klar efter genomför undersökning är att det är kvinnorna som grupp som genomlevt den värsta prövningen.

<p>Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.</p>

I denna fallstudie har jag undersökt hur sektbeteende karaktäriserats med särskilt fokus på den Filadelfiaförsamling i Knutby som under många år har bevakats av media. Syftet med studien var att skapa en punktlista med sekteristiskt beteendemönster för att jämföra det med församlingen i Knutbys verksamhet. Frågeställningarna ser både till församlingen som sekt med också till den mediala bevakningens eventuella vinklig av församlingen. Jag använde mig av en deduktiv ansats med utgångspunkt i Stark och Bainbrigdes klassifikationsmodell av kultrörelser. Undersökningen är en kvalitativ textanalys av både litteratur och tidningsartiklar. I slutsatsen framkom det att församlingen vinklats till fördel för sekteristiskt beteende i media, men att denna vinkling är korrekt då församlingen i Knutby kan förstås som en sekt.

Denna studie har syftet att undersöka hur Åsa Waldau, även kallad “Kristi brud” gestaltats i svensk press under åren 2004 till 2021. Studien fokuserar på två perioder, 2004 till 2016 och 2017 till 2021, tiden före och efter misshandelsanklagelserna. För att utföra detta har en kvalitativ text- och bildanalys genomförts och sedan analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med genus-, gestaltnings- och nyhetsvärderingsperspektiv.  Studiens artiklar har analyserats med hjälp av tre metoder som analyserar bild, text, och rubrik och bild i samverkan. Resultatet visade ett tydligt före och efter i mediernas gestaltning då hon mellan åren 2004-2016 framställdes i rollen som mystiskt fenomen och mellan åren 2017-2021 i rollen som kvinnlig förövare. Ur ett genusteoretiskt perspektiv har gestaltningen förändrats över de två perioderna genom att hon under första perioden tillskrivs feminina egenskaper och hon under den andra perioden tillskrivs maskulina egenskaper. Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv har studien visat att Knutbydramats höga nyhetsvärde var avgörande för Åsa Waldaus nyhetsvärde. Studien har även visat att tidningarna i flera fall använt bilder på Waldau och “Kristi brud” i rubriken som ett dragplåster. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan upplevas som att tidningarna under den första perioden hade problem med att tillskriva henne en tydlig roll på grund av hennes komplexitet men när hon 2017 blir anklagad för misshandel tillskriver tidningarna henne rollen som kvinnlig förövare och då blir även samspelet mellan bild, rubrik och text lättare för läsarna att ta till sig.

Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.

This paper examines if the wedding rite today can be considered as a rite of consumption rather than a rite of passage, with base in the wedding gown. The method used is a qualitative text and content analysis, this method has been applied to three articles and one book whom discuss the wedding and consumption related to the bride gown. To analyze this material Arnold Van Gennep´s definition of rites of passage is applied. Weddings are in our time strongly influenced by consumption with a strong focus on materiality rather than on religion. The wedding gown can be considered to be one of the most important artefacts today concerning the bride adapting to her new identity and social role.