Tese de mestrado integrado. Engenharia Civil. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2011

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen. Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM. Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen. Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt. Det andra sättet är att med hjälp av nyckeltal (kronor per kvadratmeter) och den lista med typ av information som förvaltare använder, som sammanställts från intervjuerna, ta reda på vad information är värd. Det första sättet att värdera visar att det kostar lika mycket att hålla relationsritningar (A) uppdaterade i som minst 18år och i som mest 50år som att ta fram informationen helt på nytt. Nästan samma gäller för BIM-modell med avseende på relationsritningar (A). Fast där är kostnaden för framtagning på nytt lika stor som att hålla den uppdaterad i som minst 22år och i som mest 58år. Det andra sättet att värdera visar att mindre än 25% av den information man kan finna i projekteringen och eller i produktionen är värd cirka 10% av projekteringskostnaden. / The purpose of this study is to improve the flow of information from the design and construction phase into the facility management. This in order to make the facility managers see the advantages with BIM and to show that there is money to be saved by retrieving the information from the design and the construction phase. Earlier studies show that there actually has been quite little research done within BIM in the facility management and that the main focus has been at the design and the construction phase. The aim with the study is to specify the value of the information and to show which information facility managers use and where it can be retrieved from within the earlier phases of the construction process. The report is based on a literature study, interviews and calculations. A number of facility managers have been asked which types of information they use and designers and entrepreneurs have then been asked if these types of information can be found in the design and the construction phase. The information has been valued in two different ways. In one way the information was valued by comparing the cost between updating existing information or recreate the same type of information. The other way of valuing the information was to find out the worth of information by using key figures (SEK per square meter) and the list of information that facility managers use, which was made up from the interviews. The first way of valuing shows that the cost of producing as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 18years and as most 50years. Almost the same goes for a BIM-model. Only there the difference is that the cost of producing a BIM-model focused on as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 22years and as most 58years. The other way that the information was valued shows that less than 25% of the information that can be found in the design and/or construction phase is worth circa 10% of the projecting fee.

Purpose: There are clear benefits with BIM in the design phase, but also barriers and challenges that limit the implementation of BIM in the design phase. At present, there are no requirements for BIM in Sweden, which differs from several international countries. The aim of the report is to examine the current use of BIM in the design phase in Sweden. The report is executed in hope of contributing to an increased BIM integration in the design phase and contribute with increased knowledge about how the development of BIM can increase. Method: The research method in this study is a survey. To achieve the aim of the report and answer the research questions, data are collected via a questionnaire that is covered by both quantitative and qualitative questionnaire questions in combination with a literature study. The questionnaire has been sent out to architects, designers and constructors at various engineering- and architectural companies in Sweden. Findings: Today's use of BIM in the design phase is assumed to be high and most of the participants in the survey are aware of the benefits of BIM and how it can make the workflow in the design phase more effective. Factors that prevent the implementation of BIM are assumed to go hand in hand with factors that contribute to an increased use of BIM and thus need to be considered for the use of BIM to increase. Implications: Sweden's low degree of digital development in the construction sector does not reflect the current use of BIM in the design phase at architectural- and engineering companies in Sweden. Common uses that architect- and engineering companies apply with BIM are collision controls, information management and visualization. By increasing knowledge and informing customers about the benefits of BIM, the use of BIM is assumed to increase. A further recommendation that assumes increased use of BIM is a requirement for BIM in public construction in Sweden. Limitations: The report is limited to examining the use of BIM in the design phase and only examines architectural- and engineering companies in Sweden. The respondents consist of architects, designers and constructors. The results are representative for the report but cannot be applied to all architectural- and engineering companies in Sweden as the selection method is not generalizable. / Syfte: Det finns tydliga fördelar med BIM i projekteringen men även hinder och utmaningar som begränsar implementering av BIM i projekteringsskedet. I Sverige finns i dagsläget inga krav på BIM vilket skiljer sig från flera internationella länder. Målet med rapporten är att undersöka dagens användning av BIM i projekteringsskedet i Sverige. Studien genomförs i förhoppning om att bidra till en ökad BIM-integrering i projekteringsskedet samt bidra med ökad kunskap om hur utvecklingen av BIM kan drivas framåt. Metod: Forskningsmetoden i denna undersökning är en survey. För att besvara rapportens frågeställningar och uppnå målet sker datainsamling via en enkät som omfattas av både kvantitativa och kvalitativa enkätfrågor i kombination med litteraturstudie. Enkäten har skickats ut till arkitekter, projektörer och konstruktörer på olika ingenjörs- och arkitektföretag runt om i Sverige. Resultat: Användningen av BIM i projekteringsskedet antas vara hög i dagsläget och majoriteten av medverkande i undersökningen känner till fördelarna med arbetssättet och hur det kan effektivisera arbetsgången i projekteringsskedet. Faktorer som hindrar implementering av BIM antas gå hand i hand med faktorer som bidrar till en ökad användning av BIM och behöver därmed beaktas för att användningen av BIM ska öka. Konsekvenser: Sveriges låga grad av digital utveckling inom byggsektorn speglar inte användandet av BIM i projekteringsskedet på arkitekt- och ingenjörsföretag i Sverige i dagsläget. Vanligt förekommande användningsområden med BIM i projekteringsskedet bland arkitekt- och ingenjörsföretag är kollisionskontroller, samgranskning, informationshantering och visualisering. Genom att öka kunskapen om BIM i beställarledet och informera om nyttan med arbetssättet antas användningen av BIM stiga. Vidare rekommendation som antas leda till en ökad användning av BIM är en kravställning på arbetssättet inom offentligt byggande i Sverige. Begränsningar: Rapporten är avgränsad till att undersöka användningen av BIM i projekteringsskedet och undersöker endast arkitekt- och ingenjörsföretag runt om i Sverige. Enkätrespondenterna utgörs av projektörer, arkitekter och konstruktörer. Resultaten är representativa för undersökningen men kan inte tillämpas på alla arkitekt och ingenjörsföretag i Sverige eftersom urvalstekniken inte är generaliserbar.

This thesis is deals with design of a Senior’s Boarding House in Lomnicka u Tisnova. Building four-storey building with one service basement floor with This thesis deals with a design of a retirement home in Lomnicka u Tisnova. This is a four storey building with one service basement floor and with a flat roof. The structural system is of a transverse wall type. Material of structural elements is a combination of reinforced concrete and masonry. The building is founded on piles. In addition, the design includes a restaurant for warming and serving food prepared in different place, laundry and a small pool. All construction drawings and schedules has been developed as building information model (BIM).

Byggprocesser och produktionen av byggmaterial orsakar stora delar av världens och Sveriges växthusgasutsläpp. För att uppnå en hållbar utveckling är det av stor vikt att minska klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. Genom att göra klimat- och livscykelanalyser av byggnader i tidiga designskeden ökar möjligheten att påverka design, material- och produktval för att minska klimatpåverkan. I denna studie undersöktes hur byggnadsinformationsmodeller (BIM) och BIM-metodik kan användas för ökade möjligheter att effektivt utföra klimat- och livscykelanalyser av ingående byggnadsmaterial iterativt under projekteringsprocessen. Två 3D-modeller importerades till två verktyg för klimat- och livscykelanalyser, Bidcon och One Click LCA. Mängdavtagningen från objekten i modellen till båda LCA-verktygen fungerade automatiskt medan kopplingen mellan objekten och databaser med miljöpåverkansdata för byggobjekt och material innebar mycket handpåläggningsarbete. Processerna förutsätter att modellerna innehåller någon information om de ingående materialen i modellens objekt, vilket därför bör kravställas under projekteringen. För att kopplingen mellan materialbeskrivningar och databaser i LCA-programmen ska ske mer automatiskt bör materialen eller objekten benämnas standardiserat, till exempel med BSAB-koder, ett klassifikationssystem från Svensk Byggtjänst. Benämningarna bör sedan kunna kopplas automatiskt till poster i databaser för effektivare klimat- och livscykelanalyser.  Även intervjuer utfördes, i syfte att undersöka hur metodiken för integrering av BIM och LCA kan tillämpas i byggprojekt. Möjligheten att tillämpa detta i konsultföretag beror på beställarens krav samt i vilka skeden och discipliner konsulterna arbetar. Integreringsprocesser av BIM- och LCA-verktyg borde kombineras med interdisciplinära möten för bättre resultat. Detta tillsammans med ökad efterfrågan på klimat- och livscykelanalyser, exempelvis för att uppnå miljöcertifieringar, kan öka motivationen att använda metodiken. På så sätt kan byggnadsinformationsmodellering användas för effektivare klimat- och livscykelanalyser vilket bidrar till minskad klimatpåverkan från byggnadskonstruktioner. / Construction processes and the production of building material cause a large part of the emissions of greenhouse gases around the world. To achieve a sustainable development it is of great importance to reduce emissions from construction projects. Doing climate analyses and life cycle assessments of building materials during early design phases could enable more sustainable design and material choices. This thesis focuses on Swedish conditions. During this study it was investigated how Building Information Modeling/Management (BIM) can be used to improve possibilities of doing efficient life cycle assessments (LCA) of buildings and included materials, during the whole design phase. Two 3D building models were transferred to two software tools, Bidcon and One Click LCA, for climate analysis and life cycle assessment of the building components. Quantity take-off from the model objects to the tools worked automatically while the connection between the material descriptions and databases inside the tools had to be done manually. The process requires information about the materials in the model to work. To make the connections more automatic, material descriptions need to be more standardized and connect to entries in the databases. Moreover interviews were held to investigate how the methods of integrating BIM with LCA can be used in construction projects. For consulting firms this depends on the demands from the client and which stages of the project the consultants work in. LCA-methods based on BIM should be combined with interdisciplinary meetings for better results. This together with an expanding demand for LCA could increase the motivation to use these methods, which enables reduction of climate impact from buildings.

De flesta produktionsbranscher i Sverige har haft en positiv teknisk utveckling med digitaliserade verksamheter, och därmed effektivare processer. Byggbranschen är den bransch som det har tagit mycket längre tid för att implementera digitaliserade arbetssätt och metoder, och beskrivs oftast som en konservativ bransch. Denna utveckling har dock accelererat under senare år, och BIM (Buliding Information Modelling) har blivit allt mer känt inom byggindustrin.Syftet med arbetet var att undersöka hur mycket BIM egentligen används i byggbranschen, och vilka de rådande orsakerna är till varför det inte används hos alla aktörer. Metoden som har tillämpats i studien utgörs av en förstudie i form av en enkät, där olika aktörer har beskrivit hur BIM tillämpas i deras verksamhet samt vilka de verkliga problemen är för utvecklingen av BIM. Utifrån enkätsvar har en djupare studie utförts i form av intervjuer av olika aktörer.Resultatet visar att det snarare är okunskap, användarvänlighet och bristfällig samverkan som motverkar utveckling av BIM-processen. För att komma ifrån det konservativa så behöver dessa faktorer angripas, om effektivare processer ska tillföras branschen.Slutsatsen om varför BIM inte används dras av resultaten ovan. Processen används till en viss del, men inte i den utsträckning som det teoretiskt är avsett. Den sträcker sig inte ut över hela byggprocessen, och är mest utvecklad i projekteringsskedet. Processen tillämpas fram till övergången mellan de olika skedena, och beror på bristfälliga kravställningar och samarbeten mellan aktörer och beställare. En lösning är att öka BIM-kunskapen och utveckla en gemensam plattform för alla aktörer i alla skeden, där kravet på BIM ska vara en självklarhet i projekten. Detta genom en framtagen implementeringsmodell anpassad efter de svar och önskemål som förekommit i studien. / Most production sectors in Sweden have had a positive technical development with digitized operations, and thus more efficient processes. The construction industry is the industry that has taken much longer to implement digitized working methods and methods, and is usually described as a conservative industry. However, this development has accelerated in recent years, and BIM (Buliding Information Modeling) has become increasingly known in the construction industry. The purpose of the work was to investigate how much BIM is actually used in the construction industry, and what the prevailing reasons are why it is not used by all actors. The method used in the study consists of a preliminary study in the form of a survey, where different actors have described how BIM is applied in their operations and what the real problems are for the development of BIM. Based on questionnaire responses, a deeper study has been conducted in the form of interviews by different actors. The result shows that it is rather ignorance, user friendliness and inadequate collaboration that counteract the development of the BIM process. To get rid of the conservative, these factors need to be addressed if more efficient processes are to be supplied to the industry.The conclusion about why BIM is not used is deducted from the results above. The process is used to a certain extent, but not to the extent that it is theoretically intended. It does not extend throughout the entire construction process, and is most developed in the design phase. The process is applied to the transition between the different stages, and is due to insufficient demands and cooperation between actors and developer. One solution is to increase BIM knowledge and develop a common platform for all actors at all stages, where the requirement for BIM should be a matter of course in the projects. This through an implemented implementation-model adapted to the responses and wishes that have been found in the study.

The aim of this diploma thesis is to appraise the construction using the BIM model with cost approach. The work deals with the introduction of BIM, a description of history, implementation and the need for BIM in construction. Furthermore, the work contains a description of valuation methods with a special focus on the cost approach. A 3D model of a family house was created for the purposes of the diploma thesis. The subject property was valued by several cost approach methods - appraisal using technical and economic indicators, item budget, cost approach in BIM. The thesis contains a description of the procedure for valuation using BIM and assessment of prices of all appraise methods.

This thesis deals with a Building Information Model (BIM) and its advanced use in construction practice. It focuses on the usage of BIM model in the determination of pressure drop in ventilation pipelines. An application able to calculate the pressure drop in a pipeline branch based on the geometrical parameters of the BIMs of structures was created within the work.

Byggbranschen är en konservativ sektor där traditionella arbetssätt hindrar digitaliseringen från att nå sin fulla potential. BIM som står för building information modeling eller building information managment är det begreppet som står i fokus när digitaliseringen för byggprojekt diskuteras. Majoriteten av alla byggprojekt genomförs, trots fördelarna med BIM, fortfarande på ett mer eller mindre traditionellt sätt. I detta examensarbete undersöks CIK-projektet som står för Centrum för idrott och kultur i Knivsta. Projektet projekterades och framställdes med traditionella metoder. Utifrån personliga erfaranheter och flertalet personliga kommunikationer är det tydligt att kunskapsnivån kring den praktiska tillämpningen av BIM är väldigt låg i byggbranschen. Problematiken kring den låga kunskapsnivån för den praktiska tillämpningen leder till en underutvecklad digitalisering.  Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur CIK-projektet utfördes. Vidare undersöks det huruvida CIK-projektet hade kunnat projekteras med BIM som arbetssätt och vilka förändringar det skulle innebära för projektet. Metoden i arbetet har bestått av en litteraturstudie för att undersöka begreppet BIM och hur BIM tillämpas i byggprocessen. Därtill utfördes en litteraturstudie av Revit, BIMeye och StreamBIM som är BIM-verktygen som används i detta examensarbete. Vidare genomfördes en fallstudie av CIK-projektet där objektet beskrevs samt dokument och intervjuer analyserades. Slutligen utfördes ommodelleringar och observationer av CIK-projektet med BIM-verktygen som nämnts ovan. Resultatet påvisar inledningsvis hur de traditionella arbetsmetoderna genomfördes och därmed präglade CIK-projektet. Den uteblivna detaljerade kravställnigen från politikerna och beställarna resulterade i många oklarheter när den efterfrågade produkten skulle utformas. Arkitekterna använde sig av traditionella skissmetoder vid gestaltningen för att hitta lösningar på de efterfrågade behoven. Kalkyl och tidsplaneringen skapades samt justerades manuellt, vilket utfördes separerat från 3D-modellen. 3D-modellerna i CIK-projektet användes för visualiseringar och samordningar för kollisionskontroller. De kontrakterade handlingarna vid diverse leveranser var dock traditionella 2D-ritningar. Av dokumentanalysen kunde det konstateras att arkitekterna framställde över 300 ritningar och över 100 olika dörrar som presenterades på ett flertal olika ritningar. Revideringar under produktionen arbetades in i ritningarna och molnades därefter in för att markera ändringen. Därtill skapades det ett separat PM där revideringarna presenterades mer ingående. När byggnationen var färdigställd arbetades ytterligare korrigeringar in i handlingarna av konsulterna. Utvalda handlingar i samråd med beställarna stämplades sedan om till relationshandlingar och levererades som PDF-filer till förvaltarna. Vidare visar resultatet hur CIK-projektet med en BIM-tillämpning hade kunnat utföras. CIK med BIM innebär att det tillkommer minst två nya roller, en BIM-strateg och en BIM-samordnare. Vid projektstart skapar BIM-strategen tillsammans med beställarna en kravspecifikation i form av en BIM-manual för att beskriva standarder, leverensspecifikationer, kommunikationsmetoder med mera. Därtill ska det bland annat framgå hur den kommande modellen skall berikas med information samt vilka BIM-verktyg som skall användas. Den ansvariga BIM-samordnaren har sedan som arbetsuppgift att de ställda kraven för BIM-projektet efterföljs. Under gestaltningen ska beräkningskrafterna från parametrisk och generativ design användas för att hitta olika lösningar på krav. Därtill ska simulationer och analyser användas under projektets gång för att ta hänsyn till och säkerställa att kraven och behoven uppnås. Kalkylen och tidplanen ska vara kopplade till BIM-modellen för att ständigt få korrekta och uppdaterade kostnader och tidsåtgångar. Med hjälp av molntjänster som exempelvis BIMeye kan all data och information från BIM-modellen hanteras och diverse rapporter av informationen exporteras av samtliga i projektet. Via exempelvis StreamBIM hämtar sedan produktionen all nödvändig information från BIM-modellen för att kunna framställa CIK utan traditionella ritningar. Viktiga detaljritningar och kompletterande handlingar som exempelvis dörrkortet som skribenterna skapade ska kopplas till objekten i StreamBIM. Under hela produktionen ska sedan BIM-modellen ständigt uppdateras för att kunna skapa en digital tvilling av den verkliga byggnaden som sedan överlämnas till beställarna för förvaltning. BIM-modellen används och berikas sedan under hela byggnadens livstid. Vidare fördes det diskussioner i anknytning till resultatet, därtill diskuterades även metod och begränsningar för arbetet. CIK-projektet är ett bevis på att det går att arbeta på ett traditionellt sätt och ändå kunna framställa bra byggnader. Däremot hade ett BIM-tillämpat arbetssätt kunnat skapa ett mervärde för beställarna genom att kvalitetssäkra hela arbetet från idé till förvaltning. För att en tillämpning av BIM ska verkställas krävs det dock tydliga och specificerade krav från beställarna. Skribenterna anser därför att nationella krav skulle påskynda digitaliseringen i byggbranschen. BIM motiverar sig själv eftersom ändringar blir mer kostsamma i senare skeden jämfört med tidigt i projekteringen. Därför borde det läggas ner mer tid och kostnader på att analysera och hantera bygginformation tidigt för att inte riskera att större kostnader tillkommer senare i projektet. Eftersom begreppet BIM är brett och uppfattningarna kan variera mellan aktörer i branschen försvårades inhämtningen av vetenskaplig litteratur. Däremot underlättades säkerställandet av källkritiken genom författarnas erfarenheter av projektering på arkitektsidan. De slutsatser som kan dras från detta examensarbete är att bygginformationshanteringen är en viktig aspekt att beakta under byggprocessen. För komplexa projekt som CIK hade BIM inneburit ett helt nytt sätt att hantera och centralisera informationen genom att knyta data till objekten i modellen. Poängen med BIM-projekt är att ständigt vända sig till modellen eller molntjänstens databas som i sin tur är kopplad till modellen för att hämta nödvändig information. Resultatet blir därför ett frigörande från de informationsöarna och dubbelarbete som bildades i CIK-projektet med en traditionell projektering. / Purpose: The purpose of this study is to describe how the CIK project was executed. Furthermore, it is investigated how the CIK project could have been designed with BIM as a working method and what changes it would entail for the project. Method: This study has consisted of a literature study of BIM and a case study of the CIK project. The case study included an object description as well as documents and interviews were analyzed. In addition, remodeling and observations of the CIK project were performed with BIM tools. Results: The results initially show how the traditional working methods were implemented in the CIK project. The initial lack of requirements created ambiguities. The architects used traditional sketching methods for the design. Calculation and scheduling were handled separately from the 3D model. The 3D models in the CIK project were used for visualizations and coordination. However, the contracted documents for various deliveries were traditional 2D drawings. The architects produced over 300 drawings and over 100 different doors that were presented on different drawings. At the end of the production, selected PDF-documents were re-stamped in consultation with the customers for the administration. Furthermore, the results show how the CIK project with a BIM application could have been carried out. Initially, a BIM manual is created by a BIM strategist to specify the requirements. During design, parametric and generative design are used to find different solutions to meet the requirements. The calculation and schedule must be linked to the BIM model. All information management takes place in cloud services such as BIMeye. Through StreamBIM, the production then retrieves all the necessary information from the BIM model. Additional detailed drawings should be linked to the objects in StreamBIM. During production, the BIM model is updated before the delivery to the customers. Conclusions: The conclusions that can be drawn from this study are that the information management is an important aspect to implement during the construction process. For the CIK project, BIM would mean a completely new way of managing and centralizing the information by linking data to the objects in the model. The point of BIM projects is to constantly turn to the model or database, which is linked to the model to retrieve the necessary information. The result is therefore a release from the information islands and duplication of work that is formed in a traditional design.

The master's thesis deals with the construction and design solution of the bus terminal project in Liberec. The building consists of three floors with different functions. In terms of structural shape, the entire length of the building consists of a cross-section of a two-storey, asymmetrical cantilever suspended on both sides. The main load-bearing structure of the roof contributes along its entire circumference to the load-bearing capacity of the lower ceiling by a system of ties. The design was defined by a feasibility study of the project, which established the concept of the appearance of the structure. The main target of the thesis was to design the solution of the load-bearing structure and then perform static analysis, dimensioning and assessment by the method of limit states according to the corresponding ČSN EN. The solution of the construction consists mainly of reinforced concrete elements which are suitably combined with steel parts. Elements of reinforced concrete are designed as monolitic or prefabricated. For the most loaded two-sided cantilever was designed reinforced concrete variant and prestressed variant. The thesis was made in its extent in a BIM compatible design.