Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet. De sex intervjuade som upplever sig störda av vindkraftbuller, beskrev stor variation i ljudnivåerna, från att det lät som skogsbrus till att det lät som vid en flygplats. De fem intervjuade som störs måttligt eller inte alls, beskrev ljudet som ett susande eller ljummande. Faktorer som kan kopplas till upplevelsen av störning var graden av inflytande och möjligheten att få gehör för synpunkter hos projektör och myndigheter.

No description available.

Wind power in Sweden is expanding in response to the government's decision that 49% of Sweden's power should originate from renewable energy sources by the year 2020. Problems with noise and sound emissions related to wind turbines are a constant argument against the wind power expansion and this paper means to examine if vertical axis wind turbines might be a viable alternative to the conventional horizontal design for noise sensitive areas. In order to determine factors like difference in frequency, noise propagation and noise emission level, measurements of both horizontal and vertical axis wind turbines have been completed and the data analyzed with MATLAB. It is shown that there is a difference in how the noise from the two types of turbines propagates due to avariation in the frequency spectra of the emitted sound. It is also shown that vertical axis wind turbines generate a lower sound emission with less intensity inthe lower frequencies.

Kommunikation är ett sätt att överföra budskap mellan individer. Detta kan ske verbalt och icke-verbalt. För att kommunikationen ska fungera på ett tillfredsställande vis krävs ett samspel mellan samtalsparterna. I muntlig kommunikation finns det alltid faktorer som kan påverka överföringen negativt. Exempel på sådana är olika språkkunskap eller kulturell bakgrund samt höga ljudnivåer. Höga ljudnivåer kräver att förskolepedagoger använder en högre röststyrka. Då det hela tiden förekommer höga ljudnivåer på förskolor ställer det stora krav på pedagogernas röster. Med en ökad kunskap om rösten minskar riskerna att drabbas av en röststörning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur förskolpedagoger upplever ljudmiljöns påverkan på kommunikationen på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer och mätningar gjorts på två olika förskolor. Sex kvinnliga förskolepedagoger intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två förskolor i områden med hög frekvens av flerspråkighet, för att få en inblick i hur kommunikationen mellan flerspråkiga barn och pedagog i en bullrig miljö ser ut. En tematisk analys av materialet gjordes och temana kunskap, miljö, ljudens påverkan samt strategier erhölls. Resultatet visar att det föreligger en bristande kunskap om röst hos de intervjuade förskolepedagogerna och att de inte har fått utbildning inom varken röst eller röstergonomi. De har en större kunskap kring hörsel och hyser större oro angående hörselfunktionen. Det uppges att den största bullerkällan på förskolorna är ljud från barnen. Bullernivåerna på de båda förskolorna varierade mellan 35 dBA och 95 dBA beroende på om rummet var tomt eller vilken aktivitet som utfördes. De höga ljudnivåerna gör det svårt för förskolpedagogerna att vara fokuserade och koncentrerade. De tycker vidare att en liknande påverkan kan ses hos barnen. Vad gäller kommunikationen med flerspråkiga barn uppger pedagogerna att det krävs mer tydlighet och koncentration för att förstå varandra än vid kommunikation med barn med svenska som modersmål. På förskolorna finns hjälpmedel som minskar bullernivåerna, men pedagogerna upplever att de stora barngrupperna har störst betydelse för de höga ljudnivåerna.

Buller defnieras som oönskat ljud och är idag ett växande miljöproblem i Sverige. Vectura är ett teknikkonsultföretag inom infrastruktur. Bland deras tjänster ingår kartläggning och förebyggande av omgivningsbuller. I dagsläget är det inom Vectura ett tiotal konsulter som jobbar med att utreda buller. Dessa sitter utspridda i hela Sverige och har därför ingen enhetlig metod för att jobba med bullerfrågor. Syftet med detta examensarbete är att få en överblick över vilka avvikelser och problem som finns vid bullerutredningar samt att skapa ett förslag till arbetsrutin som utredarna kan följa. En problembilden över bullerutredningar togs fram genom att intervjua alla bullerut- redarna och sedan sammanställa deras svar så att en tydlig bild över avvikelserna erhölls. Detta ledde i sin tur till att eventuella lösningar på problem kunde samlas in och generaliseras för att ingå i en arbetsrutin. Det visade sig att det var svårt att få in all nödvändig information inför utredningar, kommunikationen mellan berörda parter var ineffektiv, bearbetning av data tog för lång tid och var svår, hantering av data från beräkningar på fastigheter behövdes förbättras, presentationen av resultat från utredningar var inte enhetlig, granskningen av utredningar var otillräcklig och det ofta var tidsbrist. En del av problemen löstes genom att det togs fram manualer och arbetsmetoder. För resterande problem togs det fram råd och förslag på hur de kan undvikas. Att det inte blev några direkta lösningar på alla problem beror på att de orsakas av utomstående faktorer eller inte kunde lösas inom tidsramen för examensarbetet. I rapporten ges det slutligen förslag på vidare åtgärder. / Noise pollution is de􏰀ned as disturbing noise and is a growing environmental pro- blem in Sweden. Vectura is a company in Sweden that runs consultancy operations in the field of transport infrastructure. Among their services they offer surveys and noise control engineering. For the time being there are about ten consultants that work with noise planning. They are located in dfferent offices across the country and have therefore not achieved a uniform work routine. This thesis aims to survey the problems encountered during noise control surveys and create a proposal for a uniform work routine. The problems encountered with noise surveys were found by interviewing the consultants. The interviews were compiled to give a clear picture of the problems, in turn this made any possible solutions to problems to be gathered and incorporated into a ready work routine. The survey showed that there were problems with gathering all the necessary information for a noise survey, communication between all involved parties, processing data since it took to much time and was complicated, handling data from calculations on properties, presenting results from the surveys, reviewing own or others projects and time constraints. Some problems where solved by ma- king manuals and work routines. To the rest of the problems there are advice and proposals so that they can be evaded. The reason for not having specifc solutions to these problems is that they either are caused by external factors or could not be solved within the timeframe of this thesis. Finally the reports contains proposals for later actions.

Syfte: Expansionen av vindkraft i Sverige har ökat starkt under de senaste åren och kommer att fortsätta i samma raska takt. Fler och fler invånare kommer då att bli utsatta för vindkraftsbuller vilket för med sig en större utmaning i att finna lämpliga lokaliseringar för den fortgående expansionen. De beräkningsmodeller som vanligtvis används för att bestämma andelen vindkraftsbuller, SEPA och Nord2000, har mött kritik för att felaktigt bedöma den verkliga ljudnivån. Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: -          Öka kunskapen kring de brister som finns i dagens mätmetoder av vindkraftsbuller vid bostäder genom att tydliggöra den kritik som framförts på senare tid och även att presentera förbättringsförslag. -          Utföra ett experiment som undersöker möjligheten att analysera immissionsinspelningar med en algoritm för att erhålla ett resultat som bättre stämmer överens med bullerupplevelsen hos invånarna. Metod: Litteraturstudier, hypotesbildande och experiment Resultat: Bestämmandet av ljudnivåer som vindkraftverk skapar vid bostäder, eller andra viktiga lokaliseringar, har en del brister. Beräkningsmodellerna SEPA och Nord2000 har båda otillräcklig noggrannhet på grund av att de inte tar hänsyn till flera av de vädereffekter som påverkar vindkraftsljudets spridning och styrka. Användningen av immissionsinspelningar är i nuläget undermålig på grund av att mycket bakgrundsljud blir en del av mätresultatet. Genom att använda en algoritm som kan hitta vindkraftsljud i en inspelning och extrahera endast de delarna kan en inspelning, som bättre representerar tillfällen då vindkraftsljudet är som mest störande, erhållas. Konsekvenser: För att lindra den underskattning av förmodade immissionsvärden kan nyformulerade gränsvärden för ljudnivåer sättas upp, hanteringen av mätresultat revideras och ett minsta avstånd från vindkraftverk till mottagare antas. En algoritm som filtrerar ut vindkraftsljud ur en inspelning har goda möjligheter att ge mer noggranna mätresultat. Begränsningar: Detta arbete behandlar inte hanteringen av mätutrustning eller havsbaserade vindkraftverk. Litteraturstudien består i att jämföra av Naturvårdsverket framställda dokument, vilka används som beslutsunderlag för bygglov av vindkraftverk, med forskningsrapporter som ifrågasätter värdet av dessa. Utifrån detta bildas hypoteser som ligger till grund för algoritmens arbetsgång och testmiljö. Algoritmen kommer att behandla en fiktiv inspelning där ett enskilt vindkraftverk är i drift. / Purpose: The expansion of wind power in Sweden has increased rapidly and will continue to do so for the foreseeable future. More and more inhabitants will then be exposed to wind turbine noise which in turn leads to a greater challenge in finding suitable locations for the continuing expansion. The often used models for calculation of wind turbine noise, SEPA and Nord2000, has been criticized for not resulting in an estimated value that matches the real noise level. The purpose of this final report is twofold: -          Increasing knowledge of the flaws in present calculation models by presenting the critique that has been lifted in recent years as well as presenting suggestions for improvement. -          Performing an experiment that examines the possibility of analyzing recordings of immission levels with an algorithm in order to obtain a result that better coincides with the noise experience of inhabitants. Method: Literature analysis, hypothesis construction and an experiment Findings: The calculation models SEPA and Nord2000 lacks in accuracy because they do not take several of the weather effects that can influence the spreading and strength of wind turbine noise in consideration. The usage of immission recordings are, as of now, substandard due to the large amount of background noise becoming a part of the measured result. By using a computer algorithm that can find wind turbine noise in a recording and extracting only those parts, a recording that better represents situations where extreme wind turbine noise occurs can be produced. Implications: To limit the underestimating of estimated noise immission values, newly formulated limits can be presented. An algorithm that extracts wind turbine noise from a recording has good potential to give more accurate measuring results. Limitations: This final report does not deal with the handling of measuring equipment nor sea based wind turbines. The literature analysis consists of comparing official documents, made by the Swedish Environment Protection Agency, which are used as basis for building permits of wind turbines, with reports and studies that questions the feasibility behind those documents. Based on this, hypotheses are formed that becomes the foundation for the algorithm’s workflow and test environment.

BAKGRUND: Ljud är en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud är olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sång är ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud från ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet från hårda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vår studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.Våra tre frågeställningar är:Hur påverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur påverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?På vilket sätt arbetar pedagogerna med att förändra sin ljudmiljö?METOD: Studien är gjord med self report som metod, och är kvalitativ. Elvapedagoger/arbetslag har deltagit.RESULTAT: Av resultatet framgår det att ljud påverkar vuxna och barn. Genompositiva ljud får barn och vuxna möjlighet att uttrycka sina känslor.En hög och påfrestande ljudmiljö kan däremot leda till hörselskador,stress, irritation, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Vad sompåverkar ljudmiljön är faktorer som barngruppens storlek, lokalernasutformning, lekmaterial, användning av ljudabsorberande materialsamt pedagogernas medvetenhet och arbete kring ljudmiljön. / Uppsatsnivå: C

<p>Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.</p><p>Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.</p><p>Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt. En god ljudmiljö påverkar hälsan och inlärningen men den påverkar också arbetsförmåga och stress. Syftet med studien var dels att titta närmare på vilka uppfattningar som yrkesverksamma lärare har kring hur problemet med buller är i skolan samt hur stort problemet är. Vi ville också undersöka vilka kunskaper lärarna har i ämnet, då vi tror att dessa två påverkar varandra. Vi ansåg att undersökningsområdet var viktigt då det handlar om att belysa ett problemområde inom skolan som ofta hamnar i skymundan men som eventuellt skulle kunna leda till stora konsekvenser om det inte tas mer på allvar.</p><p>Litteraturstudien betonar vikten av en god ljudmiljö i skolan. Samtliga författare är eniga om att ljudmiljön måste bli bättre men har olika förslag på hur det skulle kunna gå till.</p><p>Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om bullerproblemen som finns på skolan men de verkar inte ha redskapen och ekonomin att genomföra sina kunskaper i handling. Vi har försökt undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar didaktiskt med ljudmiljön i skolan.</p><p>Det vi har kunnat konstatera genom vår undersökning är att det behövs mer didaktiska kunskaper bland lärarna kring hur de aktivt kan arbeta med ljudnivåer. Vi anser också att lärare behöver konkreta tips och idéer för hur de kan arbeta med ljudmiljön i skolan. Inom det didaktiska området ljudmiljö, finns idag obefintligt med tidigare forskning.</p><p>Vår slutsats av undersökningen är att lärare idag behöver stöd, kunskap, resurser och utbildning för att kunna uppnå en god ljudmiljö på sitt arbete både för sig själva och för elevernas skull</p>

No description available.

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.</p><p>Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet. I en väl fungerande förskola ska det finnas utrymme för varierande aktiviteter. Barn har behov av dels lugna och tysta aktiviteter men även av fysiska och livliga aktiviteter som gärna blir högljudda.</p><p>Vi vet att barn låter när de leker och att de måste tillåtas att leka högljudda lekar även i förskolan. Vi anser att man som pedagog inte ständigt ska försöka att dämpa barnen, då det kan störa deras leklust. Det är inte barnen som ska anpassa sig efter omgivningen utan det är omgivningen som ska anpassas efter barnen. Vi tycker att det är viktigt att rum i förskolan inreds med ljudabsorberande material på väggar, golv och i taken. Då kan barnen leka livliga lekar utan att orsaka en hög bullernivå.</p>