Slakthusområdet, the meatpacking district, is an industrial area from the 20th century. When designing a public center in the new district, the main goal has been how to manifest a public space without contradicting the spatial logic and the history represented in the existing architecture. I have approached architecture through model. With a series of models, and a unconditional approach, separate ideas have resulted in different geometries and shapes. The choice to operate in this media causes a discussion where every shape by itself is questioned and discussed. The proposal is a facility with a variety of programs where the multi-functional building structure frames the many potential activities. The precise cut between two spaces is defined according to their individual character. Yet not without a symmetry and openness which affect the visitors spatial experience to perceive the sensibility of the building where the experiences of the street, activities and building become one. / Slakthusområdet som ny stadsdel är ett område som präglas av 1900-talets stadsplanering - ett renodlat verksamhetsområde, med koppling till köttförädling och närhet till stadens infrastrukturella nod. Vid utformningen av ett lärocenter i den nya stadsdelen har målet varit att skapa en tydlig offentlig byggnad utan att helt bryta mot logiken i den befintliga kulturhistoriska miljön. Det är genom modell jag har försök att närma sig arkitekturen. Inom en satt ram, kravlöshet, har jag materialiserat idéer för att sedan ifrågasätta de olika utfallen. Modellerna jag byggt redovisar en process med intentionen att enkelt kommunicera projektet samt att skapa en diskussion om det som varje enskild modell redovisar, hands-on. Förslaget är en byggnad med en variation av rum. Den multifunktionella byggnadstypen har en horisontell delning där generösa publika ytor och intimare studiemiljöer orienterar sig i olika riktningar. Samtidigt bidrar symmetrin till en ökad förståelse för byggnaden och dess olika rum, detta tillsammans med en öppenhet i planerna gör att man kan röra sig fritt och lätt orientera sig i byggnaden.

Throughout the years earthquakes are a huge concern for structures; causing losses of peoples’ lives, damages and collapse of homes. Usually, most of the buildings that collapse or have serious damages are mostly old buildings that do not fulfil any longer the updated regulations and building codes concerning seismic design. The purpose of this Master’s thesis is to analyse and strengthen an existing building given by the company Sweco, by using proper and innovative retrofitting techniques; considering Eurocode 8 and collected data from previous studies. The selected building is a seven-storey structure in Stockholm; consists of prefabricated concrete and steel elements and is tested under seismic loading to investigate the global behaviour of the structure using the software MIDAS GEN. Two analyses are performed; assessment analysis which includes modelling of the given structure where the structural capacities are studied. The second analysis is the seismic analysis which includes two secondary analyses; before seismic retrofitting and after seismic retrofitting respectively. In the seismic analysis before the seismic retrofitting is applied, the main scope is to identify the most critical positions of the building where it behaves abnormally and the displacements are high enough in order to modify the structure to decrease displacements. Moreover, the frequencies were obtained and examined. The second seismic analysis includes the modified structure; where it was tested with different alternative methods of seismic retrofitting in order to identify which technique is the most proper one to optimise the strength and the structural performance of the given building. Finally, it appeared that a combination of seismic retrofitting methodologies was the most suitable selection. The selected combination consists of steel bracings and prefabricated reinforced concrete walls (shear walls). After performing the seismic retrofitting analysis, results of the frequencies and displacements of the structure were acquired and compared with the un-retrofitted analysis. The obtained results displayed that using this structural modification improved by increasing the frequency in the transverse direction (y) by 57.2%, in the longitudinal direction (x) by 27.6% and rotational along the z-axis by 12.9%; lastly, by decreasing the displacements in the x- and y-direction remarkably. Consequently, a combination of innovative seismic retrofitting methods appeared to be more effective, achieving a more resistant building under seismic hazards, by improving the stability and ductility of the structure. This gives rise to further researches and investigations for future solutions regarding seismic retrofitting applications and methodologies. / Jordbävningar är skakningar i marken som orsakar förluster av människors liv och leder till skador och kollaps av byggnader. Vanligtvis är de flesta byggnader som har allvarligt skadats eller kollapsat, äldre byggnader som inte längre uppfyller de uppdaterade byggreglerna för seismisk design. Syftet med detta examensarbete är att analysera och stärka en befintlig byggnad som har distribuerats av konsult företaget Sweco; lämpliga och innovativa seismisk eftermonteringsmetoder har använts för att förbättra byggnadens tillstånd med hjälp av insamlat vetenskapliga artiklar, tidskrifter och tidigare examensarbete samt svensk standard (Eurokod 8 - för dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning). Den utdelade byggnaden är sju våningar hög och ligger i Stockholm. Den består av prefabricerade betong- och stålelement. Byggnaden kommer att testas under seismisk belastning med hjälp av programvaran MIDAS GEN, för att sedan examinera byggnadens globala beteende. Två analyser har utförts; en bedömningsanalys som innefattar granskning av den givna byggnadens kapacitet. Den andra analysen är den seismiska analysen som omfattar två sekundära analyser; en ’före applikation av seismisk eftermonteringsmetod’ och en ’efter applikation av seismisk eftermonteringsmetod’. I den första seismiska analysen, identifieras de mest kritiska positionerna där byggnadens beteende är avvikande med höga förskjutningar och låga frekvenser; således, är behovet av att modifiera och förbättra byggnadens prestanda betydande. Den andra seismiska analysen innefattar den modifierade byggnaden, som har testats med olika alternativa seismiska eftermonteringsmetoder för att identifiera vilken teknik som är mest passande för att optimera byggnadens hållfasthet, elasticitet och prestanda. Efter många experimentella försök, framgick det att en kombination av varierande seismiska eftermonteringsmetoder var det mest lämpliga urvalet. Den valda kombinationen består av stålfackverk och skjuvväggar. Efter genomförandet av den seismiska eftermonteringsanalysen erhölls resultat av frekvensen och förskjutningarna av byggnaden som sedan jämfördes med den första seismiska analysen, innan en eftermonteringsmetod var tillämpad. De erhållna resultaten visade att valet av denna modifikation har förbättrat byggnadens prestanda genom att öka frekvensen i tvärriktningen (y) med 57,2%, i längdriktningen (x) med 27.6% och rotationsfrekvensen längs z-axeln med 12.9%; slutligen, genom att minska förskjutningarna i x- och y-riktningen anmärkningsvärt. Följaktligen, verkade en kombination av varierande seismiska eftermonteringsmetoder vara effektiv, vilket resulterade i en seismisk resistent byggnad med avsevärt god hållfasthet, elasticitet och stabilitet. Denna forskning ger upphov till ytterligare efterforskningar och undersökningar för framtida lösningar avseende seismiska eftermonteringsapplikationer och metoder.

Model Predictive Control (MPC) is an optimization method used in a wide range of applications. However, in the housing sector its use is still limited. In this project, the possibilities of using an easily scalable MPC controller to optimize the heating of a building, is examined and evaluated. It is a combination of a Long Short Term Memory (LSTM) network for understanding the dynamics of the buildning in order to predict future indoor temperatures, and the probalistic technique Simulated Annealing (SA), used for solving the control problem. As an extension, predicted energy prices per hour are added, with the goal to lower the heating costs. The model is tested on a family house with eight rooms and centrally heated using gas. The results are promising, but ambiguous. The main reason for the uncertainties are the testing environment. / Model Predictive Control (MPC) är en optimeringsmetod som används inom många olika områden. Inom bostadssektorn är dock användningen fortfarande begränsad. I det här projektet undersöks möjligheten att använda en MPC kontroller för att optimera uppvärmningen av en byggnad, och om den enkelt kan appliceras på andra byggnader. Det är en kombination av ett long Short Term Memory (LSTM) nätverk för att förstå dynamiken av byggnaden med målet att förutse framtida inomhustemperaturer, och den probabilistiska metoden Simulated Annealing (SA) som används för att lösa kontrollproblemet. Ett tillägg till modellen är inkluderandet av energipriser för varje timme, där målet istället blir att minimera uppvärmningskostnaderna. Modellen testas på ett familjehus med åtta rum som är centralt uppvärmt genom gas. Resultaten är lovande, men tvetydiga. Huvudorsaken för osäkerheterna är testmiljön.

This thesis project revolves around the last days of an abandoned building in decay, facing demolition. It is situated in Värtahamnen, a harbor area in Stockholm. The area is the subject of a major urban planning project in the upcoming decade. In my project my aim is to contemplate this condition of of a building and how to approach and use the ephemerality of architecture and design in the creative process. By extracting different material behaviors caused by decay and exploring them experimentally, a diverse “buffet” of design concepts and methods are presented. The project also orbits around the subject of preservation, a topic commonly debated during interventions in the built heritage. Instead of taking a stand for or against the demolition of the building, the field of experimental preservation is used as a theoretical and methodological background in the design process, as a way to expand the scope on how to navigate and work artistically with preservation. In conclusion, this project tries to revise our perspective on the concept of decay as something destructive and instead suggest the creative potential in understanding it. It also contributes with reflections and speculations on how we can find new creative strategies for taking the whole lifespan of a design project into account already from the beginning.

<p>The objective with this final thesis is to show how to work and help as an engineer by an ecological planning for building and landscape in an Asian and Muslim country like Indonesia.</p><p>The qualitative working method that was used highlights the importance of field trips and free structured interviews. Talking to the people involved and seeing the specific areas gives understanding you can not get by studying literature.  </p><p>The importance of all the work areas in the process of exploiting an area formulates the problem. This is later investigated and practiced in Yogyakarta, Indonesia and was encourage by the SIDA scholarship “MFS”.</p><p>Indonesia is a big country divided in 17500 islands but there are more that are different to Sweden. The author describes the unwritten rules, religions and the climate difference and also the working process for work and study on Java in Indonesia.</p><p>The main part shows and explains the result; a proposal on how an existing student accommodation in the city Yogyakarta in Indonesia could be renewed with an ecological plan for its building and landscape.</p><p>Conclusions and thoughts are made by the author about the possibilities for the future. Potential exchange of knowledge, labor and other services should be made between schools in Sweden and Indonesia and also help-organizations.</p> / <p> </p><p>Detta examensarbete syftar till att visa hur man kan arbeta och hjälpa till som byggingenjör genom ett ekologiskt plannerande för byggande och landskap i ett land som Indonesien.</p><p>Vikten av alla arbetsområden i processen för att exploatera ett område formulerade problemmet. Detta undersöktes och prövades sen i Yogyakarta, Indonesien och uppmuntrades av SIDA stipendiet "MFS".</p><p>Den kvalitativa arbetsmetoden som använts belyser vikten av studie resor och fristrukturerade intervjuer. Att prata med människorna som är involverade och se platserna ger en förståelse som inte är möjlig att få om det enbart görs literatur studie.</p><p>Indonesien är stort land och är uppdelat i 17500st öar men det är mer som är olikt från Sverige. Författaren beskriver de annorlunda oskrivna regler, religioner och klimat och även arbets processen för att jobba eller studera på Java i Indonesien.</p><p>Huvudelen visar och förklarar resultatet; ett förslag till hur ett befintligt student boende i staden Yogyakarta i Indonesien kan förnyas med en ekologisk plann för byggnad och landskap.</p><p>Slutsattser och tankar är slutnligen formulerade av författaren om möjligheter i framtiden. Utbytte av kunskap, arbete och andra tjänster bör utövas mellan skolor i Sverigeoch Indonesien men även hjälporganisationer.</p>

Sedan slutet av 1960-talet har det i lag funnits en avdragsregel som innebär att utgifter, för vissa typer av ändringsarbeten på en byggnad, kan dras av omedelbart, istället för genom årliga värdeminskningsavdrag. Regeln brukar benämnas det ”utvidgade reparationsbegreppet” och återfinns i 19 kap. 2 § 2 st. inkomstskattelagen (1999:1229). Efter att många skattskyldiga ansåg att regeln givits en alltför restriktiv tolkning i rättspraxis, genomfördes en lagändring som resulterade i att benämningen i lagtexten ändrades från ”den bedrivna näringsverksamheten” till ”den skattskyldiges näringsverksamhet”. Ändringen innebär att bedömningen av huruvida vidtagna ändringsarbeten kan anses normala i en verksamhet ska göras utifrån antingen fastighetsägarens eller hyresgästens verksamhet, beroende på vem av dem som bekostar arbetena. I juni 2016 publicerade Skatteverket ett ställningstagande i vilket redogörs för om utgifter för ändringsarbeten på en byggnad vid en ”förstagångsanpassning” av byggnaden eller dess byggnadsdel (lokal), kan vara omedelbart avdragsgilla enligt det utvidgade reparations-begreppet. Skatteverkets slutsats är att utgifter för ändringsarbeten vid en ”förstagångs-anpassning” inte är omedelbart avdragsgilla. Skatteverket har kritiserats för att i ställningstagandet tolka begreppet ”näringsverksamhet” alltför restriktivt i förhållande till lagstiftarens syfte och gällande rätt i övrigt. I föreliggande uppsats studeras det utvidgade reparationsbegreppet närmare med följande övergripande frågeställningar som utgångspunkt: Vad är gällande rätt avseende det utvidgade reparationsbegreppet? Är Skatteverkets ställningstagande och tolkning av begreppet ”näringsverksamhet” förenligt med gällande rätt? I uppsatsen kommer författaren fram till slutsatsen att Skatteverkets tolkning av begreppet ”näringsverksamhet” förefaller vara restriktivare än vad lagstiftaren åsyftar. Emellertid finner författaren likaledes att, i brist på prejudikat ifrån HFD, någon definitiv slutsats om huruvida Skatteverkets tolkning överensstämmer med gällande rätt eller ej, inte går att fastställa i dagsläget. Istället får det konstateras att rättsläget tillsvidare är oklart.

Att utnyttja befintliga byggnader som annars står tomma kan vara en del av lösningen på problemet gällande bostadsbrist i Sverige. Vid ändring av äldre bebyggelse som är det viktigt att beakta de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Vid ombyggnation till bostäder och energieffektivisering är det viktigt att detta genomförs varsamt på äldre värdefull bebyggelse. Syftet med arbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur en äldre byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden kan bevaras trots att det sker en funktionsändring från en verksamhet till en annan. Målet för arbetet är att undersöka hur en gammal skolbyggnad kan ändras till bostäder samtidigt som kulturella och arkitektoniska värden bibehålls, energianvändningen minskar och funktionella bostäder skapas. Arbetet baseras på en fallstudiebyggnad som är en skolbyggnad från 1850 som ligger i Vanstad, Skåne.   En inledande litteraturgenomgång behandlar äldre bygg- och installationstekniska lösningar, kulturvärde och kvalitéer i bostäder. Vilka regelverk som skall följas vid ombyggnation och ändrad användning, utformningskrav enligt BBR och energieffektiviseringsåtgärder vid ombyggnation behandlas också. Även fyra exempel gällande energieffektiviseringar av äldre tegelbyggnader studeras. Fallstudiebyggnaden är inte K-märkt men pekas ut som värdefull och värd att bevara i handlingar tillhandahållna av Sjöbo kommun. Generellt så rekommenderas det att byggnader uppförda före 1900-talet skall bevaras i så autentiskt skick som möjligt.   Utifrån insamlad information genom inventering av arkivmaterial och inventering av fallstudiebyggnaden tas en beskrivning av fallstudiebyggnaden fram, som ligger till grund för utvecklingen av ett utformningsförslag för ändring av skolbyggnaden till bostadsändamål. Det efterfrågas mindre lägenheter från Sjöbo kommun vilket utformningsförslaget tagit hänsyn till. Utformningsförslaget resulterade i 7 stycken lägenheter där 6 av 7 har en boarea mellan 35 m2 och 55 m2. På grund av byggnadens ålder och äldre byggnadstekniker så når byggnaden inte upp till dagens energikrav. Förslaget till bostadsutformning inkluderar åtgärder som bedöms vara möjliga att genomföra för att sänka energianvändningen. Varje lägenhet granskas också för att kontrollera vilka kvalitéer som uppnås i bostäderna. De åtgärder som förespråkas är: tilläggsisolering av ytterväggar och yttertak, tätning av klimatskal, byte av ventilationssystem, uppvärmningssystem, installation av solceller samt förbättring av fönster och dörrar.   Resultatet visar hur det går att utforma funktionella bostäder i en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad. Att tillämpa energieffektiviseringsåtgärder för minskad energianvändning och förbättrat inomhusklimat påvisas också i resultatet. Gällande lönsamheten i genomförandet sett till ombyggnation, ändrad användning, energieffektivisering och lägenhetsutformning kan vidare studier ske mer ingående på den konkreta energibesparingen och LCC-kalkyler för vidare ekonomisk insikt. / To use existing buildings that would otherwise be empty could be a part of the solution regarding the housing shortage in Sweden. When changing older buildings, it is important to consider the cultural and architectural values. When changing usage to dwellings and improving energy efficiency it is important that it is carried out carefully on older valuable buildings. The purpose of the work is to contribute to an increased understanding of how the architectural and cultural-historical values of an older building can be preserved despite a change in use from one function to another. The goal of the work is to examine how a cultural-historical valuable building can be changed to functional dwellings in conjunction with reduced energy usage. The work is based on a case study of a school building from 1850 in Vanstad, Skåne.   An introducing review of theory is a bout older building and installation solution, cultural value and qualities in dwellings. Which acquis to follow during reconstruction and change of usage, design requirements according to BBR and actions to reduce energy usage. Four different studies regarding reduction in energy usage on older brick buildings are studied. The case study building is not K-marked but is pointed out as a valuable building that is worth preserving in documents from Sjöbo. It is recommended that buildings constructed before the 1900s should be kept as authentic as possible.   Based on information gathered through inventory of archive material and inventory of the case study building a description on the case study building is made which is the basis for a design proposal for changed usage from school building to housing. Sjöbo is requesting smaller apartments which the design proposal considers. The design proposal resulted in 7 apartments where 6 out of 7 has a living space between 35 m2 and 55 m2. Because of the buildings age and older building techniques the building does not reach todays energy requirement. The design proposal documents which actions that is possible to implement to reduce the energy usage. Every apartment is reviewed to control which qualities is achieved in the dwellings. The measures advocated is: additional insulation on walls and roof, sealing of the climate shell, change of ventilations system, heating system, installation of solar cells and improvement of window and doors.   The result shows how it is possible to design functional dwellings in an older cultural-historical valuable building. To apply energy efficiency measures to reduce the energy usage and improving the indoor climate is also demonstrated in the result. Regarding profitability considering reconstruction, changed usage, reduction in energy usage and design of dwellings more in-depth studies could be made regarding the actual energy savings and LCC calculations for further economic insight.

<p><p>The industrialization in Sweden has increased the large number of areas that have been contaminated with various types of pollution. One of those sites are the property Höjen 3:24 in Arboga where “Arboga Mekaniska Verkstad” once been. The property wants to increase the use of the old former foundry building with the adjacent “plate-workshop” and believe there are two options for the building: That the building either should be used as a warehouse/concert hall, or rebuilt into a cultural center.</p><p> </p><p>An environmental evaluation has shown that the levels of heavy metals are over the Swedish environmental protection agency guidelines of less sensitive land. The purpose of this report has been to provide possible suggestions for remedial action for these two options and to describe the effects, consequences and costs of the various proposals. It appears from the report that there are two possible solutions to reduce exposure and proliferation of heavy metal pollution in the building. If the building is used for storage and concerts then the pollution should be encapsulated, while if the building is built into a cultural center, it is suggested that the pollutants are to be removed.</p><p> </p><p>In an encapsulation it is suggested that the floor surfaces are reconstructed, the walls must be painted with an elastic paint and all the dust on the beams are to be vacuumed. In addition to the measures proposed is that the ground floor is dug up and the walls are milled down a few millimeters to remove the highest levels of pollutions. But there are some uncertainties and knowledge gaps in the report. It is mainly the economic aspect as calculated using prices from construction firms on the Internet and estimates on the building's size and degree of pollution. There are also gaps and uncertainties about the pollution distribution and dissemination of building materials, soil and groundwater.</p></p> / <p><p>Sveriges utveckling till industriland har gett upphov till att ett stort antal områden blivit förorenade med olika typer av föroreningar. Ett flertal av dessa områden har blivit så förorenade att de riskerar att skada människors hälsa och miljön. Idag har drygt 80 000 potentiellt förorenade områden kartlagts i Sverige och Arboga mekaniska verkstad är ett av dessa förorenade områden. Sverige riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål som ett steg i arbetet mot en hållbar utveckling. Ett av miljökvalitetsmålen är ”Giftfri miljö”. Målet innefattar ett flertal delmål, varvid två delmål behandlar ”Efterbehandling av förorenade områden”.</p><p> </p><p>I Arboga kommun, på fastigheten Höjen 3:24 har Arboga mekaniska verkstad en gång legat som är en före detta mekanisk verkstad där det har tillverkats bland annat järnvägsgods, strykjärn och manglar. Verksamheten bedrevs i ett flertal olika byggnader. På området finns idag till exempel en gammal gjuteribyggnad med angränsande plåtverkstad. Arboga mekaniska verkstad startade sin verksamhet år 1858 och år 1967 lades verksamheten i gjuteribyggnaden ned. Resterande verksamhet lades ned år 1982, när företaget gick i konkurs.  Idag används gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad endast till lagerlokal.</p><p> </p><p>Med uppdrag från Länsstyrelsen i Västmanland har SGI utfört en inventering av området enligt MIFO fas 2 med statliga medel. Gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad riskklassades i en MIFO fas 1 utfört av länsstyrelsen till risklass 2, stor risk. MIFO fas 2 utredningen resulterade i att byggnaden klassades ner till risklass 3, måttlig risk. Utredningen i MIFO fas 2 omfattade gjuteribyggnaden samt angränsande plåtverkstad och marken i och omkring dessa byggnader. Det påvisades förhöjda halter av föroreningar i form av tungmetallerna arsenik, koppar, zink och bly. Dessa förhöjda halter har påträffats i framförallt i det äldre sandgolvet, omkring ugnen i gjuteriet samt i marklager med slaggrester. De förhöjda halterna av koppar i området utgör inte någon hälsofara, men de kan däremot påverka markekosystemet i området. Arsenikförekomsten bedöms kunna utgöra en hälsorisk. På vissa platser i gjuteribyggnaden överskrider arsenikhalterna det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Vid labbanalys har det visat sig att endast ett prov innehåller halter över MKM, men eftersom antalet prov är begränsat i förstudien kan det finnas fler platser med höga arsenikhalter. Undersökningen tyder på att åtgärder för att förhindra föroreningsspridning samt exponering bör utföras. I första hand bör föroreningarna tas bort och åtgärder som minskar exponeringsrisken bör övervägas i andra hand. De förhöjda metallhalterna kan begränsa markfunktionen i viss mån.</p><p> </p><p>Det finns flera olika saneringsmetoder för att behandla metallförorenad mark. Exempel på några sådana metoder är reaktiva barriärer, jordtvätt och termiska metoder, stabilisering och solidifiering, elektrokemiska metoder samt fytoremediering. För att behandla en förorenad byggnad kan flera olika metoder användas, bland annat: rivning, sanering, forcerad ventilation och inkapsling. Målning kan vara en relativt enkel metod för att kapsla in föroreningarna och minska exponeringsrisken. Syftet med detta examensarbete har varit att ge åtgärdsförslag till saneringen av gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad utifrån två alternativ inklusive förslagens effekter, konsekvenser och kostnader. Alternativ ett innebär att gjuteriet med angränsande plåtverkstad fortsätter ha lagerverksamhet men i utökad form och att konserter kan anordnas i byggnaden. Detta innebär att en rad åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra exponeringsrisken samt spridningsrisken. Byggnaden är dessutom eftersatt och kräver en viss renovering före en utökad användning. Alternativ två innebär att gjuteribyggnaden med angränsade plåtverkstad görs om till ett kulturcentrum med konserthall, museum, hantverksstäder och café. Den gamla industrikulturen ska bevaras så mycket som möjligt. Projektets framtidsversion kräver stora ekonomiska resurser och större saneringsåtgärder än alternativ ett.</p><p> </p><p>De åtgärdsalternativ som förespråkas i båda alternativen är framförallt dammsugning av bjälkar, hårdgöra golvet samt att lägga in en geotextilduk som förhindrar föroreningarnas spridning samt inkapsling av föroreningarna i väggarna i form av målning. Under själva sanerings- och renoveringsarbetet med byggnaden och marken kommer boende och djur- och växtliv inte störas i någon större omfattning, då de boende bor ca 100 meter ifrån fastigheten samt att industriverksamhet redan pågår i området. Industriverksamheten kan i dagsläget ge upphov till buller, vibrationer och andra störningar.</p><p> </p><p>De slutsatser vi kan dra från vårt arbete är att det finns två lösningar för att bevara och öka användningen av byggnaden. Det ena är alternativ ett som bygger på att byggnaden används till lagerlokal och konserthall. I det alternativet kapslas föroreningarna in. Det andra är alternativ två som går ut på att ett kulturcentrum upprättas i byggnaden. För detta alternativ avlägsnas föroreningarna. Alternativ två är ett mer långsiktigt alternativ än alternativ ett med avseende på exponeringsrisk och föroreningsspridning. Däremot är det ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv billigare att genomföra åtgärdsförslagen för alternativ ett. Den totala kostnaden som sammanställts är mycket preliminärt och osäker då endast antaganden har gjorts på byggnadens storlek samt hur mycket av jorden som behöver saneras. Det har heller inte tagits någon hänsyn till förarbeten och andra underarbeten.</p><p> </p><p>Det finns osäkerheter rörande gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad som behöver utredas, främst vid alternativ två. I den gjorda MIFO fas 2 utredningen var antalet prov begränsat, därmed kan fler platser påvisa höga föroreningshalter. I utredningen fann man bland annat enstaka platser i gjuteribyggnaden där arsenikhalterna överskrider det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Utredningen tyder på att ingen provtagning har utförts på överbyggnaden av trä. Förorenat byggmaterial är heller inte avgränsat i djup- och ytled.</p><p> </p><p>För fortsatt arbete bör förslagsvis dammet ovanpå bjälkarna i gjuteribyggnaden provtas med ett XRF-instrument först för att se om det finns något arsenik dammet. Detta ska ske enligt ett förläggande som finns från kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet. Sedan bestäms vilket alternativ som ska genomföras. Väljs alternativ ett kan åtgärder börja vidtas direkt för att kapsla in föroreningarna. För alternativ två behövs en mer omfattande provtagning genomföras för att ta reda på föroreningsspridning samt föroreningshalter i området. Utifrån resultatet från provtagningen kan en plan för saneringen upprättas och saneringen kan sedan påbörjas, följt av ombyggnad och renovering.</p></p>

The objective with this final thesis is to show how to work and help as an engineer by an ecological planning for building and landscape in an Asian and Muslim country like Indonesia. The qualitative working method that was used highlights the importance of field trips and free structured interviews. Talking to the people involved and seeing the specific areas gives understanding you can not get by studying literature.   The importance of all the work areas in the process of exploiting an area formulates the problem. This is later investigated and practiced in Yogyakarta, Indonesia and was encourage by the SIDA scholarship “MFS”. Indonesia is a big country divided in 17500 islands but there are more that are different to Sweden. The author describes the unwritten rules, religions and the climate difference and also the working process for work and study on Java in Indonesia. The main part shows and explains the result; a proposal on how an existing student accommodation in the city Yogyakarta in Indonesia could be renewed with an ecological plan for its building and landscape. Conclusions and thoughts are made by the author about the possibilities for the future. Potential exchange of knowledge, labor and other services should be made between schools in Sweden and Indonesia and also help-organizations. / Detta examensarbete syftar till att visa hur man kan arbeta och hjälpa till som byggingenjör genom ett ekologiskt plannerande för byggande och landskap i ett land som Indonesien. Vikten av alla arbetsområden i processen för att exploatera ett område formulerade problemmet. Detta undersöktes och prövades sen i Yogyakarta, Indonesien och uppmuntrades av SIDA stipendiet "MFS". Den kvalitativa arbetsmetoden som använts belyser vikten av studie resor och fristrukturerade intervjuer. Att prata med människorna som är involverade och se platserna ger en förståelse som inte är möjlig att få om det enbart görs literatur studie. Indonesien är stort land och är uppdelat i 17500st öar men det är mer som är olikt från Sverige. Författaren beskriver de annorlunda oskrivna regler, religioner och klimat och även arbets processen för att jobba eller studera på Java i Indonesien. Huvudelen visar och förklarar resultatet; ett förslag till hur ett befintligt student boende i staden Yogyakarta i Indonesien kan förnyas med en ekologisk plann för byggnad och landskap. Slutsattser och tankar är slutnligen formulerade av författaren om möjligheter i framtiden. Utbytte av kunskap, arbete och andra tjänster bör utövas mellan skolor i Sverigeoch Indonesien men även hjälporganisationer.

The industrialization in Sweden has increased the large number of areas that have been contaminated with various types of pollution. One of those sites are the property Höjen 3:24 in Arboga where “Arboga Mekaniska Verkstad” once been. The property wants to increase the use of the old former foundry building with the adjacent “plate-workshop” and believe there are two options for the building: That the building either should be used as a warehouse/concert hall, or rebuilt into a cultural center.   An environmental evaluation has shown that the levels of heavy metals are over the Swedish environmental protection agency guidelines of less sensitive land. The purpose of this report has been to provide possible suggestions for remedial action for these two options and to describe the effects, consequences and costs of the various proposals. It appears from the report that there are two possible solutions to reduce exposure and proliferation of heavy metal pollution in the building. If the building is used for storage and concerts then the pollution should be encapsulated, while if the building is built into a cultural center, it is suggested that the pollutants are to be removed.   In an encapsulation it is suggested that the floor surfaces are reconstructed, the walls must be painted with an elastic paint and all the dust on the beams are to be vacuumed. In addition to the measures proposed is that the ground floor is dug up and the walls are milled down a few millimeters to remove the highest levels of pollutions. But there are some uncertainties and knowledge gaps in the report. It is mainly the economic aspect as calculated using prices from construction firms on the Internet and estimates on the building's size and degree of pollution. There are also gaps and uncertainties about the pollution distribution and dissemination of building materials, soil and groundwater. / Sveriges utveckling till industriland har gett upphov till att ett stort antal områden blivit förorenade med olika typer av föroreningar. Ett flertal av dessa områden har blivit så förorenade att de riskerar att skada människors hälsa och miljön. Idag har drygt 80 000 potentiellt förorenade områden kartlagts i Sverige och Arboga mekaniska verkstad är ett av dessa förorenade områden. Sverige riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål som ett steg i arbetet mot en hållbar utveckling. Ett av miljökvalitetsmålen är ”Giftfri miljö”. Målet innefattar ett flertal delmål, varvid två delmål behandlar ”Efterbehandling av förorenade områden”.   I Arboga kommun, på fastigheten Höjen 3:24 har Arboga mekaniska verkstad en gång legat som är en före detta mekanisk verkstad där det har tillverkats bland annat järnvägsgods, strykjärn och manglar. Verksamheten bedrevs i ett flertal olika byggnader. På området finns idag till exempel en gammal gjuteribyggnad med angränsande plåtverkstad. Arboga mekaniska verkstad startade sin verksamhet år 1858 och år 1967 lades verksamheten i gjuteribyggnaden ned. Resterande verksamhet lades ned år 1982, när företaget gick i konkurs.  Idag används gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad endast till lagerlokal.   Med uppdrag från Länsstyrelsen i Västmanland har SGI utfört en inventering av området enligt MIFO fas 2 med statliga medel. Gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad riskklassades i en MIFO fas 1 utfört av länsstyrelsen till risklass 2, stor risk. MIFO fas 2 utredningen resulterade i att byggnaden klassades ner till risklass 3, måttlig risk. Utredningen i MIFO fas 2 omfattade gjuteribyggnaden samt angränsande plåtverkstad och marken i och omkring dessa byggnader. Det påvisades förhöjda halter av föroreningar i form av tungmetallerna arsenik, koppar, zink och bly. Dessa förhöjda halter har påträffats i framförallt i det äldre sandgolvet, omkring ugnen i gjuteriet samt i marklager med slaggrester. De förhöjda halterna av koppar i området utgör inte någon hälsofara, men de kan däremot påverka markekosystemet i området. Arsenikförekomsten bedöms kunna utgöra en hälsorisk. På vissa platser i gjuteribyggnaden överskrider arsenikhalterna det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Vid labbanalys har det visat sig att endast ett prov innehåller halter över MKM, men eftersom antalet prov är begränsat i förstudien kan det finnas fler platser med höga arsenikhalter. Undersökningen tyder på att åtgärder för att förhindra föroreningsspridning samt exponering bör utföras. I första hand bör föroreningarna tas bort och åtgärder som minskar exponeringsrisken bör övervägas i andra hand. De förhöjda metallhalterna kan begränsa markfunktionen i viss mån.   Det finns flera olika saneringsmetoder för att behandla metallförorenad mark. Exempel på några sådana metoder är reaktiva barriärer, jordtvätt och termiska metoder, stabilisering och solidifiering, elektrokemiska metoder samt fytoremediering. För att behandla en förorenad byggnad kan flera olika metoder användas, bland annat: rivning, sanering, forcerad ventilation och inkapsling. Målning kan vara en relativt enkel metod för att kapsla in föroreningarna och minska exponeringsrisken. Syftet med detta examensarbete har varit att ge åtgärdsförslag till saneringen av gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad utifrån två alternativ inklusive förslagens effekter, konsekvenser och kostnader. Alternativ ett innebär att gjuteriet med angränsande plåtverkstad fortsätter ha lagerverksamhet men i utökad form och att konserter kan anordnas i byggnaden. Detta innebär att en rad åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra exponeringsrisken samt spridningsrisken. Byggnaden är dessutom eftersatt och kräver en viss renovering före en utökad användning. Alternativ två innebär att gjuteribyggnaden med angränsade plåtverkstad görs om till ett kulturcentrum med konserthall, museum, hantverksstäder och café. Den gamla industrikulturen ska bevaras så mycket som möjligt. Projektets framtidsversion kräver stora ekonomiska resurser och större saneringsåtgärder än alternativ ett.   De åtgärdsalternativ som förespråkas i båda alternativen är framförallt dammsugning av bjälkar, hårdgöra golvet samt att lägga in en geotextilduk som förhindrar föroreningarnas spridning samt inkapsling av föroreningarna i väggarna i form av målning. Under själva sanerings- och renoveringsarbetet med byggnaden och marken kommer boende och djur- och växtliv inte störas i någon större omfattning, då de boende bor ca 100 meter ifrån fastigheten samt att industriverksamhet redan pågår i området. Industriverksamheten kan i dagsläget ge upphov till buller, vibrationer och andra störningar.   De slutsatser vi kan dra från vårt arbete är att det finns två lösningar för att bevara och öka användningen av byggnaden. Det ena är alternativ ett som bygger på att byggnaden används till lagerlokal och konserthall. I det alternativet kapslas föroreningarna in. Det andra är alternativ två som går ut på att ett kulturcentrum upprättas i byggnaden. För detta alternativ avlägsnas föroreningarna. Alternativ två är ett mer långsiktigt alternativ än alternativ ett med avseende på exponeringsrisk och föroreningsspridning. Däremot är det ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv billigare att genomföra åtgärdsförslagen för alternativ ett. Den totala kostnaden som sammanställts är mycket preliminärt och osäker då endast antaganden har gjorts på byggnadens storlek samt hur mycket av jorden som behöver saneras. Det har heller inte tagits någon hänsyn till förarbeten och andra underarbeten.   Det finns osäkerheter rörande gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad som behöver utredas, främst vid alternativ två. I den gjorda MIFO fas 2 utredningen var antalet prov begränsat, därmed kan fler platser påvisa höga föroreningshalter. I utredningen fann man bland annat enstaka platser i gjuteribyggnaden där arsenikhalterna överskrider det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Utredningen tyder på att ingen provtagning har utförts på överbyggnaden av trä. Förorenat byggmaterial är heller inte avgränsat i djup- och ytled.   För fortsatt arbete bör förslagsvis dammet ovanpå bjälkarna i gjuteribyggnaden provtas med ett XRF-instrument först för att se om det finns något arsenik dammet. Detta ska ske enligt ett förläggande som finns från kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet. Sedan bestäms vilket alternativ som ska genomföras. Väljs alternativ ett kan åtgärder börja vidtas direkt för att kapsla in föroreningarna. För alternativ två behövs en mer omfattande provtagning genomföras för att ta reda på föroreningsspridning samt föroreningshalter i området. Utifrån resultatet från provtagningen kan en plan för saneringen upprättas och saneringen kan sedan påbörjas, följt av ombyggnad och renovering.