Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier. Kategorierna blev: Behov av öppen och ärlig kommunikation, Behov av att få smärtan bekräftad och Känsla av maktlöshet. Steg 1 och 2 i Graneheim och Lundmans analysmetod följdes vid bearbetningen av artiklarna med kvantitativ ansats. Här framkom kategorin Informationsbrist. Resultat: Det finns ett behov av öppen och ärlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal i samband med smärta. När kommunikationen fungerar effektivt får patienterna en ökad förståelse och därmed en mer positiv inställning om sin smärta och smärtbehandling. Brist på kommunikation hindrar patienterna från att känna att deras smärta är bekräftad. Detta i sin tur kan ge en känsla av maktlöshet. Slutsats: God kommunikation och tydlig information kan skapa trygghet hos patienten medan dålig kommunikation kan ge en känsla av maktlöshet.

Smärta relaterat till cancer är ett mycket vanligt problem som påverkar både patienten och sjuksköterskan. För att effektivt kunna hjälpa patienter att lindra deras cancersmärta så behöver sjuksköterskan ha goda kunskaper och erfarenheter av att hantera denna typ av smärta. I förevarande litteraturöversikt har kunskaper och attityder kring hanteringen av cancersmärta hos sjuksköterskor undersökts. Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med cancersmärta. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav 4 var kvalitativa och 8 var kvantitativa. Resultatet visade att kunskapsbrister fanns inom smärthantering, bedömning av smärta med smärtbedömningskalor samt inom läkemedelshantering. Det fanns även känslor av otillräcklighet hos sjuksköterskorna som fick dem att känna känslor av maktlöshet och frustration. Vidare diskuteras kunskapsproblem inom hanteringen av cancersmärta som funnits under flera år samt vad som behövs implementeras i vården för att den ska bli bättre.

Bakgrund Smärta är ett komplext fenomen, ett symtom och en varningssignal om att något är fel. Vanligen uppstår smärta i samband med skada men ibland kommer smärta i samband med en sjukdom. Då vi människor blir allt äldre så ökar också risken att få en cancerdiagnos och därmed cancersmärta. Smärta som orsakas av cancer kan yttra sig på olika sätt beroende på orsak. Vanligtvis uppstår smärtan när sjukdomen är i progress genom behandling eller på grund av den psykiska påfrestning som uppstår. Smärtan är något som skapar lidande för patienterna och sjuksköterskan kan i sin yrkesroll arbeta för att förebygga och lindra lidandet samt smärtan genom god omvårdnad Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad av patienter med cancersmärta. Metod En allmän litteraturstudie har använts som metod för att besvara studiens syfte. Sökningar efter litteratur har gjorts på databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt. Sökningarna har utgått från sökord samt inklusions och exklusionskriterier. Sökningarna har genererat i totalt 17 vetenskapliga forskningsartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats vilka sedan har sammanställts i ett resultat. Resultat Resultatet redovisas i form av tre huvudfynd: sjuksköterskans kunskap inom cancersmärta, sjuksköterskans kommunikation och informationsöverföring samt smärtskattningens betydelse. Det framgick av resultatet att en ökad kunskapsnivå inom cancersmärta hos sjuksköterskor behövde utvecklas samt förbättras. Sjuksköterskans kommunikation och information med patienten samt med det interprofessionella teamet ansågs viktig för att öka vårdkvalitén. De smärtskattningsverktyg som finns att tillgå tar inte hänsyn till alla smärttyper inom cancersmärta. Slutsats Smärtundervisningen bör få en större plats i sjuksköterskans grundutbildning. Bemötandet och kommunikationen ansågs viktigast för patienten och kan förbättras. Sjuksköterskans kommunikation med det interprofessionella teamet är avgörande för att patientens alla behov och önskemål ska kunna tillgodoses. Information om smärtans uppkomst, diagnos och behandlingsmöjligheter ska inge trygghet hos patienten. Evidensbaserade smärtskattningssystem bör utvecklas och användas i högre utsträckning samt på ett konsekvent sätt.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns vetenskapliga belägg för att massage lindrar smärta. Studien inriktades på cancer- och rygg-smärta och massagens användning som omvårdnadsåtgärd samt alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid just dessa tillstånd. Goodmans systematiska metod användes i modifierad form. Sammanställningen bygger på nio vetenskapliga artiklar där resultatet visar att det vetenskapliga underlaget för att massage kan användas som alternativ/komplementär smärtlindringsmetod vid cancer- och ryggsmärta är otillräckligt. Massage kan dock eventuellt användas som omvårdnadsåtgärd på kort sikt vid cancersmärta. Av resultatet att döma behövs ytterligare forskning om massage som smärtlindringmetod för att denna i framtiden ska kunna användas inom sjukvården. / The aim of this literature review was to examine if there is scientific evidence that massage relieves pain. The study focused on cancer- and back pain and the use of massage as a nursing intervention and alternative/complementary method for pain relief under these specific conditions. The systematic method by Goodman was used in a modified version. The review is based on nine scientific articles where the result shows that there is insufficient scientific evidence for the use of massage as an alternative/complementary method for pain relief among patients with cancer- and back pain. Massage can, however, possibly be used as a short term nursing intervention to cancerpatients with pain. Further research about massage as a method for relieving pain is required if it is to be used within healthcare in the future.

Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

Smärta är ett fenomen som upplevs subjektivt och präglas på olika sätt av varje individ. För att öka sjuksköterskors förståelse av att lindra lidandet av smärta krävs kunskap om fenomenet. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärtans betydelse i samband med cancerdiagnos. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Ur resultatet framkom två huvudteman; smärtans betydelse och hantering av smärtan samt sex underteman; smärtans karaktär, psykologisk påverkan, hinder i vardagen, upplevelse av vården, farhågor inför smärtbehandling och egenvård. Cancerrelaterad smärta beskrevs som en upplevelse av illabefinnande. Smärtan genererade inte bara fysisk påverkan utan påverkade patienterna psykiskt med följd av upplevelser av ensamhet. Patienterna upplevde brister i vården då sjuksköterskorna inte bemötte deras upplevelse av smärta vilket medförde att patienterna lämnades ensamma i att hantera smärtan med egenvård. Hos patienterna framkom farhågor kring smärtbehandling då läkemedelsanvändning kan orsaka beroende och biverkningar samt stigmatisering. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med valet av metod samt litteraturöversiktens trovärdighet. I resultatdiskussionen diskuteras tre huvudfynd som anses ha betydelse för framtida vård av patienter som lever med smärta i samband med cancerdiagnos. Huvudfynd var; det tysta lidandet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt tillit och kontinuitet. Slutsatsen är att patienterna lever med ett tyst lidande som de kan ha svårt att dela med sig av och beskriva. Ett gott samarbete där sjuksköterskor och patienter kommunicerar med varandra kan öka patienters delaktighet. För att det ska vara möjligt behöver patienterna känna tillit och det är fördelaktigt med kontinuitet i vårdandet.

Bakgrund: Smärta vid cancersjukdom är en komplex upplevelse och anses vara ett fruktat och problematiskt symtom hos personer med cancerdiagnos. Trots riktlinjer och rekommendationer förblir cancersmärta underdiagnostiserat och underbehandlat och utgör därmed ett viktigt ämne för vidare forskning för att utveckla en mer individanpassad vård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med cancersmärta. Metod: Studien är genomförd som litteraturöversikt. Systematiska sökningar utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Totalt inkluderades 15 originalartiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av mallar utvecklade av SBU samt Friberg. Innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman genomfördes samt datareduktion utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: Studien visade att cancersmärta hade en stor påverkan på hela människan. Cancersmärta hade en stor negativ påverkan på det vardagliga livet, det psykologiska och emotionella måendet och förändrade både humöret och sociala relationer. Cancersmärta hade en negativ effekt på den upplevda livskvaliteten, dock använde många av patienterna olika beteendemässiga strategier för att hantera sin smärta och sin vardag. Diskussion: Cancersmärtans stora negativa påverkan på patienternas liv och alla människans dimensioner skapar ett stort lidande. Att sjuksköterskor antar ett helhetsperspektiv i smärtbedömningen är viktigt för att se till alla aspekter av patientens vård, skapa en individanpassad vårdplan och för att respektera patienternas autonomi, värdighet och delaktighet. Slutsats: Rätten till en god smärtlindring är en basal mänsklig rättighet och ökad kunskap i patienters upplevelser av sin smärta är därmed vital för att utveckla den individanpassade vården. Ytterligare forskning är därmed förslagsvis på patienters upplevelser av cancersmärta utifrån stadie samt cancerform. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: I dag lever cirka 70 000 människor i Sverige med cancer. Smärta är ett vanligt symtom vid cancersjukdom och icke-farmakologisk smärtlindring är sjuksköterskans ansvarsområde. Massage ingår normalt inte i dagens hälso- och sjukvård till följd av oklar evidens. Trots det använder var fjärde person med cancersjukdom i Sverige någon form av komplementär metod utöver den konventionella onkologiska behandlingen. Därför är det av intresse att kartlägga effekter av massage vid självskattad smärta.  Syfte: Beskriva effekter av massage på symtom och hälsorelaterad livskvalité bland personer med cancersjukdom.  Metod: Litteraturstudien innefattar 10 kvantitativa studier som granskats, analyserats och sammanställts. Studierna identifierades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet visar att massage på kort sikt kan ha en smärtreducerande effekt hos personer med cancersjukdom. Resultatet ger vidare indikationer om att massage utöver smärta, kan ha effekt på flera fysiska och psykiska symtom som upplevs av patienter med cancersjukdom. Konklusion: Massage kan vara en smärtlindrande metod som används parallellt med farmakologisk behandling för symtomlindring hos personer med cancer. Det behövs fler randomiserade kontrollerade studier för att säkerställa god evidens till följd av variationer i existerande studiers metod. / Background: Today, about 70,000 people in Sweden live with cancer. Pain is a common symptom of cancer and non-pharmacological pain treatment is the nurse’s area of responsibility. Massage is not normally included in today’s medical care due to unclear evidence. Despite this, every fourth person with cancer in Sweden uses some form of complementary method. Therefore, it is of interest to describe the effects of massage among people with cancer who experience pain.  Aim: Describe the effects of massage on symptoms and health-related quality of life among people with cancer.  Methods: The literature review includes 10 quantitative studies reviewed, analyzed and compiled. The studies were identified in the Cinahl and Pubmed databases. Results: The results show that massage in the short term can have a pain-reducing effect in people with cancer. The results also give indications that massage, in addition to pain, could have an effect on other physical and mental symptoms. Conclusion: Massage can be a pain-relieving method used in parallel with pharmacological treatment of self-rated pain in people with cancer. More randomized controlled trials are needed to ensure good evidence as there were large variations in the methods of the already existing studies.

No description available.

Bakgrund: Cancersmärta är både akut och långvarig vilket påverkar de drabbade fysiskt, psykiskt och existentiellt. Som sjuksköterska är det av stor vikt att identifiera och värdera smärta med olika smärtskattningsinstrument. Syfte: Att undersöka cancerdrabbade patienters upplevelse av att skatta sin smärta med smärtskattningsinstrument. Metod: En litteraturstudie med utvalda artiklar från databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Elva kvalitativa originalartiklar som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna inkluderades. Resultat: Patienter upplevde att smärtskattningsskalor till största del var lätta att använda och förstå sig på, dock upplevde patienterna vissa skattningsinstrument som förvirrande. Flertalet patienter upplevde att det är lättare att beskriva sin smärta med egna ord istället för att använda en skala. Många upplevde även att de inte blev tagna på allvar av vårdpersonal vid smärtskattning. Slutsats: Cancersmärta är komplext och en individuell typ av smärta. Patienter upplevde olika smärtskattningsskalor på olika sätt. Ansvarig sjuksköterska bör ha möjligheten att erbjuda flera typer av skalor för att kunna behandla smärtan på ett adekvat sätt. / Background: Cancer pain causes both acute and long-term pain and affects patients both physically, psychologically and existentially. As a nurse it's important to identify and assess pain with different pain measurements. Aim: To examine how cancer patients experience pain using pain measurement tools.   Method: A literature study was used with articles from the databases Pubmed, Cinahl and Scopus. Eleven qualitative original articles who met the studies inclusion- and exclusion criteria were included. Results: Patients mostly experienced the pain measurement tools to be easy to use and understand. Some patients experienced the measurement tool as confusing and preferred to describe their pain with own words instead of using a scale. Many patients felt that they were not being taken seriously by the staff when they measure their pain. Conclusion: Cancer pain is a complex and individual type of pain. Patients experienced various pain measurement tools differently. Therefore the nurse in charge should have the ability to offer different types of measurement tools to be able to treat the pain adequately