Many children in Sweden are exposed to maltreatment. Among the purposes of the Child health care (CHC) are to decrease mortality, infirmity and handicaps among mothers and their children, and to decrease hurtful strains for parents and their children. CHC-nurses get critizism for not reporting child maltreatment in high enough numbers to the Social service. The aim of this study was to chart how CHC-nurses finds their work with families suffering from maltreatment. Ten CHC-nurses were interviewed with semistructured interviews. The study has a qualitative approach and the interviews were analysed with the help of content analysis. In the result it appears that CHC-nurses experiences working with families suffering from maltreatment is very emotional. The support from collegues, psychlogists and co-operation with Mother Health Care, pre-school and Social Service is valuable. It’s hard to judge which who are exposed to maltreatment because the definition is unclear. There’s a wish to be able to help more families without needing to report to the Social service. The prevented work by the CHC agains maltreatment should get a more prominent clear position in CHC’s standard program for the entire family.

<p>Many children in Sweden are exposed to maltreatment. Among the purposes of the Child health care (CHC) are to decrease mortality, infirmity and handicaps among mothers and their children, and to decrease hurtful strains for parents and their children. CHC-nurses get critizism for not reporting child maltreatment in high enough numbers to the Social service. The aim of this study was to chart how CHC-nurses finds their work with families suffering from maltreatment. Ten CHC-nurses were interviewed with semistructured interviews. The study has a qualitative approach and the interviews were analysed with the help of content analysis. In the result it appears that CHC-nurses experiences working with families suffering from maltreatment is very emotional. The support from collegues, psychlogists and co-operation with Mother Health Care, pre-school and Social Service is valuable. It’s hard to judge which who are exposed to maltreatment because the definition is unclear. There’s a wish to be able to help more families without needing to report to the Social service. The prevented work by the CHC agains maltreatment should get a more prominent clear position in CHC’s standard program for the entire family.</p>

<p>Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.</p><p>Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet. Data utgörs av intervjuer med tio hjärtinfarktpatienter cirka två veckor efter utskrivningen. Lindseth och Norbergs (2004) fenomenologiska hermeneutiska metod användes vid analysen av berättelserna. Resultatet visar att samtalen innebär en möjlighet för patienten att få kunskap om sjukdomen men för att samtalet ska hjälpa patienten vidare kan det inte standardiseras utan det måste fördjupas. Patienten måste få känna att sjuksköterskan har tid att lyssna och vara närvarande för att delaktighet ska uppnås. Först då kan samtalet djupna och få den vårdande innebörd som är så viktig för patienten.</p> / <p>That one day be healthy and in the middle of the life and the next day suffering from acute and severe illness leads for the patient to a sense of chaos. During the time at the hospital the nurse will help the patient through this chaos and prepare the patient to leave hospital and get on with his life. This is done through caring conversation, which aims to provide information on the disease, risk factors and lifestyle changes. The caring conversations also have a supporting role.</p><p>The aim of the study is to, on the basis of the heart infarction patient’s perspective, describe the meaning of nurse’s conversation. The frame is the caring conversation. Data consists of interviews with ten heart infarction-patients two weeks after discharge from the hospital. The methodological approach was phenomenological- hermeneutic as described by Lindseth and Norberg (2004). The result showed that the conversation means an opportunity for the patient to get knowledge about the disease, but the conversation can not be standardized if the patient should get help to get on with his life. The patient must feel that the nurse have time to listen, being present and involve the patient in the conversation. At that time, and not before that, the conversation turns to the caring conversation that means so much for the patient’s recovery.</p>

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion. Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet. Data utgörs av intervjuer med tio hjärtinfarktpatienter cirka två veckor efter utskrivningen. Lindseth och Norbergs (2004) fenomenologiska hermeneutiska metod användes vid analysen av berättelserna. Resultatet visar att samtalen innebär en möjlighet för patienten att få kunskap om sjukdomen men för att samtalet ska hjälpa patienten vidare kan det inte standardiseras utan det måste fördjupas. Patienten måste få känna att sjuksköterskan har tid att lyssna och vara närvarande för att delaktighet ska uppnås. Först då kan samtalet djupna och få den vårdande innebörd som är så viktig för patienten. / That one day be healthy and in the middle of the life and the next day suffering from acute and severe illness leads for the patient to a sense of chaos. During the time at the hospital the nurse will help the patient through this chaos and prepare the patient to leave hospital and get on with his life. This is done through caring conversation, which aims to provide information on the disease, risk factors and lifestyle changes. The caring conversations also have a supporting role. The aim of the study is to, on the basis of the heart infarction patient’s perspective, describe the meaning of nurse’s conversation. The frame is the caring conversation. Data consists of interviews with ten heart infarction-patients two weeks after discharge from the hospital. The methodological approach was phenomenological- hermeneutic as described by Lindseth and Norberg (2004). The result showed that the conversation means an opportunity for the patient to get knowledge about the disease, but the conversation can not be standardized if the patient should get help to get on with his life. The patient must feel that the nurse have time to listen, being present and involve the patient in the conversation. At that time, and not before that, the conversation turns to the caring conversation that means so much for the patient’s recovery.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient. Syftet var att beskriva och fördjupa förståelsen av begreppet heteronormativitet utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Begreppsanalys enligt Rodgers metod innefattande 23 vetenskapliga artiklar och annan litteratur som resulterade i sju definierade attribut; antaganden, normer, samhällshierarkier, sanktioner för dem som avviker från normen, könsroller, sexuella relationer och stereotyp familjesyn. I analysen identifierades också vad som föregår begreppet, två kvinnor som arbetar med begreppet samt fem relaterade begrepp; jämställdhet, genus, makt, diskriminering och homofobi. En rad konsekvenser av vilka samtliga var negativa för såväl individ som samhälle konstaterades. Sjukvården påverkas negativt på flera sätt av heteronormativitet, bland annat omöjliggörs den vårdande relationen. Konklusion: Heteronormativitet leder till en rad olika problem och alla är både offer och supportrar av systemet. / The concept heteronormativity was used in the literature for the first time in 1993. This term can be found in dictionaries and encyclopedias from 2006 but only in a few of the most modern publications. The term currently lacks an exact definition. The aim of concept analysis is to identify characteristics for a term by studying its use. Healthcare relations can and should be developed into a caring relation, which is dependent on a connection involving body, mind and soul between the caregiver and the patient. The aim of this work was to describe and deepen the understanding of the term heteronormativity from a healthcare perspective. Rodgers’ evolutionary concept analysis of 23 scientific papers and common newspapers resulted in seven defined attributes: assumptions, norms, social hierarchies, sanctions for those deviating from the norm, gender roles, sexual relationships and stereotype family apprehension. The analysis also identified what precedes the concept, two women working with the concept and five related concepts: equality, gender, power, discrimination and homophobia. A number of consequences of which all were negative for both individuals and the society were found. Healthcare is negatively influenced in several ways by heteronormativity rendering the caring relation impossible. Conclusion: Heteronormativity leads to a number of problems and everyone are both victims and supporters of the system.

Bakgrund: I dagsläget finns det relativt gott om studier om amyotrofisk lateralskleros (ALS) med en medicinsk utgångspunkt, som inriktar sig på att försöka finna en medicinsk behandling till sjukdomen, samt studier som belyser hur personer med ALS skattar sin livskvalitet. Dock finns färre studier som beskriver hur sjukdomen upplevs ur ett patientperspektiv. För att kunna bidra med stöd och hjälp till personer som drabbats av ALS behöver kunskapen hos olika vårdprofessioner och däribland sjuksköterskor utökas, både genom nya studier och genom syntetisering av tidigare genomförda studier inom området. Syfte: Studien syftar till att beskriva upplevelsen av att leva med ALS ur ett patientperspektiv. Metod: För att sammanställa och fördjupa tidigare kunskap om hur det är att leva med ALS gjordes en systematisk litteraturstudie över vårdvetenskapliga artiklar som innehöll tidigare forskning inom området. Resultat: Resultatet av föreliggande studie utgörs av tre teman som arbetades fram under dataanalysen. Det som var vanligast förekommande i resultatet var sorgen över att få en dödlig sjukdom och att inse att livet inte skulle vara för evigt. Även sorgen över att inte veta vad som skulle hända med de efterlevande genomsyrade resultatet. Trots sorgen över sjukdomen visade resultatet att de personer med ALS som ingick i de olika studierna ändå kunde finna glädje i livet. Glädjen över att ha sina anhöriga omkring sig och leva i ”nuet” var det som fick personerna att orka kämpa vidare och uppskatta livet. Sjukdomen genererade för flera av studiedeltagarna tankar kring döden. Vissa personer sade att de betraktade döden som en befrielse från den smärta och det lidande som sjukdomen medförde. Rädslan och osäkerheten över vad som skulle hända efter döden genererade för många personer en förhoppning om ett bättre liv någon annanstans. I resultatet framkom det även att vissa av studiernas deltagare accepterat döden som en naturlig del av livet. Diskussion: Sjuksköterskans förhållningssätt till personer som lever med ALS diskuteras med patientens livsvärld som utgångspunkt. Det kan antas att det finns lika många sätt att uppleva sjukdomen på som det finns människor i världen, eftersom varje individ har en unik livsvärld. Sjuksköterskans sätt att bemöta patienters reaktioner kan anses vara svårt eftersom man vid första mötet aldrig vet hur en person upplever sin sjukdom. För att få kunskap om patientens livsvärld bör sjuksköterskan vara öppen och aktivt lyssna till patientens tankar, känslor och erfarenheter som uppstått till följd av sjukdomen. / Background: Previous literature about ALS (amyotrophic lateral sclerosis) has mainly been performed from a medical point of view – the focus being on finding suitable methods for treating the disease. Several studies have also been performed to assess the quality of life among people with ALS. However there are fewer studies that describe how everyday life with the disease is experienced from a patient perspective. To provide sufficient support and assistance to people with ALS, various health care professions, including nurses, need to broaden their knowledge about the experiences from those who are the real experts, namely those who live their everyday lives with ALS. Aim: The study aims to describe the experience of living with ALS from a patient perspective. Method: To compile and deepen previous knowledge of what it is like to live with ALS, a systematic literature review of scientific articles has been done, that includes previous research in this area. Results: The result of this study consists of three themes that were developed during the data analysis. The most prominent theme included the sadness of getting a deadly disease and to realize that life would not last forever. Also the sadness of not knowing what would happen to loved ones after one’s own death was clearly a great concern to the participants as well. Despite the sadness over the disease, results show that participants in the various studies could still find happiness in life. The joy of having their families close and by living in the present they managed to keep up the struggle and still enjoy life. The disease generated a lot of questions about death and about value of life for those who participated in the studies. Some of the participants said that they regarded death as a relief from the pain and suffering brought about by ALS. Fear and uncertainty of what would happen after death was for some persons handled by creating hope for a better life elsewhere. The results also revealed that some of the participants accepted death as being a natural part of life. Discussion: Nurses attitudes towards patients with ALS are discussed, taken from the patient’s point of view. In accordance with a caring science perspective that appreciates the view of the patient as unique, there are as many ways to experience illness as there are people in the world. In order to gain knowledge about the patient’s life atmosphere, in this case everyday life with ALS, nurses need to be open and attentively listen to the patients’ experiences and feelings brought about by illness.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Delaktighet, vårdrelation och kommunikation är tre centrala begrepp inom hälso- och sjukvården. Detta med tanke på att det är tre faktorer som kan få patienten att påverka dennes hälsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskans förutsättningar och hinder för att skapa delaktighet i vårdrelationen med patienter när samma verbala språk inte talas. Metod: Studien utgår från sjuksköterskans perspektiv och baseras på en kvalitativ analys utifrån Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det som ansågs vara förutsättningar för delaktighet kunde vara tolkens närvaro för skapandet av delaktighet i vårdrelationen. En tolk i detta sammanhang kunde vara professionell, anhörig eller sjuksköterska. Det som ansågs vara hinder för delaktighet kunde vara användandet av sjuksköterska eller anhörig som tolk. Språkbarriären och brist på förståelse för olika kulturer kunde göra det svårt att skapa en individanpassad vård. Slutsats: När en vårdrelation består av god kommunikation och samspel mellan sjuksköterska och patient skapar det förutsättningar för delaktighet. Det är därför viktigt att tillgå de resurser som krävs och att använda sig av lämpliga verktyg. / Background: Participation, caring relation and communication are three key concepts in health care. These are three factors that can affect the patients’ health process and their need to feel safe. Aim: To show nurse’s opportunities and obstacles to creating participation in the care relationship with patients when the same verbal language is not spoken. Method: The study was based on a qualitative analysis by Evans (2002) literature study that reflects the nurse's perspective. Result: What was considered to be presumptions for participation could be interpreter’s presence for the creation of participation in the caring relation. As a nurse to have knowledge of different cultures could be an advantage for participation in caring relation. What was considered to be obstacles to participation could be overcome by the use of nurses or relatives as interpreters. Language barrier and the lack of understanding of different cultures could make it difficult to create an individualized care. Conclusion: When a care relationship consists of good communication and interaction between nurses and patients it creates the conditions for participation. It is therefore important to access the resources that are necessary and enforce appropriate strategies.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen. Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har två subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskor ibland kan bidra till stigmatisering av patienterna. Resultatet visar även att sjuksköterskorna önskar bekräftelse, både yrkesmässig och personlig. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Ida Jean Orlandos interaktionsteori samt övrig relevant litteratur. Diskussionen kretsar kring hur sjuksköterskornas förhållningssätt på olika sätt får konsekvenser för vårdrelationen. / Background: The background describes how nurses treat patients with substance abuse and addiction. It also describes the importance of promoting caring relationship and how patients with substance abuse and addiction wish to be treated by nurses in addiction care. Aim: The aim was to describe nurses' perceptions of caring for patients with substance abuse or addiction, with a focus on the hospitality of the caring relationship. Method: Five nurses, professionals in addiction care, were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories, Nurses' descriptions of how they relate to patients with substance abuse or dependence. This category has five subcategories. The second category is the Nurses' desire to do good for patients with substance abuse or dependence. This category has two subcategories. The results show that nurses sometimes may contribute to the stigmatization of patients. The result also shows that the nurses want confirmation, both professional and personal. Discussions: The results are discussed from Ida Jean Orlando interaction theory and other relevant literature. The discussion revolves around how nurses´ approach in different ways has implications on the caring relation.

Background Type 2 diabetes demands self-management over time, to maintain health and reduce the risk for diabetes complications. However, despite efforts, many persons with type 2 diabetes are not reaching the treatment targets. In diabetes, person-centred care and group education are recommended. Diabetes specialist nurses (DSNs) working in primary healthcare have an important role in supporting patients with type 2 diabetes in their self-management to adapt to the demands of the disease in everyday life. Therefore, it is important to explore the DSNs’ professional role and their experiences of practising person-centred care. The overall aim of the thesis was to explore the professional role of DSNs in primary healthcare, and to describe their experiences of person-centred diabetes care. Methods The thesis includes three studies with qualitative, and one with a quantitative, approach. Data collection consisted of focus group interviews, individual interviews, observations, and questionnaires. Qualitative content analysis and statistics were used in the analysis. In studies I and II, 29 and 31 DSNs participated, respectively. In study III, 10 DSNs and 44 persons with type 2 diabetes participated. Lastly, in study IV, 10 DSNs participated. Results The results in the thesis showed that DSNs have a complex and multifaceted professional role that entails striving to be an expert, a fosterer, a leader, an executive, and a role model, which they found challenging. The DSNs perceived high job demands, such as decision-making and learning. The thesis also showed that the interaction between DSNs and persons with type 2 diabetes shifted from empowerment to authority struggles during group support sessions based on person-centred care. The experience of person-centred care was described as enriching, but DSNs also expressed ambivalence, related to an altered professional role. Conclusion There is a desire by DSNs to be close to persons with type 2 diabetes, although they have several challenges to fulfil, which makes it difficult to uphold a relation with proximity; thus, distance is also present. Even though person-centred care is recommended in healthcare, and despite DSNs’ efforts to practise PCC, the result of this thesis shows that it also implies an altered professional role for DSNs that has to be addressed. / Diabetes intervention in Västerbotten, DIVA 2

Résumé : L’objectif de ce travail est d’étudier ce qui amène une personne malade à formuler un refus de traitement, à partir d’une triple approche. Celle du patient et de ses proches, celle des professionnels confrontés à ce refus, celle d’un groupe de réflexion éthique, pluri professionnel, rassemblant des représentants des sciences humaines, ainsi que des « citoyens ordinaires » non professionnels de santé, apportant le regard de la cité. Chercher le sens d’un refus consiste à analyser et décrypter une volonté de la personne que quelque chose se produise ou ne se produise pas, et correspond à la dialectique du don et de l’acceptation du soin. Refuser un traitement n’est pas refuser un soin. Les situations de refus constituent un champ de réflexion sur nos comportements, individuels et collectifs, nos doutes, nos incertitudes ainsi que sur des valeurs en conflit. Ce travail étudie la complexité des problèmes rencontrés à ce sujet en pratique clinique quotidienne, pour en approfondir le questionnement dans l’interaction qui se joue entre les différents acteurs. Il montre aussi l’importance des méthodes de travail à mettre en place pour favoriser l’éthique du dialogue. Face aux choix auxquels sont confrontés ceux qui assument la responsabilité de la décision, la question se pose de savoir vers quelles ressources se tourner pour favoriser la réflexion éthique, évitant l’arbitraire des convictions personnelles. / Abstract : The objective of this work is to study what brings a sick person to formulate a refusal of treatment, based on a three-pronged approach. One of the patient and his relatives, one of professionals faced with this refusal, and one of a multi-professional ethics reflection group, bringing together representatives of humanities and social sciences, as well as “ordinary citizens”, bringing the outside eye of the city. Looking for the meaning of a refusal consists of analyzing and decoding a willingness of the person that something happens or does not happen, and corresponds to the dialectic of the gift and acceptance of the care. To refuse a treatment doesn’t mean refusing care. Situations of refusal pave the way for reflection about our individual and collective behavior, our doubts, our uncertainties as well as conflicting values. This work explores the complexity of such problems encountered in daily clinical practice, in order to deepen the questioning about the interaction played between the different actors. It also shows how important it is to working methods that promote the ethics of dialogue. Considering the choices faced by those who assume the responsibility for the decision, the question arises of which resources to use to promote ethical reflection, avoiding the arbitrary nature of personal convictions.