Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande. Det finns inte heller några skillnader mellan chefer (N = 6) och terminalarbetare (N = 27) i detta avseende. Antalet antagna incidenter som sker på arbetsplatsen påverkar upp-fattningen av säkerhetsklimatet, som sedan styr förhållningssättet till incidentrapporteringen. Av de olika typer av säkerhetsbeteenden som tidigare forskning tagit upp, visade sig både safety participation (säkerhetsdeltagande) och safety compliance (regelföljande) ha kopplingar till incidentrapporteringsuppfattningarna. Safety participation har ett något star-kare samband än compliance. Slutsatsen blir att ledarskapsorienterade åtgärder rörande sä-kerhetsklimatet bör genomföras, för att åstadkomma en ökad incidentrapporteringsfrekvens. Då samplet var förhållandevis litet, bör generaliseringar göras med viss försiktighet. / <p>This quantitative study was conducted at a logistics company in Sweden, to investigate the potential effects of safety climate on incident reporting within the organization. A survey was performed, using several items from all of the seven dimensions from the Swedish ver-sion of the Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50) by Kines and colleagues (2011). These items were then accompanied by some questions of our own regarding inci-dent reporting.</p><p>The results show substantial effects of safety climate on the way incident reporting was viewed by both workers and managers, even when taking the trait CFC into consideration. Furthermore, the amount of percieved accidents seems to have a negative effect on safety climate, which in turn affects the incident reporting attitudes. Two different sets of safety related behaviours (participation and compliance) was analyzed in relation to incident re-porting, and the results show that both types have significant correlations to incident report-ing, although participation behaviour seem to have the strongest linkage of the two. As the sample was rather small, generalizations should be done sparingly.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

L'étude de la plasticité des monocristaux présente un réel intérêt pour la compréhension de la déformation des métaux pendant leur mise en forme. Parmi les causes possibles de la plasticité des monocristaux CFC, le glissement de dislocations est le mécanisme de déformation prépondérant. L'analyse de leurs mouvements (à l'origine de la déformation), de leur accumulation et de leurs interactions (à l'origine de l'écrouissage) est alors nécessaire si l'on souhaite établir des modélisations macroscopiques du comportement mécanique qui aient un sens physique. Une technique d'analyse pertinente est la simulation par la Dynamique des Dislocations Discrètes (DDD), permettant la simulation de la plasticité directement à l'échelle de la dislocation. Ce code, permet de remplacer les techniques expérimentales comme la Microscopie Electronique en Transmission, en donnant accès à la répartition hétérogène des contraintes qui règnent au sein des microstructures de dislocations et qui conditionnent complètement le comportement mécanique. Dans cette thèse, les analyses réalisées en DDD donnent un réel éclairage sur les variables d'état nécessaires à la caractérisation d'une microstructure de dislocations, et à la description mathématiquement de son état physique. Cela permet d'établir une modélisation riche de la plasticité cristalline, apte à rendre compte d'effets d'écrouissage isotropes et cinématiques complexes. La modélisation proposée est adaptée à simuler une large gamme d'amplitudes de déformations plastiques, allant de la fatigue à grand nombre de cycles (ep = 10-5) jusqu'à la traction monotone (ep >100 %) sans nécessité de recalage de paramètres.

<p>En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.</p><p>CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.</p><p>I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.</p>

The Swedish CFC rules imply a taxation of Swedish partners of foreign legal persons subject to low income tax, which is based on a fictitious distribution. Thus, tax is levied even if the dividend has not been paid to the shareholder. The aim of the Swedish CFC legislation, which was put into force in 1990, was to prevent tax evasion and to protect the Swedish tax base. The reason was that the foreign exchange control was abolished, which made investments in foreign countries possible for Swedish companies. A CFC legislation was considered necessary for Sweden in order not to lose tax revenues. The legislation was strengthened on January 1st 2004 as a consequence of the abolished taxation of capital income of commercial shares. The most important change is that it is no longer possible to circumvent the rules by owning the CFC through a holding company in another country without CFC legislation. Due to Sweden’s membership of the EU, Swedish tax rules must comply with EC law. Some of the fundamental principles of the common market are the free movement of workers, capital and goods and the freedom of establishment. The thesis contains an analysis of whether the Swedish CFC legislation is in line with EC law or not, especially as regards the freedom of establishment and the free movement of capital. In the first part of the analysis we investigate if the legislation constitutes a restriction of the mentioned freedoms and in the second part there is an assessment of the possibilities to justify such a restriction. Our conclusion is that the CFC legislation does constitute an obstacle to the freedom of establish-ment as well as to the free movement of capital, and that it cannot be justified. We present a proposal of how the lacking compatibility with EC law could be remedied. The options are either to abolish the CFC legislation completely or to reduce the scope of it. Our suggestion is that the double CFC taxation is abolished, that the legislation is applied only to holdings of a certain magnitude and that CFC taxation is limited to incomes arisen from transactions between companies within the same concern. / De svenska CFC-reglerna innebär en löpande beskattning av svenska delägare i utländska juridiska personer som har lågbeskattade inkomster. När Sveriges CFC-reglering infördes 1990 var syftet att motverka skatteflykt och att skydda den svenska skattebasen. Bakgrunden var att valutaregleringen avskaffades och att det blev möjligt för svenska företag att etablera sig utomlands. Bedömningen gjordes då att en CFC-lagstiftning var nödvändig för att Sverige inte skulle förlora skatteintäkter. Lagstiftningen skärptes den 1 januari 2004 som en följd av den slopade beskattningen av kapitalinkomster av näringsbetingade andelar. Den viktigaste förändringen är att det inte längre går att kringgå bestämmelserna genom att äga den lågbeskattade utländska juridiska personen genom ett utländskt holdingbolag. Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att svenska skatteregler måste vara förenliga med EG-rätten. En av den gemensamma marknadens huvudprinciper är att arbetstagare, kapital, varor och etableringar fritt skall kunna förflytta sig mellan de olika medlemsstaterna. I uppsatsen analyseras den svenska CFC-regleringens förenlighet med EG-rätten, framför allt etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Först utreds huruvida regleringen utgör ett hinder mot nämnda friheter och därefter analyseras möjligheten till rättfärdigande. Vår slutsats är att CFC-regleringen inte är förenlig med vare sig etableringsfriheten eller den fria rörligheten för kapital, samt att den inte kan rättfärdigas. Vidare framför vi ett förslag på hur den bristande förenligheten med EG-rätten skulle kunna åtgärdas. Alternativen är att antingen avskaffa CFC-lagstiftningen helt eller minska omfattningen av den. Vårt förslag innebär avskaffande av dubbel CFC-beskattning, att endast innehav av en viss storlek omfattas samt att reglerna begränsas till att omfatta endast koncerninterna inkomster.

Abstract The freedom of establishment in Articles 43 and 48 EC is a fundamental freedom within the EU meaning that companies are free to set up secondary establishments in any other Member State. The freedom of establishment is an important means to achieve the com-pletion of the internal market and therefore it is important that this freedom is protected. Member States are obliged to legislate in accordance with the objectives of the fundamental freedoms, still Member States are restricting Articles 43 and 48 EC by applying discrimina-tory national legislation regarding direct taxation. In the Cadbury Schweppes judgment from September 2006 the ECJ found the British CFC legislation to be contrary to Community law. The purpose of CFC legislation is to prevent tax avoidance by conferring additional tax upon companies having subsidiaries in low tax states. According to the judgment in Cadbury Schweppes, if the CFC rules are too general in its application they are violating the freedom of establishment. Hence, the CFC legislation must be aimed specifically at “wholly artificial arrangements” aimed at circumventing national tax normally payable. Therefore it is of importance, in the context of applying CFC rules, to clarify the difference between use and abuse of freedom of establishment. It is also important to note that the CFC rules ap-ply even when a subsidiary is established outside the EU. The concept of abuse of Community law has been developed through case law and prohib-its companies to improperly use the provisions of Community law in order to circumvent national legislation. Even if an establishment in another State is made to avoid tax in the State of origin, it is not necessarily abuse of the freedom of establishment since companies are allowed to choose to establish subsidiaries in the Member States with least restrictive rules. The ECJ stated that establishing subsidiaries with the sole purpose to benefit from the lower tax regime do not constitute an abuse of the freedom of establishment as long as the subsidiaries pursue genuine economic activity. The criteria for what is regarded as eco-nomic activity has been discussed in both value added tax and direct tax cases. The re-quirements so far is that the subsidiary established has to be physically present in the host State on a durable basis and have staff and equipment to a certain degree. The ECJ has as-sessed the criteria similarly in value added tax and direct tax cases and stated that the activ-ity has to be considered per se and without regard to its purpose or result. The activity also has to be based on objective factors and be ascertainable by third parties. The Cadbury Schweppes case is the first case in the area of CFC legislation and the Court has provided little guidance regarding what constitutes a “wholly artificial arrangement”. As a consequence of this judgement some Member States have already changed their CFC legis-lation to comply with Community law. Nevertheless, there are cases pending before the ECJ that are further questioning the application of CFC rules and how to define a “wholly artificial arrangement”. The judgement of these cases may result in more changes in the na-tional legislation of the Member States. The future development of the difference between use and abuse of freedom of establishment is important for the protection of the principle of legal certainty. A clarification of what constitutes a “wholly artificial arrangement” will improve the foreseeability for companies and their cross-border transactions will be more efficient. / Sammanfattning Etableringsfriheten i artiklarna 43 och 48 EG är en av de grundläggande friheterna inom EU som innebär att företag är fria att etablera dotterbolag i andra medlemsländer. Etable-ringsfriheten är ett viktigt medel för att uppnå målen med den gemensamma marknaden och därför är det viktigt att denna frihet respekteras. Medlemsländerna är skyldiga att lag-stifta i ljuset av de grundläggande friheterna, trots det finns diskriminerande skattelagstift-ning som strider mot artiklarna 43 och 48 EG. I Cadbury Schweppes domen från september 2006 fann EG-domstolen att de brittiska CFC reglerna strider mot gemenskapsrätten. Syf-tet med CFC regler är att förhindra skatteundandragande genom att löpande beskatta in-komster från dotterbolag etablerade i lågbeskattade länder. CFC regler som tillämpas gene-rellt är enligt Cadbury Schweppes domen i strid med etableringsfriheten. Därmed måste CFC reglerna tillämpas specifikt på ”konstlade upplägg” som har som enda syfte att undvika na-tionell skatt. Det är därför viktigt att klargöra skillnaden mellan bruk och missbruk av eta-bleringsfriheten. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att CFC reglerna är till-lämpliga även på dotterbolag som är etablerade i ett icke-medlemsland. Konceptet om missbrukande av EG-rätten har utvecklats i praxis och förbjuder företag att missbruka bestämmelserna i gemenskapsrätten för att kringgå nationell lagstiftning. Även om ett dotterbolag har etablerats i ett medlemsland enbart för att utnyttja den låga skatteni-vån är det nödvändigtvis inte missbruk av etableringsfriheten eftersom företag har rätt att etablera dotterbolag i det land som är mest fördelaktigt ur skattehänseende. EG-domstolen har fastställt att etablering av dotterbolag enbart för att utnyttja en mer fördelaktig skattere-gim inte utgör missbruk av etableringsfriheten om dotterbolaget bedriver verklig ekono-misk verksamhet. Kriterierna för vad som anses utgöra verklig ekonomisk verksamhet har diskuterats i såväl mervärdesskatterättsliga som företagsskatterättsliga mål. Hittills uppställ-da krav är att det etablerade dotterbolaget måste vara varaktigt fysiskt närvarande i värdsta-ten samt till en viss grad ha personal och utrustning så att tredje part kan förvissa sig om dess ekonomiska verksamhet. Utvärderingen av den ekonomiska verksamheten måste ske självständigt utan hänsyn till dess syfte och resultat. Cadbury Schweppes är det första målet angående CFC lagstiftning och EG-domstolen har endast tillhandahållit begränsad vägledning om vad som utgör ett ”konstlat upplägg”. Som en konsekvens av denna dom har några medlemsländer redan ändrat sin CFC lagstiftning så att den överensstämmer med EG-rätten. Icke desto mindre finns det en del oavgjorda mål som ytterligare ifrågasätter CFC reglernas tillämpning och definitionen av ”konstlade upplägg”. Avgöranden i dessa mål skulle kunna resultera i att medlemsländerna måste göra ytterligare ändringar i sin lagstiftning. Den framtida utvecklingen av vad som är skillnaden mellan bruk och missbruk av etableringsfriheten är viktig för rättssäkerheten. Ett klargö-rande om vad som utgör ett ”konstlat upplägg” kommer att öka förutsebarheten för före-tag vilket leder till en effektivisering av deras gränsöverskridande transaktioner.

Most states within the EU have some kind of CFC-legislation that allows the state in question to tax its residents for gains accrued within foreign companies that they control. CFC-legislations are usually said to counteract tax avoidance and they generally target only income of companies in low tax regimes. Such tax regimes are however not only found in pure tax havens. Some of the member states of the EU have set up preferential tax regimes, often limited to foreign financial offshore activities. Can it be a restriction of the freedom of establishment in article 43 EC to tax a resident taxpayer on CFC-basis for the income of a company resident in another member state? In the affirmative, can such a restriction be justified and if so, on which ground? Can it perhaps be easier to argue in favour of CFC-rules after the recent judgment of Marks and Spencer where the ECJ seems to have applied a broader ground of justification in respect of the counteraction of tax avoidance? These are some of the main questions dealt with in this thesis.

No description available.

En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer. CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer. I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.

The mechanisms underlying cannabinoid impairment of fear memory is not clear. This study investigated the effects of the synthetic cannabinoid HU210 and the endocannabinoid hydrolysis inhibitor JZL 195 on fear memory following contextual fear conditioning (CFC; an animal model of fear). The long-term depression (LTD)-blocking peptide Tat-GluR2 was utilized to investigate whether the expression of cannabinoid-induced LTD (CB-LTD) is required for the cannabinoid impairment of acquisition and consolidation of contextual fear memory. HU210 reduced freezing throughout the test phase of the acquisition protocol, which was not affected by pre-administration of Tat-GluR2. High and moderate doses of HU210 reduced freezing during the first and last half, respectively, of the test phase of the consolidation protocol, which was prevented by pre-treatment with Tat-GluR2. HU210 did not affect freezing during the test phase of the retrieval protocol. Thus, these results suggest that HU210 impairs acquisition and consolidation, but not retrieval of contextual fear memory, and that in vivo CB-LTD expression is required for HU210 impairment of the consolidation, but not acquisition, of contextual fear memory. We also observed that HU210 and JZL 195 do not facilitate the acquisition of contextual fear memory extinction.

Establishment in foreign countries can be achieved through a subsidiary company or a permanent establishment. Profit of a subsidiary company is normally taxed in accordance with the law of the country of where it is established, since a subsidiary company constitutes a separate legal entity. A permanent establishment on the other hand is not a separate legal entity, therefore profit in a permanent establishment is usually added on to the company’s total profit and taxed in accordance with the law of the country of where the company is established. Establishing business activities in foreign countries do normally not create problems, unless the business is carried on in a low tax jurisdiction. If that is the case, unlimited opportunities are created for companies to circumvent domestic taxation by transferring profit to the low tax jurisdiction, which in turn decreases the domestic tax base. In Sweden this kind of circumvention is precluded by chapter 39a ITA, in the meaning that a shareholder in a foreign company can be tax liable of low taxed profit in a foreign. The question that arises is whether chapter 39a ITA infringes on freedom of establishment. The outcome in the analysis is that there is a likeliness that chapter 39a ITA constitutes a restriction on the freedom of establishment. The escape provided in article 52 TFEU cannot justify the measure. Nor is it likely that the measure can be justified by the rule of reason. In the light of the assessment done in the analysis, it can be concluded that the chapter 39a ITA is applied in a non-discriminatory manner, satisfies a mandatory requirement (prevention of tax avoidance) and is regarded as appropriate in securing the achievement of the objectives. But there is a potential risk that measure will fail in the proportionality test.