<p>Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag. Medarbetare som varit frånvarande från arbete i flera år är svåra att få med i rehabiliteringsprocessen och detta utgör ett hinder. En stödjande roll framkommer som viktig för att få tillbaka sjukskrivna medarbetare, men även ett situationsanpassat ledarskap tillämpas. Vidare är samverkan och stödfunktioner en förutsättning för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete.</p>

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag. Medarbetare som varit frånvarande från arbete i flera år är svåra att få med i rehabiliteringsprocessen och detta utgör ett hinder. En stödjande roll framkommer som viktig för att få tillbaka sjukskrivna medarbetare, men även ett situationsanpassat ledarskap tillämpas. Vidare är samverkan och stödfunktioner en förutsättning för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete.

I avhandlingen beskrivs och analyseras chefers arbete genom att kombinera individuella perspektiv med organisatoriska och samhälleliga perspektiv vilket ger både teoretiska och praktiska implikationer Referensramen är uppbyggd av teorier kring chefers arbete och nyinstitutionell teori av Skandinaviskt slag. Flera metoder kombineras för att fånga komplexiteten i chefers arbete; skuggningar, intervjuer, observationer och dokumentstudier. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kombination av teorier utvecklade för olika analysnivåer; individ, organisation och samhälle. De empiriska materialen används för att ge ett bidrag till vidare forskning om chefers arbete med en empirisk bas. Vikten av att relatera chefers arbete till den kontext som omger dem betonas. Chefers arbete i äldreomsorgen har specifika karaktäristika men också gemensamma drag med chefers arbete i andra sektorer och på andra organisatoriska nivåer. I det empiriska materialet har flera organisatoriska karaktäristika som påverkar chefers arbete identifierats. Beskrivningarna av chefers arbete bidrar också till en utveckling av en empirinära praxisteori för chefers arbete. Med hjälp av nyinstitutionell teori beskrivs hur chefer möter skilda förväntningar och krav och i organisationer, där dessa inte överensstämmer måste chefer hantera ett organisatoriskt hyckleri. / In the thesis managers’ work is described and analysed by combining individual perspectives with organisational and societal perspectives, which gives both theoretical and practical implications. The frame of reference is constituted of theories on managers’ work and the Scandinavian version of new institutional theory. Several methods are combined to grasp the complexity in mangers’ work; shadowing, interviews, observations and document studies. The research questions are answered through a combination of theories  developed for different levels of analysis; individual, organisational and societal. The empirical materials are used to give a contribution to further research on managers’ work with an empirical base. The importance to relate managers’ work to the context that surrounds them is emphasised. Managers’ work in eldercare has specific characteristics, but also common features with managers’ work in other sectors and at other hierarchical levels in organisations. In the empirical material several organisational characteristics that affect managers’ work have been identified. The descriptions of managers’ work also contribute to a praxis theory of management. New institutional theory is applied in order to describe how managers meet diverse expectations and demands in organisations. When these do not match, the managers need to handle organisational hypocrisy.

This thesis concerns the leader as a facilitator of learning at work. More specifically, the aim of the study is to increase knowledge about leadership in relation to co-workers’ learning and development at the workplace. The focus is on the leaders’ notions of learning-oriented leadership, their actions in daily work and on the factors that may enable and constrain learning-oriented leadership. The theoretical framework is structured around a review and analysis of three leadership research traditions: studies of effective leadership, studies of managerial work, and critical studies of leadership. The research reported in the thesis is based on an interactive research approach comprising case studies of two industrial firms. The main empirical data have been collected in interviews with leaders. In addition, the empirical material includes observations of leaders and studies of documents. The results indicate that the leaders view learning and the development of their co-workers as important issues and that they use a number of different activities to facilitate learning. Based on the degree of formalization these activities can be characterized as planned, partially planned and spontaneous. When working with the co-workers’ learning the leaders alternate between acting as supporters, educators and confronters. Furthermore, learning-oriented leadership is influenced by factors such as the co-workers’ attitudes and motivation, the leaders’ views of learning and development, the presence of learning issues on the organizational agenda and the design of the organizations’ production systems. To conclude, the leaders in both companies can be seen as facilitators of learning. However, their leadership is mainly performance-oriented and focused on adaptive learning. There are traces of development-oriented leadership as well, but these patterns are not as apparent. For instance, the facilitation of critical reflection associated with developmental learning is not very common for the leaders in either of the cases. / Denna avhandling handlar om hur ledare främjar lärande i dagligt arbete. Mer specifikt är syftet med studien att bidra med ökade kunskaper om ledarskap i relation till medarbetares lärande och utveckling på arbetsplatsen. I avhandlingen studeras vad som karaktäriserar ledarnas arbete och deras syn på sitt ledarskap, vad ledarna gör för att främja medarbetarnas lärande, samt vilka faktorer som hindrar och möjliggör ett ledarskap för lärande. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning om ledarskap och lärande. Mer specifikt granskas och analyseras tre forskningstraditioner: studier av effektivt ledarskap, studier av ledares arbete och kritiska ledarskapsstudier. Studien utgår från en interaktiv forskningsansats och det empiriska materialet består av fallstudier av två svenska industriföretag. Data har huvudsakligen insamlats genom intervjuer med ledare. Därtill omfattar det empiriska underlaget även observationer av ledare och studier av dokument. Resultaten visar att ledarna uppfattar det som mycket viktigt att främja sina medarbetares lärande och utveckling. När de arbetar med dessa frågor använder de sig av en rad olika aktiviteter, vilka skiljer sig åt med avseende på grad av formalisering. Aktiviteterna kan kategoriseras som planerade, delvis planerade och spontana. Vidare visar resultaten att ledarna i interaktionen med medarbetarna agerar stödjande, utbildande och konfronterande. I studien framkommer även faktorer som hindrar och möjliggör ett ledarskap för lärande. Dessa omfattar exempelvis medarbetarnas inställning till lärande, ledarnas syn på lärande, ekonomiska resurser för lärande, samt arbetsorganisationens och produktionssystemets utformning. Avslutningsvis pekar denna studie på att ledarna i företagen uppvisar ett ledarskap för lärande, men att detta i huvudsak orienteras mot lärande för daglig drift och anpassning, snarare än mot lärande för utveckling. Det finns också spår av ett mer utvecklingsstödjande ledarskap, men dessa är inte tydligt framträdande i resultaten. Exempelvis arbetar ledarna i begränsad utsträckning med att främja kritisk reflektion, vilket kan ses som en förutsättning för ett utvecklingsinriktat lärande.