Bakgrund: Barnhälsovården finns till för att främja alla barns hälsa, allsidiga utveckling och välbefinnande. Sjuksköterskans uppdrag inom barnhälsovården är att tidigt grundlägga god kontakt med båda föräldrarna till det nyfödda barnet samt främja båda föräldrarnas delaktighet i omvårdnaden av barnet. Som stöd för främjande av en jämställd vård infördes år 2018 ett enskilt samtal även med den ickefödande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever det enskilda samtalet med den icke-födande föräldern. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med stöd av semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier framkom i analysen. Följande kategorier presenteras: (i) Bättre kontakt med den icke-födande föräldern, (ii) Stort intresse för samtalet, (iii) Att kunna stärka föräldern i sin nya roll, och (iv) Att bekräfta betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga. Konklusion: Införandet av det enskilda samtalet för den icke-födande föräldern har gjort att BVCsköterskan får möjlighet att grundlägga en bättre relation till den icke-födande föräldern och på så sätt utforma ett stöd som innebär en jämställd vård till hela familjen. / Background: The Child Health Care’s (CHC) aim is to enable all children's right to health, versatile development and wellbeing. It is important that the CHC-nurse early in the care of the newborn child develops a good relationship with both parents to create better possibilities for good health for the entire family. As a support for the CHC-nurses to be able to present an equal care for both parents a one on one conversation with the father/non-birth parent is offered when the newborn is about 3- 5 months old. Aim: The aim was to study the CHC-nurse’s experiences of the one on one conversation with the non-birth parent. Method: The study was conducted with a qualitative descriptive method including semi-structured interviews and qualitative content analysis. Result: The result is presented in the following categories: Better contact with the non-birth parent, Great interest for the conversation, To be able to support the parent in their new situation, To confirm the relevance of both parents being equally important. Conclusion: The introduction of the one on one conversation with the non-birth parent has increased the possibilities for the CHCnurse to found a better relationship with the non-birth parent. This increases the chances to offer equal care for the entire family.

Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.

Bakgrund: Det stora antalet familjer som söker asyl påverkar sjuksköterskans arbete inom barnhälsovården. I Sverige erbjuds alla barn mellan 0-6 år att göra regelbundna hälsokontroller, vilket även omfattar barn som söker asyl. Sjuksköterskors hälsofrämjande och förbyggande vård omfattar barns hälsa utifrån det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det hälsofrämjande arbetet utvecklar empowerment hos familjerna där målet är en god hälsa. Flykt och trauman påverkar familjer som söker asyl och många lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors arbete kräver speciella och individuella insatser i mötet med dessa familjer. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet inom barnhälsovården med familjer som söker asyl. Metod: Intervjustudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Femton sjuksköterskor från sex olika kommuner deltog i studien. Samtliga med erfarenhet av arbete med asylsökande familjer inom barnhälsovård. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Familjers behov och stöd påverkar arbetet, Yttre faktorer påverkar arbetet, Komplexiteten i mötet med familjerna påverkar arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården anpassar arbetet efter asylsökande familjers behov och förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning är grunden för hens kompetens. Den psykiska ohälsan och en social komplex situation för familjerna som söker asyl medför en utmaning för sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet. / Background: The large number of families seeking asylum affect nurses work in child health care. All children in Sweden between 0-6 years, do regular check-ups, including children seeking asylum. Nurses health promotion and preventive care covers childrens health based on the physical, mental and social well-being. Health promotion develops empowerment of families where the goal is good health. Escape and trauma affect families seeking asylum and many suffer from mental illness. Nurses work requires special and individual efforts in meeting with families. Purpose: To describe nurses experience of work in child health care with families seeking asylum. Method: The interview study had a qualitative design with an inductive approach. Fifteen nurses from six different municipalities participated in the study, all with experience working with asylum-seeking families in child health care. Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed three categories: Families needs and support affect the work, External factors affect the work, The complexity of the meeting with the families affect the work. Conclusion: The study shows that nurses in child health care adapts work to asylum seeking families needs and circumstances. Nurses experience and education is the foundation of his or her skills. Mental illness and a socially complex situation for families seeking asylum is a challenge for nurses working with health promotion.

Abstract: Background: Socialstyrelsen statistics show that breastfeeding continues to decline. Previous research some mother experiencing breastfeeding difficulties and their lack of knowledge and understanding of breastfeeding. Support to mothers varies depending on their individual needs. Factors affecting the choice are the support of health care nurses and the social network. Aim: The aim of this study was to describe health care nurse experiences of giving support to mother who are breastfeeding. Method: Interviews with eight health care nurses and analyzed with inspiration from a phenomenological approach. Result: The results are presented according to three themes: The initial support, the problem-solving support and the individual-based support. Parents are given an initial support in the parent groups and the opportunity to discuss breastfeeding before the baby is born. The support health care nurse conveys includes both the mother and the whole family and she encouraged the parents to make use of their social network. Conclusion: The support that gives to the parents is individually with a start before the baby is born. The support also includes the social network. Health care nurse describe the support by seeing the whole picture and that parents should feel confident in the new situation.

Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Sydostasien, många människor lider av nedsatt hälsotillstånd efter alla år av krig. Syftet med studien är att beskriva hälsoarbetarnas erfarenheter av att främja barns hälsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och består av intervjuer som utfördes med hälsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och på privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att på statlig nivå ges möjligheter att arbeta hälsofrämjande för att kunna påverka barns hälsa och på den praktiska nivån visar sig dock begränsningar i form av olika hälsohinder. Resultatet kan användas för att diskutera vad som kan främja och begränsa barns hälsa. Hälsoarbetarna anser att det är viktigt att satsa på att alla barn skall få möjlighet att gå i skolan och att utbildning leder till en av de grundläggande rättigheterna, bästa möjliga hälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Cambodia is one of the poorest countries in Southeast Asia, many people suffer from impaired health after all the years of war. The purpose of this study is to describe health workers' experience of promoting child health in Cambodia. The study was performed according to a qualitative approach and consists of interviews conducted with health workers who work in government, NGOs and the private clinic. Interviews and text material was analyzed by qualitative content analysis. The results show that at the state level are given opportunities to work health promotion in order to influence children's health and at the practical level turns out, however, limitations in the form of various health obstacles. The result can be used to discuss what can promote and restrict children's health. Health workers believe that it is important to invest in that all children should have the opportunity to go to school and that education leads to one of the fundamental rights, the best possible health. / Program: Graduate Diploma in Specialist Nursing, Primary Health Care

Vid start av amning är det viktigt att modern känner att hon kan få stöd från anhöriga och från experter. Om amningen inte fungerar kan mamman få svårt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla på sitt moderskap. Barnavårdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framträdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver därför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmåga att kunna samtala med föräldrarna. Det ligger på BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vårdande. Studier indikerar att BVC-sköterskan har för lite kunskap kring amning och är styrd av barnhälsovårds-programmet. Detta innebär otillräckligt med utrymme för individuellt stöd. Syftet med studien är att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av mötet med mammor under amningstiden. En induktiv kvalitativ intervjustudie med sju BVC-sköterskor samt en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Ur resultatet framkom fyra kategorier som berörde BVC-sköterskans upplevelser. Dessa var en känsla av otillräcklighet där informanterna upplevde tidsbrist och för lite kunskap i mötet, hinder i amningsrådgivningen, när deras värderingar inte var de samma som mammans och när det var svårt att nå mamman. De upplevde även att det var viktigt att vara ödmjuk och lyhörd i mötet, att se mamman som en individ och anpassa stödet efter henne. Slutligen upplevde BVC-sköterskorna att det var viktigt att skapa goda relationer så att mamman kände sig välkommen i mötet. Trots att BVC-sköterskan upplevde att hon gav stöd så visar studier kring mammornas upplevelser det motsatta. Detta kan bero på att BVC-sköterskorna saknar en fördjupad kunskap inom amning och möjligheten att bemöta varje mamma som en unik individ och stötta henne utifrån hennes unika situation. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga och ett av barnhälsovårdens mål är att främja hälsa och utveckling. Tidigare forskning belyser vinsten av tidig upptäckt. I The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) upptäcks tecken på psykisk ohälsa genom att svårigheter och styrkor hos barn skattas av föräldrar och förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal upptäcker svårigheter inom olika områden. En bedömning från både förälder och förskolepersonal ger distriktssköterskan ökad möjlighet att tidigt identifiera ohälsa och initiera åtgärder för att främja hälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga föräldrars och förskolepersonals skattning av barns psykiska hälsa genom användning av SDQ i samband med treårsbesök på barnavårdscentral. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med en konsekutiv datainsamling och ett konsekutivt urval. Datan utgörs av skattningar gjorda av föräldrar och förskolepersonal i hälsoformulär som samlats in vid barnets treårsbesök på barnavårdscentralen 2016-01-01 och 2018-06-30. Cohens kappa och Chitvåtest användes som analysmetod. Resultat: Resultaten visade att i SDQ skattades 47 procent av barnen ha svårighet inom någon av dimensionerna som SDQ fångar. Hyperaktivitet-koncentrationsproblem var den dimension som flest treåringarna i studien skattades ha svårigheter i. Resultatet visade en låg överensstämmelse och en signifikant skillnad mellan skattningar gjorda av förskolepersonal och föräldrar. Pojkar skattades oftare med Hyperaktivitet-koncentrationsproblem jämfört med flickor. Slutsats: Skattningar gjorda i SDQ av föräldrar och förskolepersonal kompletterar varandra avseende bedömningen av barns psykiska hälsa i detta material. Tillgång till båda skattningar ger distriktssköterskan i barnhälsovården verktyg i arbetet med att tidigt upptäcka och initiera åtgärder vid psykisk ohälsa för att främja hälsa och utveckling. / Background: Mental health problems are increasing among children and youth. Previous research emphasises the importance of early detection. Signs of mental health and behavior problems can be detected through parents’ and preschool teachers’ assessments using the The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). Their assessments identify problems in different areas. Assessment from both parents and preschool teachers may therefore provide the Child Health Services (CHS) a better opportunity to detect early signs of health problems and initiate health promotive measures. Purpose: The aim was to map parents’ and preschool teachers’ assessment of three year old children's mental health problems using the SDQ as part of a broad routine health assessment. Methods: The study had a cross-sectional design, a consecutive data collection method and a consecutive data selection. Data consists of parents’ and preschool teachers’ SDQ assessments collected at the child’s three-year visit in the CHS between 2016-01-01 and 2018-06-30. Cohen´s kappa and Chi Square was used for data analysis. Results: 47 percent of the children were assessed by parents and preschool teachers as having difficulties. Hyperactivity-concentration difficulties were the most common. A low but significant agreement and differences were found between parents’ and preschool teachers’ assessments. Boys were more often assessed as having hyperactivity-concentration difficulties compared with girls. Conclusion: Assessments made by parents and preschool teachers using the SDQ complement each other with respect to children’s behavior in this data set. Access to both assessments provides the CHS-nurse with information that enables early detection and early intervention.

<p>The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme<em> to do what is the best for the child</em>, categories and subcategories. In the category <em>conditions and attitudes </em>the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the <em>content of the parental support </em>was<em> </em>to identify and make assessments<em>, </em>support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. <em>Positive experiences</em> the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. <em>Difficult situations</em> in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. <em>Improvement areas</em> identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.<strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat <em>att se till barnets bästa</em>, kategorier samt underkategorier. I kategorin <em>förutsättningar och förhållningssätt</em> beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i <em>föräldrastödets innehåll </em>ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. <em>Positiva upplevelser </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. <em>Svåra situationer </em>i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. <em>Förbättringsområden </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.<em></em></p><p><strong> </strong></p><p><strong>                                                                                     </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser</p>

Adverse health effects in children caused by environmental tobacco smoke (ETS) are well known. Children are primarily exposed by their parents’ smoking in their homes. A comprehensive evidence base shows that parental smoking during pregnancy and ETS exposure in early childhood are associated with an increased risk for a range of adverse health problems. Child Health Care nurses, who meet nearly all families in Sweden with children aged 0-6 years, have thus an important role in tobacco preventive work in order to support parents in their ambitions to protect their children from ETS exposure. The overall aim of this thesis was to develop, test and evaluate a new model for tobacco preventive work in Child Health Care (CHC) with special focus on areas with a high prevalence of parental smoking. In a first step CHC nurses’ and parents’ views on tobacco preventive work were analysed in two studies based on questionnaires. The intervention was performed during the second step, based on the results from nurses’ and parents’ experience of the tobacco preventive work in CHC, and with methods from Quality Improvement. An “intervention bundle” was developed which included evidence based methods for prevention of ETS exposure, and four learning sessions for the nurses. The instrument “Smoking in Children’s Environment Test” (SiCET) included in the bundle was evaluated with focus group interviews with the CHC nurses who participated in the intervention. Two urine samples were analysed to measure cotinine levels in children which provide an estimate for ETS exposure. Parents’ answers from the SiCET questionnaire, measurements of cotinine, and data from the nurses’ log-books were used in the evaluation of the effects of the intervention. In areas with a high prevalence of parental smoking 22 nurses recruited 86 families of whom 72 took part for the entire one-year period of the intervention. The results showed that parents wanted to have information on the harmful effects tobacco smoke have on their children and how they can protect their children from ETS exposure. The nurses saw tobacco preventive work as important but they experienced difficulties to reach certain groups such as fathers, foreign-born parents, and those who are socio-economically disadvantaged. The SiCET instrument provided a basis for dialogue with parents. The main results from the intervention showed that ten parents (11%) quit smoking, thirty-two families (44%) decreased their cigarette consumption in the home, and fewer children were exposed to tobacco smoke. Consequently, more children showed levels of urinary cotinine less than 6 ng/ml (base-line n=43, follow up n=54; p=0.05). The total number of outdoor smokers did not change. Seven of the nurses (30%) had successful results in their areas with a decrease of smokers in families with a child of 8 months, from 20% in 2009 to 12% in 2011. The corresponding figures for the whole county as well as the country did not decrease during the same period. The sustainability of the intervention has to be followed and thus measures should be followed prospectively over time. The SiCET instrument was found useful and might be applicable in other arenas where children’s ETS exposure is discussed. The development of an instant cotinine test using dipsticks would make it possible to give parents immediate feedback on the effectiveness of taken protective actions. This could work as a pedagogic resource in the dialogue with parents.