Bakgrund: Barnhälsovårdens mål är att främja och följa barnets hälsa, utveckling, välbefinnande och livssituation. I hälsosamtal med föräldrar lägger barnhälsovårdssköterskan grunden för en god språkutveckling. Vikten av bokläsning och det språkliga samspelet inom familjen har betydelse för barnets språkutveckling. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av läsningens betydelse för barn efter besök/språkinformation inom barnhälsovården. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med föräldrar genomfördes. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Dataanalysen resulterade i två kategorier: kunskap och engagemang samt fem underkategorier. Resultat: Föräldrarna har kunskap om hur läsning påverkar barnet. Tidsbrist är ett bekymmer och äldre syskons bokläsning prioriteras. Barnhälsovårdssköterskans konkreta exempel på läsning av en barnbok och upplägget av besöket påverkar hur informationen mottages. Språkinformation inspirerar att läsa för sitt barn med åldersanpassade böcker. Föräldrar anser att hälsosamtalet inte ger ny information och att barnet inte är intresserad av att bli läst för. Slutsats: Information om språkutveckling och läsning inspirerar föräldrar att börja läsa med barnet. Tidsbrist, syskon och osäkerhet från förälder hur man läser åldersinriktat påverkar dock föräldrarna att behålla familjens tidigare läsvanor. / Background: The aim of child health care is to promote and follow the child’s health, development, well-being and life situation. Through health dialogue with parents, the child health nurse lays the foundation for a good language development. Reading books and the linguistic interplay within the family are significant factors in the child’s language development.Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of reading importance to children after visiting/language information in child health care. Method: Two semi-structured interviews consisting of focus groups of parents were carried out. The interviews were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. The data analysis resulted in two categories: knowledge and commitment, as well as five sub-categories.Results: Parents do possess knowledge on how reading affects the child. Lack of time was presented as one concern and older siblings were being prioritised for bookreading. The child health nurse´s concrete examples of reading children’s books and the setup of the visit affect how the information is received. Language information leads to inspiration for reading to your child using age group-adapted books. Parents are under the impression that the health dialogue does not provide any new information, and that the child is not interested in being read to.Conclusion: Information about language development and reading inspires parents to start reading to the child. Lack of time, siblings and insecurities from the parents’ side on how to read in an age group-adapted way affect parents in their ability to maintain previous family reading habits. / Språklust

Abstrakt Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn i världen såväl som i Sverige är ett växande problem och dubbelt så många barn lider av övervikt eller fetma idag jämfört med för 20 år sedan. Det är väl känt att övervikt och fetma kan leda till fysisk och psykisk ohälsa hos barnet. Studier visar att distriktssköterskan inom barnhälsovården möter vissa svårigheter i arbetet med att få familjen att nå en livsstilsförändring. För att få en ökad förståelse för distriktssköterskornas arbete är det intressant att undersöka vilka upplevelser de har av att förmedla information om kosthållning i samband med att barnet har övervikt eller fetma.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av arbetet med familjen i samband med övervikt och fetma hos barnet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. En intervjustudie genomfördes med tio distriktssköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Familjen som tillgång i mötet, Användning av resurser och Utmaningar i mötet.  Slutsats: Studien visar att distriktssköterskorna upplever att relationen till familjen är avgörande för att ett framgångsrikt möte ska kunna uppstå. Avsaknad av en god relation till familjen kan resultera i att ämnet är svårt för distriktssköterskan att ta upp, men gör det även svårare för familjen att få till en livsstilsförändring. / Abstract Background: The conditions of overweight and obesity among children around the world, as well as in Sweden, is a growing issue. Twice as many children today suffer from being overweight or obese compared to 20 years ago. It is well known that these conditions can lead to physical and mental illness. Studies show that the child health care nurse faces some challenges in getting the family to achieve a lifestyle change. In order to gain a better understanding of the child health care nurses work it is interesting to study their experiences of providing dietary and nutritional advice when the child is overweight or obese. This understanding could be used to establish improvements within child health care. Aim: The aim of this study is to describe the child health care nurses’ experiences of working with the family when the child is overweight or obese. Method: This study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Material was collected through ten interviews with child health care nurses. The analysis was carried out using a qualitative content analysis. Result: The result of the study was presented in three main categories and seven subcategories. The main categories were: The family as an asset in the meeting, Usage of resources, Challenges in the meeting.  Conclusions: The study found that the child health care nurses relationship with the family was the main success factor when it came to meeting with them. The lack of a well-established relationship could result in the subject being difficult to address and thus making it harder for the family to accomplish the required lifestyle changes.

Bakgrund: Amningen i dagens samhälle har minskat. Ett bra stöd från barnmorskor och distriktssköterskor kan främja amningen. Stöd behövs även till de mammor som inte kan eller som inte vill amma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd vid amning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor som arbetar på BVC deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Kontinuitet i stöd och information, Individanpassat stöd och Förutsättningar för att ge stöd. Dessa resulterade i sju underkategorier; Amning från BB till hemmet, Hembesök av distriktssköterska, Broschyrer och Amningshjälpen, Kulturella skillnader, Val och begränsningar vid amning, Att kunna ta sig tid och Fortbildning och egenansvar. I resultatet framkom att det finns behov av mer utbildning om amning för att kunna ge bra stöd. Konklusion: Det är viktigt att mammor får stöd om amning redan från personalen på BB. Distriktssköterskan på BVC träffar sedan familjen regelbundet och fortsätter ge stöd efter deras önskemål. Det är viktigt att distriktssköterskorna ger ett bra stöd även till kvinnor som inte kan eller som inte vill amma. / Background: In society today there’s a reduce of breastfeeding. A good support from midwives and district nurse’s can promote breastfeeding. Support is important even for mothers who can’t or have decided that they don’t want to breastfeed. Aim: District nurse’s experiences of offering professional support to women about breastfeeding. Method: Qualitative method with inductive approach. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Six district nurse’s working in the child health care centre participated in the study. Results: The analysis resulted in three categories; Continuity of support and information, Individually adapted support and Conditions to give support. These resulted in seven subcategories; Breastfeeding from BB to home, Homevisit from distric nurse, Brochures and Amningshjälpen, Cultural differences, Choises and limitations about breastfeeding, Being able to give time and Continuing education and self-responsibility. The result shows that there is a need for more education about breastfeeding. Conclusion: It’s important for mothers to get support about breastfeeding already on BB. Then the district nurse at the child health care centre meets the family regularly and keep giving support after theirs wishes. It’s important for district nurse’s to give a good support both to women who can’t or have decided not to breastfeed.

Introduktion: Omkring 10–15% av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Depression hos en nybliven mamma innebär förhöjd risk att relationen mellan henne och hennes nyfödda ej utvecklas optimalt. Då sköterskan på barnavårdscentralen har en kontinuerlig kontakt med nyfödda och deras mammor, kan de vara ett stöd i anknytningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnavårdscentralsköterskors reflektioner av att arbeta med mammor med förlossningsdepression och deras barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med barnavårdscentralsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat:  Ett underliggande tema i studien var; ”Att använda sina kunskaper och inse sina begränsningar, för ett förtroendefullt samspel”. Temat bestod av fyra beskrivande kategorier; ”Vägar att upptäcka mammor med förlossningsdepression”, ”Interaktionen med mamman”, ”Strategier i arbetet” och ”Utmaningar med arbetet” Slutsats: Under studiens gång har det framkommit att om riktlinjer och rutiner ska fungera optimalt i arbetet med att upptäcka mamman med förlossningsdepression krävs en god kommunikation. Redan vid det första mötet med mamman började en resa som kunde innebära ett fungerande samspel eller en envägskommunikation. Detta krävde utöver formell kunskap om förlossningsdepression, en förmåga till interaktion med mamman.  Det handlade om att vinna mammans förtroende. / Introduction: About 10–15% of new mothers are affected by Post Partum Depression. A new mother with depression means a higher risk of attachmentsproblem with her newborn child. The child health care nurse has a regular contact with newborns and their mothers. Therefor they can have an important role in the process of attachment. Aim: The aim of the study was to describe reflections of the child health care nurses in their work with mothers with Postpartum Depression and their newborn. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses  were interviewed with semi-structured interviews. The material was analyzied using qualitative content analysis. Result: A underlying theme was; ”To have knowledge and to know your limitations, for a trustworthy interaction.” The theme had four descriptive categories; ” Ways to discover the mother with a postpartum depression”, ”The interaction with the mother” ”Strategies at work” and ”Challenges in work”. Conclusion: During the study it has been revealed that if guidelines and routines are to work optimally discovering the mother with Post Partum Depression, it requires a good communication. Already at the first meeting a journey began, that could mean a working interaction or not. It required in addition to formal knowledge of Postpartum depression also an ability to interact with the mother. It was about getting the mother´s confidence.

Bakgrund: Barn med övervikt är ett växande problem där den främsta orsaken är ohälsosam kost och/eller för lite fysisk aktivitet. Barn med övervikt riskerar utöver fetma och psykosociala konsekvenser att ådra sig följdsjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Distriktssköterskor vid Barnhälsovården (BHV) som i princip möter alla barn i Sverige, har en viktig roll i att förebygga ohälsa hos barn och att tidigt identifiera samt initiera åtgärder vid upptäckt av problem i barns hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av det preventiva arbetet mot barns övervikt. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes (n=7). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Främja hälsosamma levnadsvanor, Hinder i det preventiva arbetet samt Bra samspel med föräldrar underlättar det preventiva arbetet. Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna arbetar preventivt mot barn med övervikt med hjälp av hälsosamtal, tillväxtkontroll samt har möjlighet till samordning med andra professioner. Identifierade hinder i arbetet är att övervikt upplevs som ett känsligt ämne samt att många föräldrar är svåra att nå. Underlättande faktorer identifierades som när det uppstår ett bra samspel med föräldrarna. Slutsats: Det finns tydliga riktlinjer kring hanteringen av barn med övervikt och att dessa i större utsträckning bör implementeras i BVCverksamheterna. / Background: Children suffering from being overweight is a growing problem and the main cause of overweight is unhealthy diet and / or too little physical activity. In addition to psychosocial consequences and obesity, children with overweight are at risk of sequelae such as diabetes, cardiovascular disease and cancer. District nurses working in Child Health Care (CHC), who sees nearly all children in Sweden, have an important role in preventing illness, early identification of illness and initiate actions when problems in children's health is detected. Aim: The purpose of the study was to describe the CHC-nurse's experience of the preventive work against overweight in children. Method: Two semi-structured focus group interviews (n=7) were conducted at child health care centers. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Promoting healthy living habits, Obstacles in the preventive work and Good interaction with parents facilitate the preventive work. The result showed that the nurses work preventively against overweight in children by having dialog of health habits, growth control and the possibility of coordination with other professions. Identified obstacles are overweight among children is perceived as a sensitive topic and that many parents are difficult to reach. Facilitating factors were identified as when a good interaction with the parents occurs. Conclusion: The authors of the study found that there are clear guidelines on the management of overweight children and that these should be implemented to a greater extent in the CHC.

Inledning: Barn i socioekonomiskt utsatta områden riskerar i större utsträckning att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Kan utökade hembesök bidra till att stärka föräldraskap och tidigt upptäcka familjer i behov av stöd? Bakgrund: Barnhälsovården, mödrahälsovården och socialtjänsten i Sverige arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att minska risken att familjer ska utveckla hälsoproblem. Mellan 2018 och 2019 genomfördes ett gemensamt projekt i två socioekonomiskt utsatta områden. Syfte: Att belysa vård-och omsorgspersonalens upplevelse av att arbeta med utökade hembesök genom projektet Förstärkt föräldraskap - utökade hembesök. Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatets tre kategorier är: Ett nytt arbetssätt som främjar samarbete och tidiga insatser, En möjlighet att fördjupa relationer och stärka föräldraskap genom hembesök samt En möjlighet att främja jämställdhet i föräldraskapet och delaktighet i familjecentralen. Diskussion: Deltagarna upplever att föräldraskapet stärkts på olika sätt genom tvärprofessionellt samarbete med utökade hembesök. Hembesöken har bidragit till stärkta relationer som givit goda förutsättningar för fortsatt samarbete och vidare kontakt med familjer. Konklusion: Deltagarna är positivt inställda och beskriver olika upplevelser i arbetet med projektet samt vad det bidragit till för verksamheterna. Kliniska implikationer: Vidare forskning rekommenderas om föräldrars upplevelser av projektet samt uppföljande studie när barnen blivit äldre.

Bakgrund: Stöd i föräldraskapet är ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag. Barnhälsovårdssjuksköterskor ska ha goda kunskaper om barns utveckling, hälsofrämjande åtgärder och anknytning mellan barn och föräldrar. Stöd och bekräftelse till pappor i deras föräldraroll är betydelsefullt då deras engagemang i barns uppväxt har positiva hälsoeffekter för barnen. Sveriges arbete för ett jämställt föräldraskap är på rätt väg men det är fortfarande flest mammor som deltar i barnhälsovården. Genom förtroendefulla relationer till barnhälsovårdssjuksköterskor kan pappors involvering i barnhälsovården öka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att involvera pappor i barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod har genomförts med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med tio barnhälsovårdssjuksköterskor i södra Bohuslän och Fyrbodal. Dataanalyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, Att se hela familjen och Organisatoriska förutsättningar. Den första kategorin innehåller tre subkategorier; BHV-sjuksköterskors förhållningssätt vilken belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskor med sitt förhållningssätt påverkar hur pappor involveras i barnhälsovården, Familjen som ett team belyser hur viktigt det är att se familjen som en helhet och Stärka pappans föräldraroll. Den andra kategorin har två subkategorier; Enskilda föräldrasamtal visade sig betydelsefulla och förmodas påverka den fortsatta vårdrelationen och Anpassa arbetet efter pappans behov var angeläget för att möjliggöra för pappan att delta. Slutsats: Slutsatsen är att barnhälsovårdssjuksköterskors förhållningssätt är avgörande för relationen till pappor. Betydelsen att se familjen som en helhet, uppmärksamma pappors behov av stöd i sin föräldraroll och enskilda föräldrasamtal ökar pappors involvering och stärker vårdrelationen. Mer insatser från samhället och organisatoriska förutsättningar i barnhälsovården behövs / Background: Support in parenting is one of the fundamental tasks of child health care. Child health nurses should have a good knowledge of children's development, health promotion and attachment between children and parents. Support and affirmation to fathers in their parental role is important as their involvement in children's upbringing has positive health effects for children. Sweden's work on equal parenting is on the right track but there are still mostly mothers who participate in the child health care. Through trusting relationships with child health nurses, fathers' involvement in child health care can increase. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of child health nurses in involving fathers in child health care. Method: Qualitative method has been implemented with an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with ten child health nurses in southern Bohuslän and Fyrbodal. Data was analyzed based on content analysis. Results: Two categories emerged in the result, Seeing the whole family and Organizational prerequisites. The first category contains three subcategories; Child health nurses' approach highlights how child health nurses with their approach affect how fathers are involved in child health care, The family as a team highlights how important it is to see the family as a whole and Strengthen the father's parent role. The second category has two subcategories; Individual parental conversations proved to be significant and are supposed to affect the continued care relationship and Adapting the work to the father's needs was important to enable the father to participate. Conclusion: The conclusion is that the approach of child health nurses is crucial for the relationship with the fathers. The importance of seeing the family as a whole, paying attention to fathers' need for support in their parenting role and individual parental conversations increases fathers' involvement and strengthens the care relationship. More efforts from society and organizational prerequisites in child health care are needed.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) ska utgå från en evidensbaserad grund och verka utifrån ett familjecentrerat och inkluderande arbetssätt. I mötet med föräldrarna ska sjuksköterskan arbeta för att skapa ett partnerskap och förutsättningar för att öka båda föräldrarnas delaktighet och bidra till barnets hälsa och utveckling.Syfte: Att beskriva fäders delaktighet inom barnhälsovård. Metod: Litteraturstudien genomfördes med systematisk sökning, granskning och analys av vetenskaplig forskning. 15 vetenskapliga artiklar som besvarade syftet inkluderades i litteraturstudiens resultat. Resultat: Fyra kategorier framkom; mötet mellan sjuksköterskan och fäderna, bvc -miljö, tillgänglighet och informationskälla, deltagande i föräldragrupper och“pappagrupper” samt påverkan av traditionella könsroller. Slutsats: Både fäder och sjuksköterskor upplever fäders delaktighet inom BHV som önskvärt, särskilt då det ger positiva effekter för både barnets och familjens hälsa och välmående. Trots detta görs inte fäderna delaktiga på samma sätt som mödrarna. Både BHV:s och sjuksköterskans förutsättningar spelade in för att öka fäders delaktighet men även traditionella könsroller som samhällets, sjuksköterskans och föräldrarnas syn på föräldraskap. / Background: Child Health Care should be based upon evidence-based groundwork for family centered and inclusive care. While meeting with the parents, the nurse is aimed to create a partnership and provide conditions to increase both parents’ participation and to contribute to the child’s health and development. Aim: To describe fathers’ participation within Child Health Care. Method: The literature study was performed with systematic search, review and analysis of scientific research. 15 scientific articles that answered the purpose were included in the results of the literature study. Results: Four categories emerged: the meeting between the nurse and the fathers, Child Health Care - environment, availability and source of information, participation in parent groups and “father groups” and impact from traditional gender roles. Conclusion: Both fathers and nurses experience father participation within Child Health Care as desirable, especially when results in positive effects for both the child and the family health and wellbeing. Despite this, the fathers aren’t involved to the same extent as the mothers. Both Child Health Care’s guidelines as well as the nurses’conditions had a part in increasing the fathers’ participation but also traditional gender roles such as society’s, nurses’ and the parents’ view on parenting affects.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är en av 2000-talets största hälsoutmaningar. Världshälsoorganisationens målsättning är att år 2025 minska förekomsten av barnfetma globalt. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en nyckelroll i att upptäcka och vägleda familjer med barn som har övervikt och fetma. Därmed är det betydelsefullt att få kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av dessa möten och vilka faktorer som påverkar. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer med barn som har övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnhälsovårdssjuksköterskor inom barnhälsovården i en region i sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. De två kategorierna var: Ett utmanande möte: Majoriteten av deltagarna upplevde att det utgjorde ett känsligt och svårt samtalsämne. Vidare beskrevs hindrande faktorer såsom kulturella skillnader gällande levnadsvanor samt att barnet var närvarande vid besöket. Samtal om övervikt och fetma bidrog i sin tur till motstridiga känslor av bekräftelse samt misslyckande hos deltagarna. Dock uttryckte deltagarna att det var deras skyldighet att ta upp ämnet med familjen för att ha möjlighet att få till en förändring. Aspekter som påverkar mötet: Deltagarna upplevde flera underlättande faktorer bland annat att familjen själva tog upp problematiken. Att formulera sig korrekt och tänka igenom det som skulle förmedlas var av vikt. Det var betydelsefullt att ge familjen tid att hantera informationen vilket ofta bidrog till ett gott resultat. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer och samtala om barnets övervikt och fetma upplevs ofta som svårt och känsligt. De ansåg att det var ett av de mest utmanande samtalsämnena inom deras profession. De var rädda för att skuldbelägga eller kränka familjen. De upplevde att tid och resurser behövdes för att skapa ett förtroende med familjen vilket sågs som en underlättade faktor. När familjen känner ett förtroende ökar följsamheten och känslor som glädje och bekräftelse infinner sig hos barnhälsovårdssjuksköterskan. / Background: Childhood overweight and obesity is one of the 21st century greatest health challenges. World Health Organization's goal is to reduce the prevalence of child obesity globally by 2025. Child health nurses holds a key role to detect and guide families with children who are overweight and obese. Therefore, it is important to gain knowledge of the child health care nurse experience of these meetings and what factors that affects. Aim: The purpose of the study was to illuminate child health care nurses experience of meeting families with children who are overweight and obese. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven child health nurses in three child health care centers in a region in the southeast of Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories and eight subcategories. The two categories were; A challenging meeting: Most of the participants felt that it made a sensitive and difficult topic of conversation. It resulted in several different parental reactions that the participants had to respond to. Hindering aspects were described as when the child were present at the visit and cultural differences in terms of lifestyle. Discussing overweight and obesity contributed to conflicted emotions of confirmation and failure among the participants. They expressed that it was their responsibility to address the topic with the family to have the opportunity to bring about a change. Aspects that affected the meeting: The participants experienced several facilitating aspects of the conversation like when the family themselves highlighted the problem. It was important to express oneself correctly and think through what was to be communicated. It was crucial to give the family time to let them handle the information which often contributed to a good outcome. Conclusion: The child health care nurses experience of meeting families and talk about childhood overweight and obesity is often perceived as difficult and sensitive. They considered that it was one of the most challenging topics of conversation within their profession. They were afraid of blaming or offending the family. They experienced that time and resources were needed to create trust with the family, which was seen as a facilitated factor. When the family trust and compliance increase the child health care nurse experience joy and a feeling of affirmation.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning barnets första sex månader. Tidigare forskning har visat att kvinnor upphör med amning tidigare än sex månader och att det är associerat med smärta, fysiologiska komplikationer och brist på stöd under amningen. Syfte: Beskriva vad som underlättar respektive hindrar ammande mödrar att fortsätta amma. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklar från PubMed och Cinahl analyserades. Studien baserades på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) metodbok. Elva artiklar inkluderades och kodades med ett induktivt tillvägagångssätt i en tematisk syntes. Resultat: Studiens resultat presenterades i fyra kategorier. Resultatet omfattar beskrivande information kring kategorierna; 1) individanpassat och kontinuerligt stöd som visade att mödrar som fick individuellt och kontinuerligt stöd ammade i högre utsträckning än de som inte fick det, 2) utökad kunskap påvisades vara av största vikt för att förstå fördelar med amning och påverkade amningsfrekvens och duration, 3) närståendes inställning hade en stor påverkan på mödrarna och hade en korrelation med amningsduration, 4) fysiologiska komplikationer såsom såriga bröstvårtor, mastit eller upplevelsen av för lite mjölk var faktorer som påverkade amningen. Slutsats: Amning kunde upplevas komplicerad och ledde därför till tidigt upphörande. I resultatet framgick det att stöd i olika former hade en betydande roll för att mödrar skulle känna motivation till att fortsätta och upprätthålla amningen. Faktorer som kan främja amning bör ses som en hälsofrämjande insats eftersom tidigare forskning har visat att hälsa främjas hos både mödrar och barn vid amning vilket kan leda till ökad folkhälsa. / Background: The World Health Organization recommends exclusive breastfeeding of the baby's first six months. Previous research has shown that women stop breastfeeding earlier than six months and that it is associated with pain, physiological complications and lack of support during breastfeeding. The aim: Describe what facilitates and prevents breastfeeding mothers from continuing to breastfeed Method: A systematic literature review was conducted and articles from PubMed and Cinahl were analyzed. The study was based on the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation (SBU) method book. Eleven articles were included and coded using an inductive approach in a thematic synthesis. Results: The results of the study were presented in four categories. The result includes descriptive information about the categories; 1) individualized and continuous support that showed that mothers who received individual and continuous support breastfed to a greater extent than those who did not, 2) expanded knowledge was shown to be of paramount importance to understand the benefits of breastfeeding and affected breastfeeding frequency and duration, 3) the attitude of relatives had a great influence on the mothers and had a correlation with breastfeeding duration, 4) physiological complications such as sore nipples, mastitis or the experience of too little milk were factors that affected breastfeeding. Conclusion: Breastfeeding could be experienced as complicated and therefore led to early cessation. The results showed that support in various forms played a significant role for mothers to feel motivated to continue and maintain breastfeeding. Factors that can promote breastfeeding should be seen as a health-promoting effort because previous research has shown that health is promoted in both mothers and children during breastfeeding, which can lead to increased public health.