Bakgrund: Amning är förknippat med en rad hälsofördelar för både mor och barn. Trots detta slutar nära en fjärdedel inom ett par veckor av olika skäl, däribland amningsproblem och upplevelse av bristande stöd. Kvinnor med amningsproblem är i första hand hänvisade till barnhälsovården som har en viktig uppgift i att främja amning och ge stöd vid eventuella problem. För detta behövs kunskap och tillräckligt med tid. Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens erfarenheter av detta arbete kan belysa eventuella förbättringsområden kring stödet till kvinnor med amningsproblem.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med amningsproblem i barnhälsovården. Metod: En kvalitativ design där individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta sjuksköterskor. Urvalet gjordes strategiskt i två regioner i södra och mellersta Sverige. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Sjuksköterskor inom barnhälsovården har ett varierande och utmanande arbete utifrån det unika i varje möte. De lutar sig mot sina kunskaper och erfarenheter förvärvade genom olika specialistutbildningar, internutbildningar och antal år inom barnhälsovården. De önskar mer utbildning inom amning. I deras arbete sätts mammans önskan om amning i fokus samtidigt som hänsyn tas till mammans och barnets hälsa. Samarbete i form av överrapportering, rådgivning och möten i tvärprofessionella team för att utbyta information och kunskaper med andra verksamheter är betydelsefullt i sjuksköterskors arbete. Slutsats: Det är viktigt att ha en god kunskapsgrund för att kunna ge stöd och hjälp vid amningsproblem. Utöver detta behöver sjuksköterskor inom barnhälsovården vara lyhörda och kunna möta olika individer utifrån deras unika situation. Samarbete med andra verksamheter är värdefullt och kan förbättras. / Background: Breastfeeding is associated with many health benefits for both mother and child. In spite of that, almost a quarter of women stop breastfeeding within a couple of weeks for various reasons, such as breastfeeding problems and experiencing a lack of support. Women who have problems breastfeeding are primarily referred to paediatric healthcare, which plays an important role to promote breast feeding and to offer support with possible issues. This requires knowledge and enough time. Child health nurses’ experiences in this field can highlight possible areas of improvement regarding support for women with breast feeding problems.  Purpose:To describe child health nurses’ experiences of working with breastfeeding difficulties. Method:A qualitative approach, in which semi-structured interviews were carried out with eight nurses. The selection was made strategically within two regions in southern and central Sweden. Qualitative contentanalysis was used as method for analysis. Results: Thechild health nurse has a varied and challenging job that relates to every unique patient encounter. They rely on their expertise and experience acquired through different specialist medical training, in-house training and number of years in their profession in a Child Health Centre.  More education on breastfeeding is required. Mother’s desire to breastfeed is brought into focus, while the health of both the mother and her baby is taken into consideration.  Collaboration such as handovers, counselling and meetings in interprofessional teams to exchange information and knowledge with other health care providers is an important aspect of child health nurses’ work.  Conclusion: It is important to have a solid knowledge base in order to provide help and support when patients have breastfeeding problems. In addition to this, a child health nurse needs to be responsive and be able to meet different individuals in their particular situation. Collaboration with other health care providers plays a valuable role and can be improved.

No description available.

Att bli förälder är en livsomvälvande händelse som kan vara både glädjande och skrämmande. Som förälder ansvarar man för en annan människa där man i vissa fall behöver ny information, kunskap och råd för att leva upp till de nya kraven som en förändrad familjesituation kräver. Förmågan att tillgodogöra sig information, kunskap och råd kan relateras till begreppet hälsolitteracitet som berör hur personer förstår och tillgodogör sig hälsorelaterad information. Den svenska barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling och förebygga ohälsa hos barn, samt stödja föräldrar i föräldrarollen. Barnhälsovårdens sjuksköterskor följer barnets hälsa och utveckling till dess att barnet fyller fem år och är en viktig del i stöttningen av föräldrarna. De flesta av dagens föräldrar är födda i den digitala generationen och Internet är en naturlig källa till information och ökad kunskap. Föräldrarnas hälsolitteracitet kan inverka på hur internetinformationen påverkar dem och deras agerande för att möta barnens behov. I nuläget är litet känt om hur informationsöverflödet från digitala källor som Internet används av föräldrar och i interaktionen med barnhälsovården. Denna licentiatavhandlings syfte är att generera ökad kunskap om hur föräldrar använder Internet för hälsorelaterad information relaterat till deras 0–6 åriga friska barn och hur detta kan påverka dem själva samt om och i så fall, hur detta inverkar på barnavårdssjuksköterskans konsultativa arbete. I licentiatavhandlingen ingår två delstudier: Delstudie I genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=20) verksamma inom Barnhälsovården. Syftet var att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar om föräldrars internetanvändning. I resultatet framkom tre kategorier som belyste syftet: Det framkom att ”Internet underlättar vård samt tillgång och tillgänglighet av vård och vårdinformation”, vidare att ” Internet gör yrkesutövande mer komplext” samt till sist uttrycktes det ”Ett behov av förändrad yrkesroll för barnhälsovårdssjuksköterskan”. I delstudie II genomfördes en enkätundersökning med föräldrar (n=687) som hade barn inskrivna på barnhälsovården inom en region i norra Sverige. Syftet var att beskriva föräldrars internetanvändning för råd eller information relaterat till hälsa och barns utveckling för deras friska barn samt hur informationen användes i kontakten med Barnhälsovården. Nästan alla föräldrar (n=686), uppfattade att Internet är en bra informationskälla för råd och information om barns hälsa och utveckling, men de uttryckte osäkerhet inför mängden av information samt kring den egna förmågan att söka, sortera och värdera funnen information. I resultatet sågs också att många föräldrar 81,7% (n = 561) önskade ha stöd och vägledning av sin barnhälsovårdssjuksköterska avseende internetinformation och webbsidor. Licentiatavhandlingens resultat visar att föräldrar har ett behov av stöd och att barnhälsovårdens sjuksköterskor genom den uppbyggda relationen dem emellan både kan vägleda och ge råd för att stödja föräldrar. Genom att stödja föräldrar på detta sätt kan barnhälsovården bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet och därmed även deras hälsokompetens. Barnhälsovårdens medarbetare behöver kompetensutveckling och verktyg för att kunna stödja föräldrar mot större hälsolitteracitet och därigenom även en högre hälsokompetens. Det ses som viktigt att utveckla fler kvalitetssäkrade digitala verktyg som komplement till dagens Barnhälsovård baserad på personliga möten. Verktygen skulle kunna bestå i att stötta föräldrar till att söka och värdera information från evidensbaserade källor, samt att införliva chatt och videokonferensmöjligheter mellan föräldrar och barnhälsovårdssjuksköterskorna också inom offentlig sjukvård. / Becoming a parent is a life-changing event that can be both gratifying and scary. As a parent, one is responsible for another person, where there sometimes is a need for new information, knowledge, and advice to live up to the new requirements that a changing family situation requires. The ability to make use of information, knowledge, and advice can be related to the concept of health literacy that affects how people understand and make use of health-related information. The goal of Swedish child health care is to promote children's health and development and prevent ill-health in children, as well as support parents in the role of parenting. Child health care nurses follow the child's health and development until the child turns five years and is an important part of supporting the parents. Most of today's parents are born in the digital generation and the Internet is a natural source of information for increased knowledge. Parental health literacy can affect how Internet information affects them and their actions based on the needs of the children. At present, little is known about how the information flow from digital sources such as the Internet is used by parents and in the interaction with child health care. The purpose of this licentiate thesis is to generate increased knowledge about how parents use the Internet for health-related information related to their 0–6-yearold healthy children and how this may affect themselves and if so how this, in turn, affects the nurse's consultative work. The licentiate thesis includes two sub-studies: Sub-study I was conducted as a qualitative interview study with nurses (n = 20) active in child health care. The purpose was to describe their experiences and perceptions of parents' internet use. In the results, three categories emerged that highlighted the purpose: “The Internet facilitates care and access to care- and care information”, further “The Internet makes professional practice more complex” and finally “A need for a changing professional role for the child health care nurse". In sub-study II, a survey was conducted with parents (n = 687) who had children enrolled in child health care. The purpose was to describe parents' Internet use for advice and information related to health and child development for their healthy children and how the information was used in contact with child health care. Almost all parents (n = 686) perceived that the Internet was a good source of information for advice and information on children's health and development, but they expressed uncertainty about the amount of information and their own ability to search, sort and evaluate the information found. The results also showed that many parents 81.7% (n = 561) wanted support and guidance from their child health care nurse regarding internet information and web pages. The thesis results showed that parents need support and that the child health care nurses can both guide and advice to support parents through the established relationship between them. By supporting parents in this way, the child health care can promote parental health literacy. Based on the research carried out and to meet parental demand for advice on their children's health there is a proposal for a digital solution, a chat or a kind of digital reception where parents can consult the child health care nurse and confirm whether they thought right, or get additional advice and information, which would be an innovative proposal. The staff of Swedish child health care are in need of competence development, as well as tools in order to be able to support and promote parents towards health literacy. It seems necessary to develop adequate and quality assured digital tools as a complement to the present child health care which has its base in personal meetings. The tools could include the competence of supporting parents to search and validate information from evidence-based sources, as well as the incorporation of chat and videoconference possibilities between parents and child health nurses.

Bakgrund: Då ett barn får uppleva uppmuntran, bekräftelse, positiva och kärleksfulla känslor från sina föräldrar lägger det grunden för utveckling av en god interaktion mellan barn och förälder. Barns skärmanvändning har under de senaste åren ökat och tiden för familjens interaktioner får ge vika.  Syfte: Syftet med studien är att belysa skärmtidens påverkan på barns interaktion med sina föräldrar. Samt frågeställningarna: Vilken betydelse har interaktionen för barns mående och utveckling? Hur kan skärmtid formas till långsiktigt hållbara vanor med stöd av barnhälsovårdssjuksköterskan? Metod: Studien genomfördes med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Litteratur  har sökts i databasen Cinahl. Tretton artiklar från de tio senaste åren inkluderades i syntesen. Resultat: Analysen av det insamlade materialet gav de tre kategorierna; Påverkan på den sociala interaktionen, Negativ påverkan på barnets utveckling samt Barnhälsovårdens roll. Inom dessa kategorier identifierades subkategorierna; Barns skärmtid påverkar interaktionen, Föräldrars skärmtid påverkar barnet, Sömnbrist och stress, Försenad språkutveckling, Stöd till hållbar skärmtid samt Intervention till hållbara vanor. Slutsats: Denna studie visar vikten av föräldrars ansvar gentemot sitt barn. Ansvar för att ge sitt barn de bästa grunder och förutsättningarna till långsiktigt, hälsosamt mående. Skärmtiden i sig kan ses som mindre farlig, under förutsättning att den inte blir för lång och ensidig utan att föräldrarna deltar i aktiviteten. Det väsentliga är hur barnet mår, hur matintaget ser ut, tid för utomhuslek, läxläsning, sociala kontakter och sömnvanor. / Background: When a child receives encouragement, confirmation and positive, loving feelings from his parents, it provides the basis for the development of good interaction, between child and parent. Children's screen use has increased in recent years and the time for family interactions has decreased. Purpose: The purpose of the study is to shed light on the impact of screen time on children's interaction with their parents. And the questions: What significance does the interaction have for children's mood? How can screen time be shaped into long-term sustainable habits with the support of the child health care nurse’s? Method: The study was conducted using a systematic literature study. Results: The analysis of the collected material yielded the three categories; Impact on social interaction, Negative impact on the child's development and the role of child health care. Within these categories, the subcategories were identified; Children's screen time affects the interaction, Parents' screen time affects the child, Sleep deprivation and stress, Delayed language development, Support for sustainable screen time and Intervention for sustainable habits. Conclusion: This study shows the importance of parents' responsibility for their child. Specifically, responsibility for giving your child the best foundations and conditions for a long-term, healthy mood. The screen time itself can be seen as harmless, as long as the child's mood is monitored.

Bakgrund: Distriktssköterskan inom barnhälsovården ansvarar för att erbjuda alla barn att vaccineras enligt barnvaccinationsprogrammet. När ett nytt vaccin tillkommer i barnvaccinationsprogrammet är det distriktssköterskans uppgift att leda införandet och informera om evidens kring vaccinet till vårdnadshavare, så att de kan fatta beslut om vaccination till sitt barn.  Distriktssköterskan har vid tidigare införanden av vaccin i barnvaccinationsprogrammet upplevt svårigheter gällande bristande stöd och information avseende vaccinet från organisationen. Syfte: Beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att införa vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med 13 distriktssköterskor inom barnhälsovården i Mellansverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: I analysen framkom två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var, Förutsättningar vid förändring och Förhållningssätt hos vårdnadshavare. Distriktssköterskans erfarenhet är att det krävs förberedelser och stöd från organisationen för att skapa goda förutsättningar för implementering. Distriktssköterskan behöver kunna anpassa den information som ges till vårdnadshavare eftersom de har olika förhållningssätt till vaccin och kunskap. Slutsats: Möjlighet till förberedelse främjar god implementering. Förtroende för distriktssköterskan ökar chansen att vårdnadshavaren önskar vaccinera sitt barn. / Background: The district nurse in child health care is responsible for offering all children vaccines from the child vaccination program. When a new vaccine is added to the child vaccination program, the district nurse leads the implementation and communicate evidence to the guardian, so they can make decisions about vaccination for their child. In previous implementations of vaccines in the childhood vaccination program, the district nurse has experienced difficulties with insufficient support and information from the organization. Purpose: Describe the district nurse experience of introducing rotavirus vaccination into the child vaccination program in child health care. Method: The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach, with semi-structured interviews with 13 district nurses in child health care in Central Sweden. The analysis was performed with a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Results: The study resulted in two categories Conditions for change and Approach of guardians and six subcategories. The district nurse experienced that preparation and support from the organization is required for good implementation. The guardian has different approaches and levels off knowledge regarding vaccines and the district nurse need to adapt the information. Conclusion: Opportunity for preparation promotes good implementation. The district nurse needs to be able to adapt the information given to the guardians because they have different approaches to vaccines and knowledge.

Bakgrund: I Sverige är det är ungefär 13 % av alla nyblivna mammor som drabbas av en postpartumdepression (PPD), och 5 % av dessa mammor drabbas av en svår och djupare PPD. Tillståndet påverkar inte bara mammorna utan kan få konsekvenser även för spädbarnet och övriga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva nyblivna mammors upplevelser av PPD och vilket behov av stöd de önskar från BHV. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades efter sökning i databaserna PubMed, Cinahl, SweMed och Psycinfo. Huvudresultat: Mammorna med PPD beskrev att de upplevde att det var svårt att prata om sitt mående. De upplevde rädsla för att bli betraktade som “dåliga mammor” och att inte klara av att ta hand om sitt barn. De önskade regelbundna besök för att kunna ställa frågor, få bekräftelse samt skapa en god relation med BHV-sjuksköterskan. Mammorna upplevde stöd från BHV-sjuksköterskan när hen lyssnade och inte var stressad och när de fick möjlighet att dela sina erfarenheter vilket medförde upplevelser av trygghet. Slutsats: Vårdande samtal kan hjälpa mammor i moderskapet och med deras mående. BHV-sjuksköterskan har unika möjligheter att stödja mammor och deras partners då de träffar mödrarna regelbundet under barnets första år. Stödjande samtal, regelbundna besök och förståelse för mammorna kan leda till ett hälsosamt moderskap. / Background: In Sweden, approximately 13% of all new mothers suffer from postpartum depression (PPD), and 5% of these mothers suffer from severe and deeper PPD. The condition can have consequences not only for the mother herself but also for the infant and other family members. Aim: The aim of this literature overview was to describe new mothers' experiences of PPD and what support they want from BHV. Method: Twelve qualitative scientific articles that were included after searching the databases PubMed, Cinahl, SweMed and Psycinfo. Main results: The mothers experienced that PPD meant it was difficult to talk about their state of mind. They also feared being considered as ‘bad mothers’ and as not being able to take care of their child. They wanted regular visits to the CHS nurse to ask questions, to be confirmed and to create a good relationship with the nurse. The mothers felt support from the CHS nurse when the nurse listened and were not stressed, allowing the mothers to share their experiences, which were perceived as security. Conclusion: Caring conversations can help mothers in motherhood and with PPD. The CHS nurse has unique opportunities to support mothers and partners as they meet the mothers regularly during the child's first year. Supportive conversations, regular visits and understanding for the mothers can lead to a healthy motherhood.

Barnets gråt är en naturlig del i utvecklingen och minskar när barnet blir äldre. Föräldrarnas hälsa och självförtroende påverkas negativt av den fortsatta gråten och gråten är en av de vanligaste frågorna föräldrarna lyfter inom barnhälsovården. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att trösta sitt gråtande barn under två år. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och innehåller 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrarna oftast är oförberedda på hur de upplever gråten och utvecklar olika strategier och metoder för att trösta barnet. Stöd från familj och utomstående, samt stöd från distriktssköterskan hade stor betydelse för föräldrarna. Föräldrarna sökte aktivt information via internet. När gråten blev överväldigande kunde en oro hos föräldrarna för att skada barnet finnas. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från distriktssköterskan och saknade ett mer lätt överskådligt informationsmaterial kring gråten. Förslag på en ökad kunskap hos distriktssköterskan och en utveckling av befintligt material, för att möta föräldrarnas behov av stöd. / The baby's cry is a natural part of its development but decreases as the child ages. Parents' health and self-confidence are negatively affected by the continued crying and crying is one of the most common questions parents raise with child health care. The studies purpose was to describe parents' experience of comforting their crying child under two years. The study was conducted as a systematic literature study with an inductive approach and contains 11 scientific articles. The results show that parents are often unprepared for how they experience crying and develop different strategies and methods to comfort the child. Support from family and outsiders, as well as support from the district nurse was of great importance to the parents. Parents actively sought information through the internet. When the crying became overwhelming, there could be a concern among the parents about harming the child. Many parents, however, experienced a lack of support from the district nurse and a more manageable information material about crying. Suggestions for an increased knowledge in the district nurse and a development of existing material, to meet the parents' need for support.

Bakgrund: En del av barnhälsovårdens arbete är att erbjuda stöd och vägledning till föräldrar gällande barnets nutrition. Vårdpersonal är skyldiga att framföra amningens fördelar men bör emellertid ha ett familjecentrerat förhållningssätt och ta hänsyn till familjens specifika behov. Olika faktorer kan leda till att amning inte är möjligt och då kan bröstmjölksersättning vara ett alternativ. Tidigare forskning har visat att den här föräldragruppen kan uppleva negativa känslor som misslyckande och skam. BHV-sjuksköterskans kommunikation kan påverka hur föräldrar upplever information och känslomässigt stöd, därav är det av vikt att belysa kunskapsläget. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva föräldrars upplevelser avseende information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning under barnets första år. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes som studiedesign. Sökningar utfördes via databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalysen var en systematisk metod beskriven av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Litteraturstudien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resulterade i sju subkategorier samt två kategorier. Många föräldrar upplevde bristfällig information och stöd från vårdpersonal vid användning av bröstmjölksersättning. Flertalet föräldrar upplevde även att vårdpersonalens information var fokuserad på amning och detta kunde bidra till att de kände skuld och skam över valet att använda bröstmjölksersättning. Slutsats: Baserat på litteraturstudiens resultat är det av vikt att BHV-sjuksköterskan är stödjande och bemöter alla familjer utifrån dess unika förutsättningar för att skapa en tillitsfull och vårdande relation. / Background: Child health nurses should offer support and guidance to parents regarding the child's nutrition. They are obliged to present the benefits of breastfeeding but should, however, have a family-centered approach and regard the specific needs of the family. Different factors can lead to a cease to breastfeed and in that situation infant formula can be an alternative. Previous research has shown that this group of parents may experience negative emotions such as failure and shame. The child health nurse's communication can affect how parents experience information and emotional support, hence it is important to illustrate the state of knowledge. Objective: The purpose was to identify and describe parents' experiences regarding information and support from healthcare professionals when using infant formula during the child's first year. Method: A general literature study with qualitative articles was chosen as the study design. The content analysis was a systematic method described by Popenoe et al. (2021). Results:The literature study was based on 20 articles and resulted in seven subcategories and two categories. Many parents experienced a lack of information and support from healthcare professionals when using infant formula. The majority of parents also felt that the information from healthcare professionals was focused on breastfeeding and this could contribute to parents feeling guilty and ashamed of their choice to use infant formula. Conclusion: It is important that the child health nurse is supportive and treats all families based on their unique conditions in order to create a trustful and caring relationship.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第24483号 / 医博第4925号 / 新制||医||1063(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 西浦 博, 教授 今中 雄一, 教授 滝田 順子 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Amning ger en rad fördelar för både barnets och moderns hälsa på kort och lång sikt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning under barnets första sex månader. Trots det ses en minskning av andel barn som helammas i åldersgruppen noll-sex månader. Här har specialistsjuksköterskor på barnavårdscentralen en viktig uppgift att tidigt identifiera problem och ge mödrar stöd att amma. Motiv: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige, allt färre barn under sex månader helammas. Få studier har utförts som beskriver specialistsjuksköterskors attityder om amning inom barnavårdscentralen (BVC). Genom en sådan kartläggning av attityder kan kunskap erhållas som kan vara av vikt i utvecklandet av metoder som syftar till att stödja föräldrar i amning, vilket skulle kunna bidra till en ökad amningsfrekvens. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga specialistsjuksköterskors attityder till amning på barnavårdscentralen i fem regioner i Sverige.  Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ deskriptiv design med bekvämlighetsurval. För att mäta attityder hos specialistsjuksköterskor användes en modifierad The Lowa Feeding Attitude Scale (IIFAS). Totalt deltog 42 personer i studien och de samband som studerades var om utbildningsnivå, ålder, extra amningsutbildning eller yrkesverksamma år hade någon betydelse för specialistsjuksköterskors attityd om amning.  Resultat: Respondenterna fick ett medelvärde på 72,5 poäng när de svarade på instrumentet. Det indikerar att respondenterna i studien har neutrala attityder om amning. Inget signifikant samband hittades mellan respondenternas attityder och deras ålder, yrkesverksamma år inom BVC, vilken specialistutbildning respondenterna hade eller om de hade genomfört en extra amningskurs. Konklusion: Studiens resultat visade att specialistsjuksköterskor generellt hade ett neutralt förhållningssätt till amning. Detta indikerar att det finns förbättringsområden. Amningsutbildning är av vikt inom BVC för att förbättra attityder om amning hos specialistsjuksköterskorna inom Barnhälsovården (BHV). Framtida forskning inriktat mot specialistsjuksköterskans attityder om amning behövs för att kartlägga behovet av utbildning och extra insatser för att påverka amningsfrekvens hos befolkningen. / Background: Breastfeeding provides several benefits for both the child's and the mother's health. The WHO recommends exclusive breastfeeding during the child's first six months. Despite this, a decrease is taking place in the proportion of children who are fully breastfed in this age. The specialist nurses at the child health center have an important task of identifying problems early and giving mothers support to breastfeed. Motive: The breastfeeding rate is falling in Sweden. Few studies have been conducted that describe specialist nurses' attitudes about breastfeeding. Through such a mapping of attitudes, knowledge can be obtained that can be of importance in the development of methods aimed at supporting parents in breastfeeding. This could contribute to an increased frequency of breastfeeding. Aim: The aim of this study was to map specialist nurses' attitudes about breastfeeding at the child health care center in Sweden.  Methods: The study was conducted as a cross-sectional study using a quantitative descriptive design with convenience sampling. To measure attitudes of specialist nurses, a modified IIFAS was used, it also included age, level of education, additional breastfeeding training and professional work years. A total of 42 people participated in the study. Result: Respondents scored an average of 72.5 points when answering the instrument, which indicates neutral attitudes about breastfeeding. No significant correlation was found between the respondents' attitudes and their age, professional work years in child health care, level of education or if they had completed an additional breastfeeding training. Conclusion: The results of the study showed that specialist nurses generally had a neutral approach to breastfeeding. Breastfeeding training is important to enhance attitudes about breastfeeding among the specialist nurses. Future research aimed at specialist nurses' attitudes about breastfeeding is needed to map the need for training and extra efforts to influence breastfeeding frequency in the population.