Jordens resurser är begränsade och en ohållbar mängd koldioxid släpps ut varje år. IPCC:ssenaste rapport anger att utsläppen behöver halveras till år 2030 för att den globalauppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader. Sveriges egna miljömål med att varaklimatneutrala år 2045 kräver också att byggbranschen ställer om från linjärt till cirkulärtbyggande.1 januari 2022 kom kravet på att byggnader skulle klimatdeklareras vilket bidrar till en störremedvetenhet av koldioxidutsläppen. En saknad av högsta gränsvärde för mängdenkoldioxidutsläpp gör att byggbranschen fortfarande släpper ut oacceptabelt mycket. Till följdav miljömedvetenhet har begreppet återbruk börjat diskuteras alltmer i byggbranschen. Ordetåterbruk betyder att ett material ska användas på nytt tills dess tekniska livslängd uppnåtts.Återbruk bidrar till ett cirkulärt byggande vilket fått alltmer uppmärksamhet för dess potentialatt spara på resurserna.Flödet i byggprocessen består av många delar och att få in återbruket som en naturlig del iprocessen krävs en omställning. I samhället finns det en hel del problematik och frågeteckenkring återbruk. Genom litteraturstudien uppdagades inventering, utbud, lagerhållning, garantieroch rivning som hinder samt viktiga delar för ett fungerande cirkulärt flöde.Genom intervjustudien framkom det att okunskapen präglar återbruksbranschen. Motivationenför att våga testa sig fram med återbrukade produkter saknas och ett krav skulle behöva införas.En lösning skulle vara att nya aktörer tar in återbruksbara produkter för rekonditionering,lagerhållning och återförsäljning. Befintliga leverantörer skulle kunna genomföraåtertillverkning av det produkter producenterna kan för att sedan sälja i det vanliga flödet.

Rapporten bygger på litteraturstudie och intervjuer med verksamheter som berör samhällsbyggandet i olika områden och omfattningar. Begreppet cirkularitet är vanligt förekommande idag och har en betydande innebörd i vår vardag. Jorden har inte oändligt med resurser och medborgarna i samhället måste bli mer medvetna om sina val. Det gäller allt ifrån att slänga sopor till att en byggaktör ska inreda en helt ny byggnad. Cirkulärt byggande innebär att man har på ett eller annat sätt tagit vara på material från andra byggnader och återanvänder de till en annan byggnad. Exempelvis kontorsmöbler, reglar, fönster, dörrar och tak. Om en byggnad ska rivas finns aktörer som arbetar cirkulärt med att ta vara på funktionsdugliga material som går att sälja vidare till andra aktörer, detta syftar till att arbeta i cirkulärt kretslopp. Utmaningarna med cirkulärt byggande är många, rapporten fångar upp ett fåtal. De största utmaningarna är mellanlagring av återbrukade varor. Kostnaden för återbrukade varor kan överstiga priserna jämfört med helt nya varor. Demontering är tidskrävande och därmed kostsamt, vilket kan resultera i att det saknas ekonomiska incitament för återbruk och återvinning.  Möjligheterna växer allt större inom cirkulärt byggande, det blir mer populärt hos byggaktörerna och en viktig fråga för Luleå kommun vid renovering och ombyggnationer. Alltmer börjar Luleå kommun i tidiga skeden söka efter vad som finns att återbruka via försäljningssidor, alternativt interna lager inom kommunen. Återvinning och återbruk av byggmaterial är ett spännande ämne med många förbättringsområden.

Byggbranschen står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringarna. Branschen behöver därmed ställa om från linjärt byggande till cirkulärt byggande där mer återbruk av byggprodukter och byggmaterial kan bidra till förändringen. Idag är marknaden för återbruk inom byggbranschen begränsad och fler produkter behöver tillgängliggöras. Syftet med studien är att undersöka hur processerna för återbruk fungerar i nuläget. Därtill har det undersökts om återbruksinventeringarna inför rivning av byggnader skulle kunna digitaliseras och standardiseras för att främja ett cirkulärt byggande genom hela byggprocessen. För att få en bred inblick i hur byggbranschen arbetar med återbruk och vilken kunskap som finns, har en kvalitativ intervjustudie har genomförts med nio olika aktörer verksamma i Västra Götaland. Aktörerna är fastighetsutvecklare, återförsäljare av byggprodukter, byggnadsentreprenörer, forskare, arkitekt, rivnings- & miljöinventerare, samt rivnings- & avfallshanterare. För att se hur återbruksprodukter kan presenteras för kund och om informationen om produkten är tillräcklig har en liten kvalitativ innehållsanalys genomförts på den digitala marknadsplatsen som Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) tillhandahåller. CCBuild är en organisation som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och finns för att ge kunskap, erbjuda ett nätverk och digitala tjänster för cirkulära produkter och tjänster inom samhällsbyggnadssektorn. Studiens resultat visar på att användandet av återbruk ökar inom byggbranschen men att det finns många hinder som gör det svårt att identifiera och använda byggmaterial som kan återbrukas. Brist på erfarenhet och kunskap, ekonomiska hinder, svårt att garantera produktens kvalitet, svaga lagar och myndighetskrav är några faktorer som begränsar användningen av återbruksprodukter. Återbruksarbetet behöver ske tidigt i projekten där mer tid och resurser läggs på återbruksarbetet. Nya lagar och myndighetskrav behöver införas. Riktlinjer för återbruksinventering måste integreras i branschnormen för materialinventering och tillgängliga verktyg på marknaden behöver integreras med branschnormen för materialinventering där återbruksinventeringen ingår. Även tydligare information om byggmaterialens och byggprodukternas ursprung, kvalité och prestanda behöver finnas på de marknadsplatser som finns för återbruk. / The construction industry accounts for a large proportion of Sweden's carbon dioxide emissions which contribute to climate change. The industry therefore needs to switch from linear construction to circular construction, where more reuse of construction products and construction materials can contribute to the circular transformation. Today, the market for reuse in the construction industry is limited and more products need to be made available. The purpose of the study is to investigate how the processes for reuse currently work. In addition, it has been investigated whether the reuse inventories before the demolition of buildings could be digitized and standardized to promote circular construction throughout the construction process. To get a broad insight into how the construction industry works with reuse and what knowledge is available, a qualitative interview study has been conducted with nine different actors operating in Västra Götaland. The actors are real estate developers, retailers of building products, building contractors, researchers, architects, demolition and environmental inventories, as well as demolition and waste managers. To see how construction products for reuse can be presented to the customer and if the information about the product is sufficient, a small qualitative content analysis has been carried out on the digital marketplace provided by the Centre for Circular Construction (CCBuild). CCBuild is an organization run by IVL Swedish Environmental Research Institute and exists to provide knowledge and offer a network and digital services for circular products and services in the built environment sector. The results of the study show that the use of reuse products is increasing in the construction industry, but that many obstacles make it difficult to identify and use construction materials that can be reused. Lack of experience and knowledge, financial obstacles, difficulty in guaranteeing the quality of the product, weak laws, and regulatory requirements are some factors that limit the use of reused products. The reuse process needs to take place early in the projects and more time and resources need to be spent on the process. New laws and regulatory requirements need to be introduced. Guidelines for reuse inventory must be integrated into the industry standard for material inventory and available tools on the market need to be integrated with the industry standard for material inventory where the reuse inventory is included. Clearer information about the origin, quality and performance of construction materials and construction products also needs to be available on the marketplaces that exist for reuse.

I takt med en exponentiell ökning av jordens befolkning, bidragande till en ökad konsumtion av jordens resurser ställs allt mer krav och fokus på ett hållbart byggande. Sverige antog sig 2017 ett klimatpolitiskt ramverk i form av en sammanhängande miljöpolitik bestående av klimatlagar och klimatmål för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål i linje med Parisavtalet. Vilket långsiktigt innebär att ha en klimatneutral värdekedja inom bygg- och anläggningssektorn till år 2045. Denna rapport är en klimatanalys med målet att utvärdera klimatbesparingen med numeriska värden på en befintlig betongstomme ur ett livscykelperspektiv. Det referensobjektet studien behandlar är en betongstomme vid en om- till- och påbyggnad av Biologihuset på Campus Umeå Universitet. Målet i studien är även att undersöka en miljövänligare betongstomme med koppling Fossilfritt Sveriges mål mot ett netto noll utsläpp av klimatutsläpp till år 2045 samt utvärdera arbetet kring cirkulärt byggande i Sverige idag. Studien har genomförts genom mängdberäkning av den bärande betongstommens ingående byggresurser både för hand och med hjälp av programvaran AutoCAD. Klimatpåverkan av de olika byggnadsmaterialen samt klimatpåverkan av hela betongstommen beräknades med hjälp av miljöberäkningsverktyget Byggsektorns Miljöberäkningsprogram (BM 1.0). Miljövarudeklarationer (EPD:er) som valdes av studenten användes även i BM 1.0 för att utvärdera alternativ betongstomme med reducerad klimatpåverkan. Den befintliga betongstommen på Biologihuset har efter klimatanalys visat att inbyggd koldioxid ligger på ca 1 067 000 kg CO2e. Betongstommen har efter klimatanalys av ingående byggresurser resulterat i ett förslag på en betongstomme med en minskad klimatpåverkan på ca 36 %. I det miljövänligare alternativet minskade klimatpåverkan från armeringen med 89 % och med 34 % för betongen.  Detta innebär att det krävs större åtgärder för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål till 2045. Arbete kring återbruk, återvinning och en klimatsmart byggande gynnas ur ett livscykelperspektiv genom krav och lagar. Genom en ökad tillgång av miljövarudeklarationer har byggbranschen stora möjligheter att göra aktiva val som gynnar en hållbar utveckling med minskad klimatpåverkan från bygg- och rivningsprocesser. / As the increase in the earth´s population contributes to an increased consumption of the earth´s resources, more and more demands and focus are being placed on sustainable construction. In 2017, Sweden adopted a climate policy framework in the form of a coherent environmental policy consisting of climate laws and climate goals to reach Fossil- free, bringing Sweden´s goals in line with the Paris Agreement. This, in the long-term, means having a climate-neutral value chain in the construction and civil engineering sector by the year of 2045. This report provides a climate analysis evaluating the climate savings of an existing concrete frame out of a live cycle perspective. The study will focus on a concrete frame forming part of a remodelling and extension of the Biology Building at Umeå University. Furthermore, this study will investigate more environmentally friendly alternatives in connection with Sweden´s Fossil-free goal towards a net-zero carbon emissions by 2045. Finally, this study will evaluate the work on circular construction in Sweden today. AutoCAD software was used to calculate the amount of building resources and the climate impact of the various materials, and of the entire concrete frame, were calculated using the environmental calculation tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0). Self- selected environmental product declarations (EPDs) were also used in BM 1.0 to evaluate the reduced climate impact of the concrete structures. Subsequently, the climate analysis suggests that the existing frame has resulted in a built- in carbon dioxide amount of approximately1,067,000 kg CO2e. After the climate analysis it resulted in a more environmentally friendly alternative with a reduced climate impact of about 36 %. The reinforcement reduced its climate impact by 89 % and the concrete by 34 %. When considered in light of Sweden´s Fossil-free target, this means that greater measures are required to achieve net zero emissions by 2045. Through demands and laws being placed on the climate emissions related to construction, work on reusing and recycling is increasingly promoted, as well as promoting a climate-smart construction out of a life- cycle perspective. Ultimately, this study suggests that, by increasing the availability of environmental product declarations, the construction industry have opportunities to make effective choices that promote sustainable development that may reduce the climate impact of construction and demolition processes.

Borlänge kommun har infört miljömål som handlar om samhällets styrning för att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras på ett hållbart sätt. För att uppnå ett miljösmart och långsiktigt byggande behöver återbrukandet av byggmaterial öka och för att främja detta grundades Dala återbyggdepå av ett anta laktörer i Borlänge kommun. Depån fungerar som en fysisk butik med återbrukat material som har lämnats in av företag eller privatpersoner. Kundkretsen består idag mestadels av privatpersoner men syftet med denna studie har varit att undersöka hur efterfrågan från aktörer i byggbranschen på återbrukat byggmaterial kan öka och om digital publicering av produkter kan vara en väg till det. För att ta reda på detta gjordes studiebesök på Dala återbyggdepå och litteraturstudier på ämnet. Intervjuer gjordes med en beställare och en entreprenö som verkar i kommunen för att få deras perspektiv på vad som skulle krävas. Studien har visat att det är nödvändigt för Dala återbyggdepå att ta ett steg mot digital försäljning för att öka efterfrågan och ett förslag till materialhanteringsrutin har arbetats fram. Sammanfattningsvis har studien även visat att det finns fler utmaningar för användandet av återbrukat material i byggbranschen. Med dagens krav på dokumentation blir det svårt att uppnå godkänd nivå mot miljömål och beställare behöver ange redan i handlingarna att återbrukat byggmaterial ska användas. Slutligen kan det krävas en ändrad inställning från branschen som ger återbrukat material högre status och att företag värderar den miljömässiga vinningen högre för att fler ska vilja, våga och kunna bygga hållbart med återbrukat material.

Byggbranschen är Europas och Sveriges största avfallsproducent och står för ungefär en tredjedel av alla klimatutsläpp. Nu när råmaterialet blir dyrare, i kombination med att materialflödet är linjärt, finns ett ökat incitament att bespara och utnyttja befintliga resurser. Återbruk blir därmed en framkomlig väg att minska utsläpp och på sikt bidra till en hållbar utveckling. Tidigare studier har undersökt hinder och framgångsfaktorer med återbruk, men få studier har undersökt möjligheter för ökat återbruk av byggmaterial mellan projekt. Följaktligen undersöker denna studie hur arbetet med återbruk i dagsläget ser ut på Åhlin &amp; Ekeroth Byggnads AB för att identifiera förbättringsområden och ge förslag på metoder och praxis som framgångsrikt kan bidra till ett ökat återbruk av byggmaterial mellan projekt. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie där kunskapsluckor identifierades samt att ett lämpligt tillvägagångssätt för insamling av empiri arbetades fram. Metoden som valdes för insamling av data kallas för Rapid Site Assessment (RSA). Det är en metod som används för att snabbt och effektivt kunna bedöma och utvärdera en byggarbetsplats inom ett visst område. För att kartlägga hur återbruksarbetet fortlöper idag, genomfördes platsbesök på två olika typer av projekt. Det ena projektet var ett Svanenmärkt nybyggnadsprojekt och det andra projektet var ett om- och tillbyggnadsprojekt, där ett återbruksarbete genomfördes som en följd av projektchefens egna initiativ. Under respektive platsbesök genomfördes en observation, en enkätundersökning och en intervju med en sakkunnig på projektet. Ytterligare enkätundersökningar och intervjuer genomfördes därefter med tjänstemän på målföretaget för att skapa bredd på studien och säkerställa en objektiv bedömning av arbetet med återbruk. Resultatet av undersökningen visar att ett system med en planerings- och utvärderingsprocess för arbete med återbruk saknas, samt att graden av engagemang på individnivå och integration av försörjningskedjan måste öka markant för ett ökat återbruk av byggmaterial mellan projekt. En utmaning som identifierades på Åhlin &amp; Ekeroth, utöver de som nämndes i tidigare studier, är svårigheten med att mellanlagra återbrukbart material på grund av bland annat brist på utrymme, kostnader och materialhantering. För att framgångsrikt lyckas i arbetet med återbruk krävs förhöjd kunskap och engagemang hos samtliga aktörer i alla led av ett byggprojekt. Ny lagstiftning kring återbruk och beställare samt företagsledningar som ser en vinning i arbetet med återbruk är två förutsättningar för att sätta fart på återbruksarbetet och prioritera det. Det blir således enklare att börja ställa cirkulära krav i upphandlingen. En tidig dialog med beställare där återbruk tidigt integreras i byggprocessen är väsentligt för att skapa förutsättningar för enklare arbete med demontering i framtida renoveringar och ombyggnationer. Interna utbildningar, ekonomiska incitament och cirkulär projektering är exempel på metoder och praxis som kan främja arbetet och öka återbruket av byggmaterial mellan projekt. / The construction industry is Europe's and Sweden's largest waste producer, accounting for approximately one-third of all climate emissions. As raw materials become more expensive, combined with the linear flow of materials, there is an increased incentive to conserve and utilize existing resources. Reuse thus becomes a viable pathway to reduce emissions and ultimately contribute to a sustainable development. While previous studies have examined barriers and success factors related to reuse, few studies have explored opportunities for increased reuse of construction materials across projects. Consequently, this study investigates the current state of reuse practices at Åhlin &amp; Ekeroth Byggnads AB in order to identify areas of improvement and propose methods and practices that can successfully contribute to an increased reuse of construction materials across projects. Initially, a literature study was conducted to identify knowledge gaps and develop a suitable approach for collecting empirical data. The chosen method for data collection is called Rapid Site Assessment (RSA), which enables a quick and efficient assessment and evaluation of a construction site within a specific area. To assess the progress of reuse efforts, site visits were conducted at two different types of projects. One project was a Svanen-certified new construction project and the other was a refurbishment and expansion project where reuse was carried out as a result of the project manager's own initiative. During each site visit, an observation, a survey, and interviews were conducted with a project expert. Additional surveys and interviews were then conducted with company officials to broaden the study and ensure an objective assessment of the reuse work. The results of the investigation reveal a lack of a planning and evaluation process with the reuse work, as well as a significant need to increase individual-level engagement and supply chain integration for an increased reuse of construction materials across projects. A challenge that was identified at Åhlin &amp; Ekeroth, in addition to those mentioned in previous studies, is the difficulty of intermediate storage of reusable material due to factors such as space constraints, costs and material handling. To successfully advance reuse efforts, elevated knowledge and commitment are required from all stakeholders involved in every stage of a construction project. New legislation regarding reuse, as well as clients and company managements that recognize the benefits of reuse, are two prerequisites for accelerating reuse efforts and prioritizing them. This, in turn, facilitates the implementation of circular requirements in procurement processes. An early dialogue with clients, where reuse is integrated into the construction process from the outset, is crucial in creating conditions for easier disassembly in future renovations and refurbishments. Internal training programs, financial incentives and circular project planning are examples of methods and practices that can promote reuse and increase the utilization of construction materials across projects. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Befolkningen på jorden ökar idag i en ohållbar takt. Dagens samhälle är inte förenligt med den naturresursbas som jorden besitter. Byggbranschen står för en stor del av de utsläpp som bidrar till den globala uppvärmningen. För att minska dessa krävs åtgärder där klimatet sätts i första hand. En del i att minska byggbranschens klimatpåverkan är att återbruka de produkter som redan finns. Den här studien undersöker klimatbesparingen som kan göras genom ett återbruk av isoleringsspill. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för återbruk och cirkulär ekonomi inom byggprocessen. Studiens mål är att redogöra för den klimatbesparande och ekonomiska potentialen för att förädla mineralullsspill från en husfabrik. I studiens mål ingår det också att utvärdera möjligheterna till en implementering på Häggmarks husfabrik i Sunne. Resultatet av studien visar på att det finns flera goda möjligheter till en implementering av processen i en husfabrik. Studien har genomförts med Häggmarks AB i Sunne och Västra Ämtervik. Häggmarks har goda förutsättningar för ett återbruk av isoleringsspill. All byggnation sker inomhus skyddat från fukt. Det finns stora ytor att använda som förvaring samt lokal för en förädlingsprocess. Den återbrukade lösullsisoleringen visar på god isoleringsförmåga, en stor klimatbesparing samt en ekonomsik nytta för Häggmarks.

Purpose: The purpose of this study was to examine the Swedish construction industry with regard to the fact that the Construction and Real Estate sector today accounts for one third of Sweden's waste and one fifth of greenhouse gas emissions. The aim was also to inform new ways of reducing these emissions through circular construction (CC) where the study focuses on examining the effects of circular construction, the meaning of CC and how to promote circular construction in the construction sector through different working methods. The aim of the study was to inform on this way of working for actors in the industry who today do not work according to the circular principles, and further provide more knowledge on the subject.  Method: The study is conducted as a qualitative case study and is mainly based on semi-structured interviews and literature studies in the form of document studies obtained from various databases. To achieve a result, various actors in the construction industry who are familiar with the subject of circular economy have been asked to participate for an interview. The interviews were used in this study as primary data as it was the experiences and perceptions of the different actors on which the study is based, the document studies were used as secondary data to find out whether there were similarities from previous studies or not.  Findings: The results showed that actors in the construction industry have a relatively common view of circular construction. For most people, the meaning is to reuse and reuse materials as widely as possible. Through recycling matrices and action plans, the development towards a more circular construction industry has begun. The results also showed effects on CC in the form of less carbon dioxide emissions and that it may be more profitable in the future to work in a circular manner. Furthermore, the results also showed effects such as ignorance of the subject, lack of cooperation and that the transition from linear to circular construction is a long and difficult process.  Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that today it is more costly to reuse than to buy new material and that new strategies are therefore required. Likewise, the construction industry must begin to see the opportunities that exist in recycled materials that will make it possible for new types of work. Further recommendations are to investigate why more customers do not demand to work more circularly, and to carry out studies that show which materials are easier to reuse.  Limitations: The study was chosen to be limited to actors who are familiar with circular construction in order to reduce its scope, however, more actors who do not work in this way could have contributed with more perspectives on the subject. The study was delimited geographically by focusing on Sweden and Swedish companies in order to be able to produce a generalized picture of the Swedish construction industry. Afterwards it has been realized that other countries have come further in the transition from linear to circular construction.  Keywords: Design for deconstruction, linear economy, circular economy, circular construction, reuse, recycling, material waste.

Few have missed out on the fact that the world's carbon dioxide emissions need to be reduced, and the need to switch to a circular economy in order to save earth’s resources is increasingly discussed. In Sweden, the construction sector accounts for more than a third of all generated waste and almost a quarter of all hazardous waste. Therefore, it is necessary to prepare for a transition to a circular economy in the construction industry, where reuse and recycling of materials as well as waste management are highly prioritized issues. As the contractor is a crucial actor in achieving circular economy in the construction sector due to their technical competence and potentially large opportunities to influence the degree of climate impact, the focus of the study was chosen to be from a contractor's perspective. Since a contractor's change to a circular economy also includes an organizational change, it becomes an interesting aspect to take into account as well. Furthermore, the study aims to examine the main motivational factors, opportunities, challenges and financial risks the contractor faces in a transition to a circular economy, both internally in the organization and in a broader perspective in relation to other actors. Thus, it enables an examination of what opportunities there are for the contractor to go from "word to action". The study is conducted according to qualitative principles and the data collection is based on semi-structured interviews where a majority of the respondents represent different parts of the construction sector, with relevant knowledge and competence. The results show that the contractors' motivation to make a transition is partly based on seeing future competitive advantages, but also on a more mandatory nature, as new laws and regulations appear to a greater extent. Possibly, the use of financial incentives in procurement can increase the contractor’s motivation. Identified challenges at an organizational level include difficulties in understanding the concept of circular economy and the management’s role in their communication with employees. Other barriers that have been identified are the lack of a well-functioning and mature market for second-hand materials and the difficulty in assessing the quality of these. The largest identified financial risk for the contractor is mainly related to responsibility for the guarantee of reused materials, as repairing measures can be costly. An important question for the contractor is therefore how risk allocation should be designed. Briefly speaking, it seems that much can be achieved and many of the barriers reduced through close collaboration with other actors in the sector, e.g. clients, architects, suppliers, and consultants. In final, there are some first steps that the contractor can start with in a transition. Although risks can be reduced, they are inevitable in the transition to a circular economy, especially in the beginning. The contractor should therefore, provided that they work with a like-minded client, dare to test circularity in smaller steps. This may, for example, be to gradually introduce reused components into projects or carrying out smaller pilot projects to obtain knowledge. Once knowledge is built up, they should invest in the right marketing, not least to make themselves attractive to suitable clients. It is not optimal for the contractor to passively wait for a client's directive or the establishment of a mature secondary market before they begin their work towards a circular economy. There is always an opportunity to start with what they have at their disposal, for instance, focusing on how to reduce internal waste as much as possible and use their technical competence to come up with circular initiatives in construction projects. / Att det behöver ske en minskning av världens koldioxidutsläpp har undgått ett fåtal, och det talas alltmer om behovet av att ställa om till en cirkulär ekonomi för att spara på jordens resurser. I Sverige står byggsektorn för mer än en tredjedel av allt genererat avfall, och nästan en fjärdedel av allt farligt avfall. Av den anledningen är det nödvändigt att ställa om till en cirkulär ekonomi i byggbranschen, där återbruk av material och avfallshantering är starkt prioriterade frågor. Då byggentreprenören är en avgörande aktör för att uppnå cirkulär ekonomi i byggsektorn, i och med teknisk kompetens och potentiellt stora möjligheter att påverka graden av klimatpåverkan, valdes studiens inriktning till att utgå från byggentreprenörens perspektiv. En byggentreprenörs förändring till cirkulär ekonomi innefattar i grund och botten även en organisationsförändring, och därför är även den aspekten av intresse att ta i beaktning. Vidare syftar studien till att undersöka vilka huvudsakliga motivationsfaktorer, möjligheter, utmaningar och ekonomiska risker byggentreprenören står inför vid en omställning till cirkulär ekonomi, både internt i organisationen och ur ett bredare perspektiv i relation till andra aktörer. Detta för att se vilka möjligheter som finns för byggentreprenören att gå från “ord till handling”. Studien är utförd enligt kvalitativa principer och datainsamlingen baserad på semistrukturerade intervjuer med till största del respondenter från olika delar av byggsektorn med relevant kunskap och kompetens. Resultaten visar att byggentreprenörernas motivation till att ställa om delvis grundar sig på att de kan se framtida konkurrensfördelar på marknaden men också att den ibland är baserad på en mer tvingande karaktär, då nya lagar och regelverk börjar komma i större utsträckning. Möjligen kan användningen av finansiella incitament i upphandling öka byggentreprenörens motivation. Identifierade hinder på en organisationsnivå innefattar oklarheter kring begreppet cirkulär ekonomi samt ledningens roll i kommunikationen till anställda. Andra hinder som har identifierats är avsaknaden av en välfungerande och mogen andrahandsmarknad samt svårigheten i att bedöma kvaliteten för återbrukade material. Den största ekonomiska risken för byggentreprenören grundar sig främst i garantin för återbrukade material då eventuella garantiåtgärder kan bli kostsamma. En angelägen fråga för byggentreprenören är därför hur ansvarsfördelningen avseende risk bör utformas, och incitament kan troligen komma till nytta även här. I stora drag verkar det som att mycket kan uppnås och många av barriärerna överkommas genom ett tätt samarbete med andra aktörer i sektorn, såsom beställare, arkitekter, leverantörer och konsulter. Slutligen kan konstateras att det finns några första steg som byggentreprenören kan börja med i övergången. Även om risker kan minskas, är de oundvikliga i övergången till en cirkulär ekonomi, särskilt i början. Byggentreprenören bör därför, med förutsättning att de jobbar med en likasinnad beställare, våga testa cirkularitet i mindre steg. Det kan exempelvis handla om att gradvis införa återbrukade komponenter i projekt, eller utföra mindre pilotprojekt för att erhålla kunskap. När kunskap har byggts upp bör de satsa på rätt marknadsföring, inte minst för att göra sig attraktiv för en passande beställare. Det är inte optimalt för byggentreprenören att passivt invänta beställarens direktiv eller en mogen andrahandsmarknad innan de påbörjar sitt arbete mot cirkulär ekonomi. Det finns alltid en möjlighet att börja med det dem själva har rådighet över, exempelvis minska de interna avfallsmängderna så mycket som möjligt samt utnyttja sin tekniska kompetens för att ta cirkulära initiativ i projekt.

Aldrig tidigare har det varit så aktuellt som det är idag, år 2021, att arbeta hållbart och spara på jordens resurser. Mängden material som finns i omlopp idag är stor. Ett långsiktigt arbetssätt för hållbarhet och cirkulärt byggande saknas. Byggbranschen står idag för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen måste minska för att kunna uppnå Sveriges uppsatta klimatmål. För att minska på utsläppen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle behöver byggbranschen genomföra konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Kunskapen om prisbilden av återbrukat material är idag låg bland de intervjuade i rapporten. En resurseffektivitet krävs för att vända branschen till att bli mer hållbar. Ett sätt att lyckas är att arbeta med de material och komponenter som redan finns och att arbeta cirkulärt, vilket resulterar i att arbeta med återbruk. Återbruk innebär att en komponent återanvänds i så ursprungligt skick som möjligt. I denna rapport har intervjuer med hållbarhetschefer, arkitekter, forskningsinstitut och återbrukscentral genomförts, tillsammans med en litteraturstudie och en utbildning om återbruk. Dessa tre tillvägagångssätt utgör metoden för rapporten. För att lyckas ställa om till cirkulärt byggande kommer det krävas ett övergripande engagemang från alla olika parter som är inblandade i byggprocessen. Ett samspel och samarbete genom hela processen, tillsammans med ökad kunskap är viktiga faktorer för att få arbetet med återbruk att utvecklas. De främsta drivkrafter med att arbeta med återbruk som har identifierats är: Minska klimatpåverkan Ekonomiskt fördelaktigt att handla återbrukat material Unika gestaltningsmöjligheter Möjlighet att sticka ut och marknadsföra sig som företag De främsta hindren som har identifierats är: Okunskap, inrutade vanor Saknad av kvalitet- och garantisystem Brist på lagerhållning och logistik Brist på återbrukat material och komponenter En fördjupad del av rapporten fokuserar på arkitektens perspektiv, och hur arkitekten kan arbeta för att öka återbruk och cirkulärt byggande. Ur arkitektens perspektiv behöver följande genomföras för ett främjat återbruk: Återbruk i åtanke från tidigt skede i byggprocessen Längre medverkan och delaktighet för arkitekten Flexibilitet i gestaltningen Kvalitetssäkring av återbrukade komponenter Med hjälp av resultatet föreslås i denna rapport slutligen åtta åtgärder för att främja återbruk: Kunskap och nya tankesätt måste utvecklas Beställaren behöver ta ansvar och hårdare lagar och regler behövs Generationsskifte och nya arbetsroller ger nytt synsätt Materialleverantörer måste ta ansvar för sina nya och gamla produkter Bygg dyrt och med hög kvalitet Materialbudget bör införas för att få kontroll på mängden jungfruligt material som används Planera och bygg för återbruk från ett tidigt skede Arkitekten behöver medverka längre genom byggprocessen / It has never been more relevant than today, in 2021, to work with sustainability and to save the resources of the earth. The amount of material that is in the industry today is large and a long- term program focusing on sustainability and a circular business is missing. The construction industry is responsible for a large part of Sweden’s emissions of greenhouse gases. The level of emissions needs to decrease to be able to achieve the goal of a lower environmental impact. To reduce the gas emissions and to contribute to a more circular society, changes need to be made by the construction industry. One of these changes is to begin to work with reused materials. The knowledge of the price picture of recycled material is currently low among the interviewed in the report. Recourse efficiency is therefore necessary to make the industry more sustainable. One way to make this happen is to work with the materials and components already existing, a circular way of working is to reuse materials. Reuse of materials is when a component is reused with minimal to no reconstruction. In this thesis interviews with sustainability managers, architects, a research institute and a warehouse for reused materials has been conducted, together with a literary study and a course in reused materials. These three techniques outline the method of this thesis. To succeed with the readjustment to circular construction, it will take an overall commitment from all different parties involved in the construction process. A cooperation through the entire process, together with an increased knowledge are two important factors to get the work with reuse of materials forward. Driving forces for sustainable practices that were discovered are: Reduce the environmental impact Economically favourable to use reused materials Unique opportunities when designing buildings Opportinity to stand out and to show your company as a sustainable business Obstacles that were discovered are that the industry is developing slowly: Not enough knowledge and habits that are set Lack of regulation on a national level Lack of a system to store reused materials while waiting to be used again Lack of the materials itself One part of the thesis is focusing more in depth on the architect’s perspective and how the architect can work to include more reused materials when designing buildings. From the architects perspective these following suggestions were made to increase reuse of materials: Reuse needs to be included in the process from day one The architect needs to have a longer participation in the building process Flexibility when designing The quality of the product that is being reused has to be able to be proven The result of this thesis suggests eight ways to include and increase reused materials: Knowledge and new ways of thinking needs to evolve The customer must take its responsibility and laws regulating reuse needs to be made A shift in age groups in the industry will make ways for new systems Grosists producing the materials must take their responsibility Build expensive and with good quality A budget for construction materials and components should be made Planning for reuse of materials early on in the process The architect must be involved longer in the construction process