No description available.

Denna uppsats är utbildningsfilosofisk studie i Foucaults anda om lärare och elevers uppfattning om vilka egenskaper, kompetenser och befogenheter som lärare behöver i sitt arbete för att skapa ordning och reda i klassrummet.Syfte är att undersöka vilka faktorer som, enligt lärare och elever, bidrar till upprätthållandet av ordning i skolan. Jag har undersökt två skolor, både lärare och elever och ställt frågor om hur läraren uppnår ordning i klassrummet. Frågeställningen som undersökts har varit: 1. Vilka personliga egenskaper anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 2. Vilka verktyg och kompetenser anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 3. Vilka formella och juridiska befogenheter anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 4. Vilka är, enligt lärare och elever, de vanligaste störande momenten i klassrummet? 5. Hur bör, enligt lärarna, skolledningen agera/stödja för att tillgodose lärarna i dess olika egenskaper, kompetenser och befogenheter?Metoden har varit att bearbeta enkätfrågorna i ett statistikprogram (SPSS) och där ta fram univariat-/ bivaria- & multivariat analyser, först och främst i form av independent - samples t-test, Korrelationer (Spearman r), samt Cronbach´s Alpha i form av reliabilitetstester.Resultatet visar på lärare anser att egenskaper som: rättvis, tydlig, ärlig, kunnig, inspirerande och erfaren är centrala i arbetet med ordningsfrågan, medans elever föredrar egenskaper som: tydlig, kreativ, entusiastisk, kunnig, inspirerande och karismatiska egenskaper som är allra viktigast hos läraren. Enligt både lärare och elever är skolans största störningsmoment i klassrummet: sena ankomster, ogiltig mobiltelefonanvändning, ej inlämnade prov/läxor, samt elever som gör annat under lektionen. Enligt lärarna vill man att skolledningen stödjer genom att integrera och förtydliga ordningsreglerna i samverkan med lärarna. Även vill lärarna att man än mer får stöd i form av elevhälsoteam och ges möjlighet till kompetensutveckling. / This paper is an educational philosophical study of Foucault's spirit of teachers and students' perception of the qualities, skills and competences that teachers need in their work to create order in the classroom.The study examines the factors that, according to teachers and students, contribute to the maintenance of order in the school. By using survey questionnaires I examined two schools, both teachers and students, and raised questions about how the teacher attains order in the classroom. The research questions are: 1.What personal qualities do teacher needs to create order in the classroom? 2. Which tools and skills do teacher needs to create order in the classroom? 3. What are the formal and legal powers teachers needs to create order in the classroom? 4. What are, according to teachers and students, the most common disturbing moments in the classroom? 5. How should, according to the teachers, the school management action / support the teachers in its various characteristics, skills and competences?The method has been to process the survey questions in a statistical software (SPSS) and which produce univariat- / bivaria- & multivariate analysis, primarily in the form of independent - samples t-test, correlations (Spearman r), and Alpha in Cronbach's form of reliability tests.The results show that teachers feel that features such as: fair, clear, honest, knowledgeable, inspiring and experienced are central in the work of order, while students prefer properties: clear, creative, enthusiastic, knowledgeable, inspiring and charismatic qualities that are most important in the teacher.According to both teachers and students is the school's biggest distraction in the classroom: late arrivals, invalid mobile phone use, not submitting the test / homework, and students who do other things during the lesson. Teachers want the school management support them by integrating and clarify the standards of conduct in cooperation with teachers. Even the teachers want to get more support in the form of student health team and the opportunity for professional development.

Syftet med studien var att skapa större förståelse för hur AKK bidrar till inkludering och delaktighet i förskolan samt om det förekommer hinder i användningen av AKK. Studien utgick från en kvalitativ ansats där verksamma förskollärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att AKK anses gynna barns inkludering och delaktighet i förskolan. Förskollärare strävar efter att AKK är lättillgängligt för alla barn för att gynna barns språkutveckling och kommunikation trots hinder som kan förekomma. Slutsatsen av den genomförda studien är att AKK kan användas i dagliga verksamheten för alla barn för att det bidrar till barns inkludering och delaktighet.

Šiame darbe buvo aptartas menkavertiškumo jausmas, jo kompensavimas bei svarba pedagoginiame kontekste. Taip pat aptartas pasitenkinimas darbu, pristatyti jį įtakojantys veiksniai bei pagrindinės teorijos. Darbe pristatyta streso samprata, pedagogų stresogeniniai įvykiai bei pagrindiniai modeliai. Be to pateiktas pedagoginio darbo specifiškumas, pedagogo darbo stiliaus samprata bei sąveikos su mokiniu ypatumai. Šio darbo pagrindinis tikslas yra atskleisti pedagogų lyginamojo menkavertiškumo jausmo svarbą pasitenkinimui darbu, stresogeninių įvykių patyrimui bei klasės valdymo stiliui remiantis individualiosios psichologijos principais. Atliktas tyrimas, kurio metu ištirta 103 pedagogai ( amžiaus vidurkis 43m., pedagoginio darbo stažo vidurkis 20m.). Iš jų 8 vyrai bei 94 moterys. Atlikus duomenų analizę paaiškėjo, jog pedagogų tarpe yra stebimas vidutinis arba žemas menkavertiškumo lygmuo. Tačiau pedagogų menkavertiškumo jausmas n��ra susijęs nei su amžiumi nei su jų pedagoginio darbo stažu. Taip pat pastebėta, jog menkavertiškumo jausmas demografinių rodiklių tokių kaip gimimo eiliškumas yra universalus, tai yra būdingas visoms grupėms. Pedagogų pasitenkinimas darbu nustatytas pakankamai aukštas bei pastebėta, jog pedagogai iki 12 metų augę kartu su abiem tėvais linkę jausti didesnį pasitenkinimą darbu. Taip pat nustatyta, jog pedagogai savo darbe patiria vidutinę stresogeninių įvykių įtampą, tačiau su demografiniais rodikliais sąsajų nepastebėta. Dominuojantis pedagogų... [toliau žr. visą tekstą] / There was analyzed inferiority feeling and it‘s compensation. Also there was a discussion about teacher‘s work satisfaction, it‘s elements and the main theories. Furthermore there was aded the conception of stress, teacher‘s stressful events and teacher‘s stress models either teacher‘s work realities, classrom management styles and teacher-child interaction were aded as well. The purpose of this work is to disclose the importance of teacher‘s inferiority feeling for their work satisfaction, intensity of stressful life events and classroom management style in the frame of individual psychology. Respondents were 103 teachers with 43 years average of age and 20 years of work experience. The sex distrubution was 8 males and 94 females. Results have shown that there is observable feeling of inferiority among teachers. However any correlations between inferiority feeling, age and work experience have been observed. There was noticed that inferiority feeling is universal with regard to demographic variables that is typical for all groups. Also results have shown that teachers are satisfied with their work and also teachers who have been living with their both parents till age of 12 are more satisfied with their work. Furthemore was noticed that intensity of teacher‘s stressfull events are at medium level. Classroom management style Understading is dominant among teachers. Whereas any differences in using classroom management styles with regard to demographic variables and... [to full text]

Socio-culturally diverse students with disabilities are underrepresented in gifted and talented programs. This study investigated the differences in educators' referral and placement decisions based on a students' disability label, socio-economic status (SES), and ethnicity. Two hundred and eighty five educators' (classroom teachers, school counselors, school psychologists, and school social workers) across a Florida school district participated in the study. Educators' were randomly assigned to treatment and control case vignettes that described a student with emotional/behavioral disabled (EBD) and gifted characteristics. Treatment case vignettes explicitly stated the students' disability label, socio-economic status, and ethnicity. Control case vignettes described of the student examined and did not mention the disability label, ethnicity, or socio-economic status of the student. After reading the case vignette, participants responded to a two-item questionnaire that explained their referral and placement decisions of the student described in the vignette. Participants responses to the two item questionnaire were indicated by selecting one of six choices: strongly agree, slightly agree, agree, disagree, slightly disagree, and strongly disagree. Reponses were the dependent variables being measured. A three-way factorial Analysis of Variance (ANOVA) was used to measure the differences in educators' referral and placement decisions based on a student's disability label, socio-economic status, and ethnicity. Results indicate educators' awareness of a students' disability label, socio-economic status, and ethnicity influence referral decisions. Implications are discussed and recommendations for future research are made.