Denna studie undersöker hur elever upplever lärandet av engelska som andraspråk jämfört med hur lärare upplever elevers lärande. Undersökningar visar att elever har olika inlärningsstilar och preferenser för dessa. Detta betyder i så fall att elever använder olika metoder för att lära. Studien fokuserar på hur elever upplever och reflekterar kring sin inlärning och sina inlärningsmiljöer samt att de ger förslag på förbättringar som de önskar göra. Lärare ger också sina synpunkter på vad de tror fungerar bäst för elevers inlärning och vad de tror att elever anser om sina inlärningsmiljöer. Studien är explorativ och genomfördes med hjälp av enkäter, de innehöll frågor som var "open-ended". Enkäterna delades till elever och lärare i tre klasser på en högstadieskola. Resultatet av studien visar att för att lärande skall infinna sig, måste det finnas en ömsesidig förståelse för inlärningsprocessen mellan lärare och elever. Slutligen visar studien att elever har oilka preferenser när det gäller inlärningsstilar och därför bör lärare vara medvetna om dessa för att kunna facilitera elevers inlärningsprocess. / This study looks at how pupils perceive and their learning of the English language, juxtaposed to what the teachers believe about the pupils’ learning. Sometimes, it is taken for granted that the methods and the way a teacher goes about teaching pupils is the best way to go about a lesson. However, research shows that pupils tend to have a learning style preference which means that a method that works for one pupil is not necessarily the one that works for other pupils. The focus in this study is on how pupils feel about their learning and their learning environments as they give suggestions on improvements they wish to make. The teachers also discuss means they believe work best for their pupils and what they think their pupils feel about their learning environments. The study is an explorative one and was carried out through the use of questionnaires with open-ended questions. The questionnaires were distributed to pupils and their teachers in three English classes at one upper secondary school. In conclusion, it is discussed that for any learning to take place, there has to be a mutual understanding of the learning process. This study brings to light that pupils have learning preferences, therefore teachers have to be aware of these in order to facilitate the learning process.

No description available.

Teachers frequently meet high-performing students in classrooms. These students can be challenged in different ways. However, this study focuses on how challenge can take place through the teaching methods individualization and differentiation. Teachers' attitudes toward the teaching methods are also examined. Research shows that differentiated teaching captures the different levels of knowledge of the whole group of children, and generates shared learning but at different levels. The attitude among teachers toward this form of teaching is negative, according to previous research. Research also shows that individualized teaching is less suitable for students, as students tend to search for a togetherness that individualization does not provide. Teachers are generally positive toward the individualized teaching method.   The theoretical starting point of the study is the cognitive perspective, where the student's individual abstract thinking is affirmed, while the cognitive conflict is an important part of the students' learning. Another important aspect is what the research says about teachers' use of speech to achieve meaningful learning. The study was conducted using the methods focus group interview and questionnaire. The participating respondents are active teachers in preschool class up to year 3.   The results of the study show that both methods of teaching can be used to reach high-performing students. It appears that teachers' attitudes are more positive towards differentiated teaching than towards individual teaching. An important result is that teachers should not get stuck in only one form of teaching, because then students are disadvantaged. / Lärare möter frekvent högpresterande elever i klassrummen. Dessa elever kan utmanas på olika sätt, dock riktar denna studie in sig på hur utmaning kan ske genom undervisningsformerna individualisering och differentiering. Även lärares attityder till undervisningsformerna undersöks. Forskning visar att den differentierade undervisningen fångar hela barngruppens olika kunskapsnivåer, och generera ett gemensamt lärande men på olika nivåer. Attityden bland lärare till undervisningsformen är negativ enligt tidigare forskning. Forskningen visar även att den individualiserade undervisningen lämpar sig sämre för elever då eleverna tenderar att söka en gemenskap som individualisering inte ger. Lärare är generellt positiva till den individualiserade undervisningsmetoden.    Studiens teoretiska utgångspunkt det kognitiva perspektivet, där bejakas elevens individuella abstrakta tänkande, samtidigt som den kognitiva konflikten är en viktig del för elevernas lärande. En annan viktig del är vad forskningen säger om lärares användning av talet för att åstadkomma ett meningsfullt lärande. Studien är genomförd med metoderna fokusgruppsintervju och enkät. De medverkande respondenterna är verksamma lärare i förskoleklass – årskurs 3.     Studiens resultat visar att båda undervisningsformerna kan användas för att nå högpresterande elever. Det framkommer att lärares attityder är mer positiva till den differentierade undervisningen, än till den individuella undervisningen. Ett viktigt resultat är att lärare inte ska låsa fast sig vid endast en undervisningsform, för då missgynnas elever.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.