Bakgrund: Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverige men tillämpas idag i ett flertal länder i världen med olika bestämmelser. Patienter som avslutar sina liv med aktiv dödshjälp är oftast terminalt sjuka. Komplexiteten med dödshjälp innefattar etisk problematik, personliga värderingar, sjukvårdens värdegrund, patientens autonomi och hur dödshjälp ska tillämpas i praktiken. Sjuksköterskan bär omvårdnadsansvaret och har därmed ofta en nära relation till patient och anhöriga. Då många patienter lider i livets slutskede kan sjuksköterskor behöva handskas med svåra frågor om döden och önskningar kring hur livet ska avslutas.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och attityder till aktiv dödshjälp.Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Två databaser användes, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Två teman och åtta underteman hittades. Under det första temat Kommunikation hittades följande underteman; Förstå och hjälpa patienten, Samarbete och stöd i teamet, Sjuksköterskans delaktighet vid dödshjälp, Stöd till patient när dödshjälp beviljas och Sjuksköterskans stöd till anhöriga. Under det andra temat Attityder hittades dessa underteman: Attityder för aktiv dödshjälp, Attityder mot aktiv dödshjälp och Osäkerhet i frågan om aktiv dödshjälp.Konklusion: Dödshjälp är ett komplext ämne som väcker många känslor. Genom god kommunikation och tvärprofessionellt samarbete kan sjuksköterskor hantera de svårigheter som kan uppkomma. Trots att sjuksköterskor har olika åsikter i frågan gällande aktiv dödshjälp kommer de alltid möta patienter i livets slutskede. / Background: Different countries have different euthanasia laws, in Sweden it is still an illegal practice. Patients who decide to end their lives with euthanasia/assisted death are usually terminally ill. The complexity with euthanasia includes ethical issues, personal values, health care principles, patient’s autonomy and how it should be applied in practice. The nurse is responsible for nursing and thereby has a close bond to the patient and his/her’s family. A lot of people suffer at the end of life and nurses are faced with difficult questions about death and wishes how they want their lives to end. Aim: To illustrate nurses’ experiences and attitudes to euthanasia/assisted suicide. Method: A literature review based on eleven scientific articles with qualitative design. Two databases were used, PubMed and CINAHL. The studies have been reviewed and analyzed; the used method was content analysis.Findings: Two main themes and eight sub themes were found. Under the first theme Communication the sub themes were; Understanding and helping the patient, Collaboration and support in the team, Nurses’ participation in the euthanasia process, Supporting the patient when euthanasia is granted and Nurses’ support to relatives. Under the second theme Attitudes the three sub themes were; Attitudes for euthanasia/assisted death, Attitudes against euthanasia/assisted death and Uncertainty in the issue of euthanasia/assisted death.Conclusion: Euthanasia/assisted death is complex and stirs a lot of emotions. The facing difficulties are dealt with through communication and interdisciplinary teamwork. Though nurses’ opinions about euthanasia/assisted death are divided they will always be faced with end of life nursing.

Background: Active euthanasia is legal in Netherlands, Belgium and Luxembourg. In Switzerland, Estonia and the states of Wasington and Oregon in USA are only doctor-assisted euthanasia legal. When patient’s receive a diagnosis of a terminall illness studies shows that various kinds of suffering, pain, religion and feeling that you are dependent on relatives are factors which affect people's quality of life and attitude to euthanasia. Some patients want to end their life while others want to manage their lives. There are disagreements about whether euthanasia could be a option. Aim: To describe the attitude of patients with an incurable terminal illness has to euthanasia and what factors as affecting their attitude. The aim is also to describe the research group in the articles. Method: A descriptive design has been used in this litterature study. Twelve articles have been used, seven Qualitative and five Quantitative. Results: The results depends on various factors such as pain, religion, depression, physical function and suffering. These factors affected the patient’s attitudes towards euthanasia. The composition of the articles emerge that 680 patients were positive to euthanasia, 483 patients were against, and 34 patients had not answered the question. Conclusion: A positive attitude to euthanasia can be seen clearly in the research of the articles results. However, only one study came from Sweden and therefore the authors think that more research is needed to gain an understanding of patient’s attitude. There are concerns that euthanasia will be miss-used or abused when the patient’s have been asked about their attitudes. [1]Totalt 1197 svarande, 680 patienter för, 483 patienter emot, 34 svarande ej. / Bakgrund: I Nederländerna, Belgien och Luxemburg är det lagligt med aktiv dödshjälp. I länderna Schweiz, Estland och delstaterna Washington och Oregon i USA är det lagligt med läkar-assisterat självmord. När patienter får en diagnos med en dödlig sjukdom framkommer det i studier att vid olika typer av sjukdomar uppfattas lidande, smärta, religion samt att vara andra närstående till besvär som faktorer vilket påverkar personernas livskvalité och inställning till eutanasi. En del patienter vill avsluta sitt liv andra vill hantera sitt liv därför råder det delade meningar kring inställningen till eutanasi. Syfte: Syfte med denna studie var att beskriva vilken inställning patienter med obotligt dödliga sjukdomar har till eutanasi och vilka faktorer som påverkar deras inställning. Syftet var även att beskriva vilken undersöknings grupp de valda artiklarna hade. Metod: En deskriptiv design har används i denna litteraturstudie. Tolv artiklar har används, sju Kvalitativa och fem Kvantitativa. Huvudresultat: Resultatet är beroende av olika faktorer såsom, smärta, religion, depression, fysiska funktionen och lidandet. Dessa faktorer påverkade patienternas olika inställning till eutanasi. I sammansättningen av artiklarna framkom det 56,8% patienter var för eutanasi, 40,3% patienter var emot och 2,8 % patienter har inte svarat på frågan1. Slutsats: Stora skillnader kan ses till inställningen om eutanasi i sammanställningen av artiklarnas resultat. Dock framkommer endast en studie ifrån Sverige och därför anser författarna att mer forskning behövs för att få en förståelse för patienternas inställning. Även en risk för att eutanasi skall missbrukas uppkommer i studien när patienter skall besvara frågan om de är för eller emot.

This essay is a study about how people who work at caring facilities, such as retirement homes, reflect about their role as caregivers for people that are in the last phase of their lives and how they reflect about meeting death at work. The study is conducted through interviews with six people that currently work or have worked at caring facilities.  In the essay the informants’ perceptions of a good death are discussed, and what they strive to do when caring for a dying person. The concept of a good death is also discussed in relation to euthanasia. The primary result is that it is evident how the informants use empathy and internalisation as tools to estimate what the caretakers desire. This internalisation leads to a large personal commitment to caring, and can possibly affect the person who provides the care on a personal level. Four of the six informants believe in paranormal phenomena and this is discussed in relation to their work of caring for dying people. Some of the informants report that they feel a responsibility to care well for the person before s/he dies so that they will rest in peace and not start haunting. These primary themes are discussed in relation to Berger & Luckmann’s concept of border situation, and it is shown that the informants have in different ways internalised their experiences from working with death to manage the crisis for the symbolic universe that death entails.

<p>Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi.Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi.</p> / <p>Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.</p>

<p>Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.</p><p>Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:</p><p>Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?</p><p>I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner.</p><p>Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord.</p><p>Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord.</p><p>Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.</p>

Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken. Enligt svensk rätt är den aktiva formen av eutanasi förbjuden och bedöms enligt brottsbalkens bestämmelser om mord och dråp. Den passiva formen är tillåten, men det finns ingen reglering i lag om när passiv eutanasi får utföras. Inledningsvis redogör jag för begreppet eutanasi och klargör vilka etiska principer som skall ligga till grund för hälso- och sjukvården. Vidare diskuteras om gränsdragningen mellan aktiv och passiv eutanasi är juridiskt försvarbar. Med utgångspunkt från internationella ställningstaganden behandlar jag slutligen frågan om det finns behov av en speciallagstiftning beträffande eutanasi.

Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi.Eutanasi, eller den svenska översättningen dödshjälp, innebäratt vårdpersonal genom olika åtgärder påskyndar döendet hossvårt sjuka patienter. Aktiv dödshjälp är olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra länder. Samtidigt är det inte ovanligtatt patienter efterfrågar eutanasi med hänvisning till att dödendärigenom kan bli mer stilla och fri från lidande. Genom sinnära kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som här kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.Utifrån riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats. Artiklarna söktes i databasernaCinahl, PubMed och Academic Search Elit. Resultatetpresenterades i teman vilka var; att ta emot frågan, attdelta vid ELD, att vara delaktig i den aktiva handlingen, attvara ett stöd för anhöriga efteråt och att uppleva delaktighetensom sjuksköterska. Det visade sig att det fanns flertaletfaktorer som påverkade sjuksköterskans medverkan i eutanasiprocessen.De sjuksköterskor som deltog i beslut om dödshjälpdeltog för det mesta också i den aktiva handlingen viddödshjälp samt i eftervården av anhöriga. Sjuksköterskornauppfattade det som viktigt att ha ett nära och bra samarbete iarbetsgruppen. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktigroll i vården om patienter som efterfrågar eutanasi. Det ärviktigt att det finns klara och tydliga riktlinjer och regler attfölja för att säkerställa omvårdnaden vid situationer som dessa.Det behövs även tydliga instruktioner och handledning avnya sjuksköterskor för att de skall förberedas för möte medpatienter som efterfrågar eutanasi. Ytterligare forskning inomområdet kan bidra till en utveckling av vården som då bättrekan möta patienter som efterfrågar eutanasi. / Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.Euthanasia means that a health professional through variousmeasures accelerates dying in severely ill patients. Euthanasiais illegal in Sweden as in most other countries. While it´snot uncommon for patients requesting euthanasia on thegrounds that death thus can be more quiet and free from suffering.Through their close contact with the patient nurse hasa specific role in the euthanasia process. The aim of thisstudy was to describe nurses' involvement in the euthanasiaprocess. Based on the guidelines for a literature review ofFriberg (2008) 11 articles has been reviewed. Articles weresearched in the databases Cinahl, PubMed and AcademicSearch Elite. The results presented in themes which were, toreceive the question, to participate in the end of life decisions,to be involved in the active process, to provide supportfor relatives afterwards and to experience the involvement asa nurse. It turned out that there were several factors that influencednurses' participation in the euthanasia process. Thenurses who participated in decisions on euthanasia were forthe most part also in the active process of euthanasia and inthe aftercare of relatives. The nurses felt that it was importantto have close and good cooperation of the working team.The conclusion is that the nurse has an important role in thecare of patients seeking euthanasia. It is important to haveclear guidelines and rules to follow to ensure nursing care insituations like these. There is also need for guidelines and introductionof new nurses so that they can be prepared to meetpatients who requests euthanasia. Further research on euthanasiacan contribute to the development sot that the caregiversbetter can meet the patients requesting euthanasia.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted. / Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.

<p>Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted.</p> / <p>Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.</p>