No description available.

Introduktion/Bakgrund: Döden kan vara ett mysterium och något som alla kommer att möta. Svårt lidande patienter kan önska att kunna påskynda döden. Dödshjälp är olagligt i Sverige men det finns som en valmöjlighet i några andra länder. Att sjuksköterskan kan få en förfrågan om dödshjälp är inte ovanligt, även inom svensk sjukvård. Detta kan orsaka etiska dilemman som kan hamna i konflikt med svensk lag. Genom att undersöka andra sjuksköterskors upplevelser kan svenska sjuksköterskor få en ökad förståelse för hur de kan hantera situationen och bemöta patienter som önskar dödshjälp. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av dödshjälp. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Becks (2017) nio steg. Systematiska databassökningar genomfördes i både Cinahl och PubMed. 11 vetenskapliga artiklar granskades enligt granskningsmall för kvalitativa studier från Polit och Beck (2017). Resultat: Litteraturstudien identifierade fem teman; en blandning av känslor, patienten i fokus, etiska dilemman, lyssna och förstå och behov av ett välfungerande samarbete. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelse av dödshjälp var en blandning av intensiva känslor. Dödshjälp ansågs bidra till en god omvårdnad och vara en förlängning av den holistiska vården. Detta för att patientens autonomi kunde bli respekterad. Sjuksköterskorna identifierade behov av tydliga riktlinjer för att hantera bemötandet och etiska dilemman. Tydlig kommunikation och samarbete var en viktig del för att minska risken för missförstånd.

Bakgrund: Dödshjälp tillämpas aktivt i Nederländerna, Kanada, Spanien, Belgien, Luxemburg, Österrike, Colombia, Schweiz, Victoria (Australien), samt Washington och Oregon (USA). Dödshjälp är i nuläget olagligt i Sverige, trots detta är det en ytterst relevant fråga som lyfts flitigt i dagens samhälle. Sjuksköterskor innehar en central roll både före, under och efter dödshjälpsprocessen, därför vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan och dess kompetenser. Patienten vill ha kontroll över beslut gällande livet och döden, något som sjuksköterskan ska främja möjligheten till inom professionen. Att lindra lidande, främja autonomi och bevara värdigheten är enligt ICN:s etiska kod centralt för sjuksköterskor i samband med all vård även under dödshjälpsprocessen. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser i samband med dödshjälp.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar från Cinahl och PubMed, med ett tidsfönster från 2010 - 2021. Artiklarna sammanställdes och analysen resulterade i tre teman och sju subteman. Resultat: I resultatet framkom olika känslor och problem som sjuksköterskorna upplevt i samband med dödshjälp. Både fysisk och psykisk påverkan framkom, känslor som otillräcklighet, ångest och ensamhet uppstod till följd av en intensiv och komplex dödshjälpsprocess. För att skapa en så god upplevelse som möjligt för sjuksköterskorna och patienterna krävdes en god kommunikation, samt ett väl etablerat tvärprofessionellt samarbete. Det gjordes även klart att dödshjälp fortsatt ansågs vara ett komplext ämne som får sjuksköterskor att reflektera kring moraliska såväl som etiska aspekter. Slutsatser: Sjuksköterskor som medverkat under dödshjälpsprocessen upplevde en ständig närvaro av en inre etisk och moralisk konflikt. Det bidrog till känslor av otillräcklighet och ensamhet. Eftersom sjuksköterskorna vill lindra lidande och uppnå patientens önskan om dödshjälp, uppstod en konflikt av intresse mellan valen. För att underlätta inför framtiden upplevdes ett gott teamarbete och en god kommunikation vara lösningen. Kommunikation och teamarbete visade sig ha en betydande roll både för patienten och sjuksköterskornas välmående under processen. Om sjuksköterskan är medveten om vad som behöver göras för att förbättra upplevelsen kring dödshjälp, kan framtida vård förbättras och en mer hållbar situation uppstår.

Bakgrund: Dödshjälp är olagligt i Sverige, men patienter som lider kan uttrycka en önskan om det. Sjuksköterskor som arbetar nära dessa behöver därför mer kunskap för att på ett korrekt sätt kunna bemöta och besvara frågor som kan uppkomma vid vård av svårt sjuka patienter.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder kring dödshjälp till svårt sjuka patienter.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades enligt Fribergs analysmodell.   Resultat: Tre teman och nio subteman framkom vid analysen. “Sjuksköterskans upplevelser av att deltaga i dödshjälp” visar att det är känslosamt att vara delaktig i dödshjälp. Flera upplevde sig bli stärkta av deltagandet, medan vissa uppfattade det som svårt att förstå varför dödshjälp efterfrågades.“Sjuksköterskans syn på legaliserad dödshjälp” beskriver respekt för patientens autonomi som en positiv aspekt av legalisering, medan andra såg risker med det. En förändrad syn på sjuksköterskeprofessionen skulle också kunna ske. Under “Samverkan i dödshjälpsprocessen” förklaras hur kommunikation, organisation och teamarbete var avgörande för god omvårdnad i dödshjälpsprocessen.    Slutsats: Dödshjälp är komplext, som frambringar såväl positiva som negativa uppfattningar och känslor hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor arbetar patientnära och behöver förstå vad de behöver i ett tillstånd av svårt lidande. Tillfredsställande kommunikation är nödvändigt i dödshjälpsprocessen.

No description available.

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO . Dessa blev sedan kvalitetsgranskade, analyserade och presenterade i tre kategorier. Resultat: Tre kategorier framkom i artiklarnas resultat som sedan blev denna studies resultat. Sjuksköterskornas upplevelse kring aktiv dödshjälp var något individuellt och aldrig detsamma som tidigare. Upplevelsen varierade beroende på vilken patient samt vilken situation som man befann sig i. Medan sjuksköterskan upplevde konflikt med sina moraliska värderingar och lagar kring aktiv dödshjälp ville hon samtidigt göra ett bra jobb genom att se så patienten fick en så bra och värdig död som möjligt. Vissa sjuksköterskor upplevde att mötet med patientens närstående inte alltid var så lätt dock ansåg de att det var deras skyldighet att ta hand om dem. Slutsats: Genom att sjuksköterskan lägger sina personliga åsikter till sidan skapar detta en trygghet i hennes yrkesprofession. Bra relationer mellan parterna skapas med öppen kommunikation. Om diskussioner för ämnet om döden och dödsprocessen startar redan på sjuksköterskeutbildningen kan detta göra att kunskapen och förståelsen ökar. / Active death help is today a current matter. As a nurse, she will, in her career meet dying patients who want active death help. The nurse's main task is to prevent disease, promote health, restore health and alleviate suffering. Aim: The aim was to elucidate the nurse's experience around active euthanasia in countries where it is now allowed, as in the Netherlands and Belgium. Method: The work is structured as a literature study, which a systematic selection of ten scientific articles selected from the databases Cinahl, PubMed and PsykINFO. These were analyzed and presented in three categories. Results: Three categories emerged from the articles' results that became this study's results. The nurses' experience from active euthanasia was an individual experience. The experience varied depending on the patient and the situation. While the nurses experienced conflict with their moral values and laws around active euthanasia, she wanted to at the same time do a good job by ensuring that the patient experienced a good and dignified death as possible. Some nurses felt that the meeting with the patient's relative was not always so easy; however, they felt that it was their duty to take care of them. Conclusion: When the nurse put her personal views to the side, it creates a sense of security in her profession. A good relationship between the two parts is created by open communication. If discussions about the current matter of death and the death process start already in the nurse education, this can cause the knowledge and understanding increases.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter upplever ofta en minskad känsla av värdighet till följd av sin sjukdom. Patienter och vårdpersonal beskriver värdighet som att se hela människan samt respektera vilja och autonomi. När sjukdomen inte går att bota krävs palliativ vård, där en god omvårdnad är nödvändig. Hos en del svårt sjuka patienter där symtomlindring ej är möjligt uppstår en önskan om dödshjälp. Detta sker vanligen för att bevara värdighet och autonomi. Syfte: Att beskriva svårt sjuka patienters upplevelser av värdighet och personcentrerad vård i relation till dödshjälp. Metod: En allmän litteraturstudie av åtta inkluderade kvalitativa artiklar, analyserade utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Svårt sjuka patienter upplever värdighet genom sin självuppfattning. De söker ofta dödshjälp när självbilden tagit skada till följd av sjukdom och tillvaro. De ville inte bli ihågkomna som svaga och sjuka. Patienterna upplever personcentrerad vård genom självbestämmande. Genom att känna kontroll och ordning i sitt liv fick de uppleva självständighet och autonomi. Många upplevde dödshjälp som en plan B, om symtom och tillvaro förvärras. Slutsats: Svårt sjuka patienter upplever värdighet på samma sätt som mindre sjuka patienter. Genom att inkluderas i utformningen av sin vård och sitt liv, får de en känsla av kontroll, vilket främjar både deras liv och den personcentrerade vården.

This project concerns the ideation surrounding apossible facility that would offer euthanasia, and how a facility of that kind would look like. Euthanasia, in this case is defined as an intervention that is given after an explicit request from the patient where theintention is to aid in the cause of the patient’s death. The aim of the project is to envision a facility that is based on aiding the dying patient in their last experience of life. Making the architectural surrounding a contributor to a self-chosen, dignified, and merciful end of life.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede och således även i vården rörande dödshjälp. Omvårdnaden i relation till dödshjälp ser olika ut bland annat på grund av vilka lagar sjuksköterskorna behöver förhålla sig till. Åsikter och värderingar förknippat med dödshjälp skiljer sig åt från person till person. Begreppet dödshjälp används i denna studie som en övergripande beteckning för insatser i syfte att avsluta en mycket sjuk persons liv, utifrån patientens önskan.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av dödshjälp.  Metod: En allmän litteraturstudie vilken baseras på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Studien är utformad i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell och har använt en tematisk analysmodell av Braun and Clarke för analys av data.    Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudteman: Känslomässiga upplevelser och Betydelsefulla aspekter för en god omvårdnad med tillhörande fem subteman.  Slutsats: Arbetet relaterad till dödshjälp påverkar sjuksköterskor på olika sätt. De känslor som uppstår är beroende av bland annat egna värderingar, arbetsplatsens förutsättningar, vårdrelationen samt kollegiet. Då det hör till vanligheterna att vårdpersonal får frågor om döden i mötet med patienter behöver ämnet belysas ytterligare. / Background: The concept of euthanasia is used in this study as a general term for interventions aimed at ending the life of a very sick person, based on the patient's wish. Nurses play a central role in the care of patients at the end of life. The care can be complex, partly due to the laws nurses need to adhere to. Patients describe uncertainty in the disease process making them unsure about choosing to end their own life. Depending on the law, various dilemmas regarding suffering and dignity are experienced by both nurses and patients.  Purpose: The aim of this general literature review was to describe nurses' experiences of euthanasia.   Method: A general literature review based on ten scientific articles of qualitative approach. The study is designed in accordance with Polit and Beck's nine-step model and has used a thematic analysis model by Braun and Clarke for data analysis.   Results: The results are presented based on two main themes: Emotional experiences and Meaningful aspects for good nursing care, with five associated subthemes.   Conclusion: Work related to euthanasia affects all nurses in different ways. The emotions that arise depend on, among other things, personal values, workplace conditions, the care relationship and the collegial environment. As it is common for healthcare professionals to receive questions about death in interactions with patients the subject needs further illumination.

Dödshjälp är idag inte lagligt i Sverige. Trots detta kan sjuksköterskor möta patienter som önskar dödshjälp. En grundläggande del av sjuksköterskors arbetsuppgift är att minska patientens lidande och värna om dennes rätt till självbestämmande, fast här måste de arbeta runt patientens önskan. Detta kan upplevas mycket krävande. Examensarbetets syfte är därför att belysa sjuksköterskors upplevelser och reaktioner när patienten frågar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes baserat på åtta artiklar som analyserades av författarna. Tre teman framkom i resultatet. “Förfrågan om dödshjälp” visar att olika typer av förfrågningar om dödshjälp förekommer och att de flesta sjuksköterskor någon gång fått förfrågan. Vårdteam och anhöriga var viktiga under processen. “Sjuksköterskans upplevelse” visar att upplevelserna var blandade, men starka och ingen lämnades oberörd. “Sjuksköterskans agerande och reaktion” visar att reaktionen var individuell, men majoriteten hade som intention att finnas där för patienten. Slutsats är att sjuksköterskor som får förfrågan om dödshjälp upplever det som intensivt och att det väcker mycket känslor. Många sjuksköterskor vill ändå vara där för patienten och lindra dennes lidande trots egna tankar och känslor. För att på bästa möjliga sätt vårda dessa patienter krävs medlidsamhet, väl utvecklat teamarbete och god kommunikation.