<p>Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted.</p> / <p>Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.</p>

<p>Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken. Enligt svensk rätt är den aktiva formen av eutanasi förbjuden och bedöms enligt brottsbalkens bestämmelser om mord och dråp. Den passiva formen är tillåten, men det finns ingen reglering i lag om när passiv eutanasi får utföras. Inledningsvis redogör jag för begreppet eutanasi och klargör vilka etiska principer som skall ligga till grund för hälso- och sjukvården. Vidare diskuteras om gränsdragningen mellan aktiv och passiv eutanasi är juridiskt försvarbar. Med utgångspunkt från internationella ställningstaganden behandlar jag slutligen frågan om det finns behov av en speciallagstiftning beträffande eutanasi.</p>

No description available.

Bakgrund: Eutanasi som betyder att aktivt hjälpa en patient att dö. Begreppet delas in i fyra sorters definitioner av dödshjälp. Läkarassisterad dödshjälp där patienten själv eller med läkarens hjälp, inta en dödlig dos läkemedel med avsikten att avsluta livet. Passiv dödshjälp menar att läkaren avbryter vidare eller pågående livsuppehållande behandling. Terminal sedering är en behandling som syftar på att läkaren söver patienten fram tills dödstillfället. Palliativ sedering som syftar på lindring av smärta och symtom sista tiden och som resulterar i ett förkortat liv. Ämnet har en direkt påverkan inom den palliativa omvårdnaden, då det är den typen av patienter som begär eutanasi som behandling. Sjuksköterskans koppling sker via den personcentrerade omvårdnaden till dessa patienter och anhöriga, då begäran oftast når sjuksköterskorna först i och med deras patientnära arbete. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi vid palliativ omvårdnad. Metod: Integrerad litteraturstudie där data från både kvantitativt och kvalitativt material redovisas med en innehållsanalys som inspirerats från Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet påvisade bland annat att faktorerna som religion, lagar, arbetserfarenhet och ålder har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Både negativa samt positiva attityder hittas, med egna tillhörande faktorer. Slutsats: Resultatet visade både positiva och negativa faktorer som hade samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Faktorerna har en betydelse för sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad vid eutanasi inom den palliativa omvårdnaden.

No description available.

Background: Nurses have a key role in end-of-life care. This type of care can be complex and demanding where nurses may experience ethical dilemmas and difficulties in dealing with the patient's suffering. In society, there are different approaches to death where euthanasia is a controversial and debated topic. Aim: The purpose of this study was to describe factors of importance to the nurse's experience of euthanasia. Method: The study is a general literature review based on 12 scientific articles. Result: The result was presented in two main themes and six categories: Nurses attitudes presented with the categories: individual life philosophy, life experiences and moral dilemmas and communication presented with the categories: nursing relationship, teamwork and participation in the euthanasia care. Conclusion: Personal values could create inner conflicts, moral dilemmas and difficulties in managing these types of patients. An open and non-judging communication was important to maintain personalized care. Collaboration in the working team was essential to combat negative feelings related to euthanasia. / Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Denna typ av vård kan vara komplext och krävande där sjuksköterskan bland annat kan uppleva etiska dilemman och svårigheter med att hantera patientens lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskans upplevelse av dödshjälp. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman samt sex kategorier: Sjuksköterskans synsätt med kategorierna: individuell livsåskådning, livserfarenhet samt moraliska dilemman och Kommunikation med kategorierna: samarbetet i vårdteamet, samarbetet i vårdrelationen samt delaktighet i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Personliga värderingar kunde skapa inre konflikter, moraliska dilemman och svårigheter med att hantera denna patientgrupp. Öppen och icke dömande kommunikation var viktig för att bibehålla personcentrerad vård. Samarbetet i vårdteamet var essentiellt för att motverka negativa känslor kring dödshjälp.

Bakgrund: Dödshjälp definieras som: “Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet”. Aktiv dödshjälp innebär att avsiktligen framkalla död i syfte att lindra ett outhärdligt lidande. Dödshjälp är idag lagligt i ett tiotal länder och sjuksköterskan är den som vanligtvis bemöts av en patients primära dödshjälpsförfrågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av och uppfattning om aktiv dödshjälp. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att känna motstridiga känslor och ställas inför konflikter; Att ifrågasätta sin personliga och professionella roll; Att känna personlig och professionell tillfredsställelse och Att påverkas negativt efter sitt deltagande i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskor som ställts inför eller deltagit i dödshjälpsprocessen upplevde etiska och moraliska konflikter. Stöd på arbetsplatsen var av betydelse för att inte utsättas för moralisk nöd. Stödet och möjligheten till reflektion är av betydelse då sjuksköterskan bemöts av dödshjälpsförfrågningar oavsett om det är tillåtet eller inte.

This essay has examined Paul's Epistle to the Philippians to examine how his letter, in the context of his time, may contribute to the discussion of the modern day, regarding assisted suicide in palliative care. This has mainly been done through a hermeneutical study of Philippians, specifically 1:21-1:27, 2:5-11 and 3:17-21. Additionally this study has utilised historical-critical methods to contextualise Paul's rhetoric and focusing on the idea of de-intoducring of the biblical text from the subsequent theological tradition and anachronisms. This essay has primarily been informed by Arthur J. Droge's article about the subject of suicide in Philippians (Mori Lucrum: Paul and the Ancient Theories of Suicide 1988), Linda Joelsson's book about Paul and the idea of death in the hermeneutical of psychology (Paul and Death - A Question of Psychological Coping 2017) and Karin B. Neutel &amp; Peter-Ben Smits article about the likely conditions of his arrest while writing Philippians and the trauma of prison factors into the text (Paul, Imprisonment and Crisis 2021). The second chapter briefly examined the development of the theology of suicide since the time of St. Augustine and subsecuenty different modern day attitudes toward assisted suicide. The third chapter examined the occurrence and frequency of suicides in the Hebrew Bible and found a lack of moral condemnation of those who took their own lives. Thereafter the essay investigates the attitudes towards death and suicide in the jewish tradition, the Roman empire and finally the early christians. The fourth chapter examined the background of Philippians and the conditions of the imprisonmentand thereafter performed a exegetical investigation into the issue suicide in relation to the ideas of death and suicide of his time. The study showed that Paul expresses what can likely be interpretedas suicidal language in Philippians, but that Paul clearly rejects the idea in favor of performing hisapostolic duty. The essay concludes with a broader discussion on the idea of the challenges of interpretation, a comparison of Paul and the augustinian tradition in relation to suicde and the change in perception of the idea of the holiness of life in favour of personal autonomy. The answer to the main question of the study is that Paul's perspective in Philippians, may be valuable as a troubled and sympathetic christian role-model, a person who, when faced with the prospect of suicide, chooses life. Not because suicde is extraordinarily sinful, but does so for the sake of his chrisitan calling of living for his community. This seems to be a more contemporary and fruitful rhetoric, than the condemning tone of classic augustinian theology in the matter of assisted suicide.

Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar. Få sjuksköterskor är för aktiv eutanasi. Även om aktiv eutanasi inte finns reglerad i lag, finns redan den passiva formen av eutanasi inom sjukvården och är mer eller mindre acceptabel, tyckte ett stort antal av sjuksköterskorna i artiklar. Etiska principer, ålder, religion och kultur spelar en stor roll för att sjuksköterskorna kan ta ställning vid eutanasi. Sjuksköterskorna presenterar moralteorierna till eutanasis fördel när det gäller patienter med obotlig sjukdom. Alla sjuksköterskor hade någon gång upplevt att någon svårt sjuk patient har bett om dödshjälp / Euthanasia is a sensitive subject that is highly discussed within the Swedish society and the whole world of healthcare. There are various attitudes, experiences, cultures and religions involved in the topic. The purpose with this study is to highlight the ethic and moral perception, attitudes and experiences among the nursing. Method used for this research is this literature research. Results of this study are that few nurses are pro-active euthanasia. Even though there are no law within the constitution, most of the nurses consider the passive form of euthanasia as more or less acceptable. It is proved in the studies, that ethical principles, age, religion, and culture have a profound influence to ones opinion about active euthanasia. It was identified that the nurses had a moral theory that supported euthanasia in cases of incurable. All nurses had been in the situation where a patient wanted their help to die.

Bakgrund: Dödshjälp innebär att en person får hjälp av till exempel sjukvårdspersonal att förkorta sitt liv. Dödshjälp delas in i passiv och aktiv dödshjälp. Studien tar upp de begränsningar som finns gällande lagstiftning kring aktiv dödshjälp i Sverige, samt sjuksköterskans roll och det etiska perspektivet. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters autonomi och lindra lidande.                                                                            Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd och önskar aktiv dödshjälp.                                                                      Metod: Den använda metoden i studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativ forskning. Analys av resultat gjordes av 11 vetenskapliga artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell.                                                                                                          Resultat: Tre teman uppstod i resultatet: Tillfredsställelse och missnöje i vårdandet, Svårigheter i vårdandet och Påverkan i det egna välbefinnandet. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor kopplat till vårdandet vid aktiv dödshjälp. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter kopplat till samtal kring dödsprocessen och svårigheter kopplat till arbetsmiljö. Den emotionella påfrestningen sjuksköterskor upplevde i vårdandet kring den aktiva dödshjälpen var till stor del kopplat till etiska och moraliska konflikter.                                                                                Konklusion: Sjuksköterskans roll är att ta i beaktande att det är patientens autonomi som är i fokus vid vårdandet och att med en ökad förståelse för ämnet kan det bidra till en bättre vård av patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd. / Background: Euthanasia means that a person receives help from, for example, healthcare professionals to shorten their life. Euthanasia is divided into passive and active euthanasia. The study addresses the limitations that exist regarding legislation for active euthanasia in Sweden, as well as the nurse's role and the ethical perspective. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients who are in a terminal condition and asking for euthanasia. Method: The method used in the study is a literature review based on qualitative research. Analysis of results was made of 11 scientific articles based on Friberg's five-step model. Findings: Three themes emerged in the results: Satisfaction and dissatisfaction in care, Difficulties in care and Impact on one's own well-being. It emerged that nurses experienced both positive and negative emotions connected to the care during active euthanasia. The nurses experienced difficulties connected to conversations about the deathprocess and difficulties linked to the work environment. The emotional strain nurses experienced working with active euthanasia was largely linked to ethical and moral conflicts. Conclusion: The nurses role is to keep the patient's autonomy the focus of care, an increased understanding of the subject can contribute to better care of terminally ill patients.