Bakgrund: Eutanasi är ett ämne som är väl omdebatterat i världen och betyder egentligen hjälp till en smärtfri död, men används idag som synonym till dödshjälp. Aktiv dödshjälp innebär att läkaren förskriver ett läkemedel med syfte att avsluta en patients liv. Läkarassisterat självmord innebär att patienten själv tar läkemedlet medan aktiv dödshjälp innebär att sjukvården hjälper till att avsluta patientens liv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi och de faktorer som beskrivs ligga bakom dessa inställningar, samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: Författarna gjorde en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i sökmotorn PubMed med en femårsbegränsning. Totalt 11 artiklar bearbetades och sammanställdes i kategorier för att besvara frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors inställning till eutanasi är en komplex fråga som kan vara beroende av olika faktorer som vilket land de arbetar i och vilka patientgrupper de arbetar med. Majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor i olika åldrar med olika lång arbetslivserfarenhet som sjuksköterska. Resultatet i föreliggande litteraturstudie presenteras utifrån tre huvudrubriker med utgångspunkt i frågeställningarna; Sjuksköterskors inställning till eutanasi, Bidragande faktorer till sjuksköterskornas inställning till eutanasi, samt den metodologiska aspekten undersökningsgrupper. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskors inställning till eutanasi kan vara högst individuell och beroende av många faktorer. Att man som sjuksköterska kan komma i kontakt med dessa frågor är ett faktum, oavsett var och med vilka patienter man arbetar. Med mer erfarenhet och kunskap om ämnet kan sjuksköterskan känna sig tryggare i bemötandet med den döende patienten och dennes anhöriga. / Background: Euthanasia is a well-discussed subject all around the world and means help to a painless death. Active euthanasia means that a doctor prescribes a drug intended to end a patients’ life. Physician-assisted suicide means that the patient takes the drug themselves, while active euthanasia involves medical help to end the patient’s life. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ attitudes towards euthanasia and the factors described underlie these attitudes, as well as to describe the study groups in the included articles. Method: The authors conducted a descriptive literature review. The articles were found in the search engine PubMed with a five-year limit. A total of 11 articles were processed and summarized into categories to answer the research questions. Findings: The results showed that nurses' attitudes towards euthanasia is a complex issue which may be dependent on several factors such as which country they work in and which patient groups they work with. Most participants in the studies were women of different age and different experience as a nurse. The result of the present literature review form three main headings, based on the issues; nurses' attitudes towards euthanasia, contributing factors to the nurses' attitudes towards euthanasia, as well as the methodological aspect - study groups. Conclusion: The present literature review shows that nurses' attitudes towards euthanasia can be very individual and depend on many factors. It is a fact that nurses may come in contact with these issues, no matter where and with what kind of patients they work. With more experience and knowledge of the subject, the nurse may feel safer in facing the dying patients and their relatives.

Bakgrund: Dödshjälp är ett debatterat ämne som berör sjuksköterskans arbetsuppgifter. Flera länder och stater har legaliserat dödshjälp. Dödshjälp kan ses som ett sätt att respektera patientens önskemål, att lindra lidande och bevara värdighet. Det kan även ställas mot vårdpersonalens egen autonomi eller ICN:s etiska kod som menar att sjukvårdens uppgift är att lindra och bota sjukdom och inte skada patienten. Vårdpersonal beskriver svårigheter i att hantera situationer där dessa komponenter på olika sätt ställs emot varandra. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter upplevelser och faktorer som kan påverka upplevelser av att arbeta med personer som önskar eller kommer att genomgå dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt i enlighet med Friberg genomfördes. Resultatet byggde på tio originalartiklar som togs fram genom systematisk sökning. Analysen genomfördes genom tematisering och färgkodning.   Resultat: Arbetet med dödshjälp upplevdes olika beroende på vilken typ av dödshjälp som genomfördes, patientens och anhörigas upplevelser, deltagandet i beslutsfattandet, etiska koder och lagar som gällde samt sjuksköterskornas egna värderingar och erfarenheter. Detta ledde till både positiva och negativa upplevelser för sjuksköterskan. Dessa upplevelser kunde också hanteras genom formellt eller informellt stöd, vilket i sin tur bidrog till sjuksköterskans upplevelser. Diskussion: Resultatet diskuteras utefter Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen och hur vårdandet utan roller kan bidra till en bättre vård, men även påverka sjuksköterskans upplevelser av vården. Dessutom diskuteras om hur sjuksköterskans egna värderingar och erfarenheter påverkar upplevelserna i vården. / Background: Euthanasia is a debated subject that concerns nurses’ duties. Several countries and states have legalized euthanasia. Euthanasia can be seen as a way of respecting patients wishes, relieving suffering and preserving dignity. However, it can also be considered against healthcare personnels own autonomy or ICN ethical code, which means that the health care task is to alleviate and cure and not harm the patient. Healthcare professionals describe difficulties in dealing with situations where these components differ in a variety of ways. Aim: The aim of the study was to highlight nurses’ experiences and factors that may affect experiences of working with people who want or will undergo euthanasia.  Method: A literature review according to Friberg was conducted. The result is based on ten original articles that were obtained through systematic search. The analysis was conducted by thematization and color-coding. Results: Workning with assistens in death was experienced differently depending on the type of euthanasia that was carried out, the experiences of patients and relatives, participation in decision making, ethical codes and laws, as well as nurses’ own values and experiences. This led to both positive and negative experiences for the nurse. These experiences could also be managed through formal or informal support, which in turn contributed to nurses’ experiences. Discussion: The discussion is based on Travelbees theory of interpersonal relationships and how care without rolls can contribute to better care, but also affect nurses’ experiences of care. In addition, there is discussion about how nurses own values ​​and understandings affect experiences in health care.

Alla människor har tankar som berör deras egen död. Hur begravningen ska gå till, vilks som ska vara närvarande vid dödsbädden eller vad som är det bästa sättet att avsluta livet på är bara några tankar om döden. Studiens syfte är att söka svar på hur akademiska filosofer argumenterar om etik och moral i förhållande till aktiv dödshjälp, eutanasi. Genom att analysera fyra argumentativa texter skrivna av både förespråkare och motståndare till eutanasi kan det ses ett mönster i vilka aspekter som är ständigt återkommande i debattten. Studien analyserar Daniel Callahan, John Keown, Torbjörn Tännsjö och Helga Kuhse vilka har valts ut utifrån olika kriterier. Undersökningen visar bland annat tydligt att uppfattningen om den moraliska skillnaden mellan att döda och att låta dö är en väldigt viktig fråga i debatten. Vidare har undersökningen visat att genom att belysa problematiken på att döda och låta dö anspelar man på aktiv och passiv eutanasi. I studien görs sedan en komparation där de argument som lyfts fram fråna båda sidor för att pröva hållbarheten utan att för sin skull påpeka att den ena sidan är mer rättfärdig än den andra.

Bakgrund: Dödshjälp och assisterat döende är tillåtna i flera länder men inte i andra. Sverige är ett av de länder där både eutanasi och assisterat döende är förbjudna. Ämnet är relevant i den offentliga debatten och som sjuksköterska i vården av allvarligt sjuka döende patienter har många blivit tillfrågade om att hjälpa till för att undvika smärtan genom att avsluta livet med en överdos. Patientens autonomi måste tillvaratas men sjuksköterskan får inte vara till hjälp med eutanasi och assisterad död. Hur reagerar sjuksköterskor på problemet och hur hanteras detta? I Sverige får sjukvårdspersonal, till skillnad från privatpersoner, inte hjälpa någon att begå självmord. När det inte finns någon möjlighet till botemedel bör vården koncentrera sig på att göra sista tiden i livet så symptomfri och bra som möjligt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta frågor om eutanasi/ assisterat självmord från patienter vid livets slut i palliativ vård. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ induktiv ansats. Sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård mellan 40 och 60 år intervjuades. Det användes förutbestämda öppna frågor och följdfrågor för att fördjupa det sagda. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att få fram ett resultat.Resultat: Flera av informanterna i studien har upplevt en känsla av trygghet i att lagen förbjuder dem att förkorta livet för någon patient och att de kan erbjuda palliativ sedering för att lindra lidandet. Studien visar att sjuksköterskorna har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll för ta reda på om vården kan vidta några andra åtgärder för att lindra lidandet. Slutsats: Sjuksköterskan har en god beredskap när patienterna frågar om att få hjälp att dö. Stödet kommer från kollegorna och lagen som ännu inte ger tillåtelse till eutanasi eller assisterat självmord. Studien visar också att sjuksköterskan har en viktig roll att undersöka vad som får patienten att uttrycka en dödsönskan och ta reda på om vården kan göra annat för att lindra lidandet som oftast upplevs outhärdligt och som är orsaken till frågan. / Background: Sweden is one of the countries where both euthanasia and assisted dying are prohibited. The topic is relevant in the public debate and as a nurse in the care of seriously ill dying patients, many have been asked to help avoid pain by ending life with an overdose. How do nurses react to the problem and how is this handled? In Sweden, healthcare professionals, unlike private individuals, are not allowed to help anyone to commit suicide. When there is no possibility of a cure, health care should concentrate on making the last time in life as symptom free and good as possible. Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of responding to questions about euthanasia / assisted suicide from patients at the end of life in palliative care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. Nurses with experience in palliative care between the ages of 40 and 60 and with work experience between 2- 40 years were interviewed. Predefined open-ended questions were used and follow-up questions were asked to deepen what was said. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to obtain the result. Results: Several of the informants in the study have experienced a sense of security in the fact that the law prohibits them from shortening the life of any patient and that they can offer palliative sedation to alleviate the suffering. The study shows that nurses are well prepared when patients ask for help to die. The study also shows that the nurse has an important role to play in finding out if the health care can take any other measures to alleviate the suffering. Conclusion: The nurse is well prepared when patients ask for help to die. The support comes from colleagues and the law that does not yet give permission for euthanasia or assisted dying. The study also shows that the nurse has an important role to investigate in what makes the patient express a wish to die and find out whether the care can do something else to alleviate the suffering that is often experienced as unbearable and the cause of the question.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater runt om i världen och kan ske via eutanasi eller läkarassisterat döende. Det dominerar två modeller, Beneluxmodellen och Oregonmodellen. I livets slutskede har alla rätt till den bästa omvårdnaden och sjuksköterskan försöker sätta sig in i och förstå varför patienter ber om dödshjälp. Syfte: Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka patienter i livets slutskede att önska dödshjälp.  Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Litteratursökningarna genomfördes i CINAHL Complete, PubMed och MEDLINE. Resultat: Tre huvudteman identifierades, autonomi, existentiella värderingar samt lidande. Som subteman till autonomi valdes rätt att styra över sin egen död samt självkänsla och börda. Subteman som valdes till existentiella värderingar var andligt samt hopplöshet och misstro. Till lidande valdes outhärdligt lidande samt fysiskt och psykiskt lidande som subteman. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades styrkor och svagheter med vald metod. Resultatet diskuterades med delar av Katie Erikssons teori. Patienter önskade dödshjälp främst genom att få dö med värdighet, undkomma lidande med oro, ångest och depression. Att kunna ha rätt till sin autonomi och själv bestämma när livet ska avslutas. Att inte känna sig som en börda och vara beroende av omvårdnad motiverade patienter att önska dödshjälp. / Background: Euthanasia is only legal in a few countries and states around the world and can be done through euthanasia or physician-assisted dying. It dominates two models, the Benelux model and the Oregon model. At the end of life everyone is entitled to the best care and the nurse tries to understand why patients ask for euthanasia. Aim: The purpose was to describe causes that may influence patients at the end of life to seek euthanasia. Method: A literature review was chosen as the method where five qualitative and three quantitative scientific original articles were included in the result. The literature searches were conducted in CINAHL Complete, PubMed and MEDLINE. Results: Tree main themes were identified, autonomy, existential values and suffering. As a subtheme of autonomy, the right to rule over one´s own death as well as self-esteem and burden was chosen. Subthemes chosen for existential values were spiritual as well as hopelessness and mistrust. For suffering, unbearable suffering was chosen as well as physical and mental suffering as subthemes. Discussion: In the method discussion strenghts and weaknesses were discussed with the chosen method. The result was discussed with parts of Katie Erikssons theory. Patients wanted euthanasia mainly by dying with dignity, escaping suffering with depression and anxiety. Being able to have the right to their autonomy and decide for themselves when life should end. Not feeling like a burden and being dependent on nursing motivated patients to wish euthanasia.

Uppsatsens syfte är att utreda hur den kantianska rätten till liv förhåller sig till Europakonventionens. Frågorna som använts för att uppnå syftet är hur både kantianismen och Europakonventionen förhåller sig till abort, dödsstraff, eutanasi och suicid. Metoden som har använts för att jämför kantianismen med Europakonventionen är en komparativ metod och för att tolka Kants texter används hermeneutik. Hur förhåller sig kantianismen till Europakonventionen gällande rätten till liv, utifrån abort, dödsstraff, eutanasi och suicid? Kantianismen har en långt mycket striktare syn på vad som är rätt och vad som är fel. Och de mänskliga rättigheterna härleds inte från en politisk konsensus. Det går att räkna ut vad som är en rättighet och vad som inte är det. Vad som är en plikt och vad som inte är det. Vilket självfallet skiljer sig från Europakonventionen som är ett så kallat levande instrument. Den är föränderlig och kantianismen är rigorös. Frågan om legaliteten bakom eutanasi tillhör konventionsstaterna. Likaså frågan om selektiv abort och när ett foster anses börja livet. Konventionen tillåter självmord och terapeutiska aborter och förbjuder dödsstraff kategoriskt. I jämförelse tillåter kantianismen dödsstraff för att straffa mördare och den tillåter även att göra en terapeutisk abort. Kantianismen förbjuder däremot självmord och eutanasi. Selektiv abort kan vara tillåtet beroende på hur samhället och omgivningen behandlar en havande eller någon med barn. Dock är ett foster likväl en människa och förtjänar en rätt till att leva. / The purpose of the thesis is to investigate how the Kantian right to life relates to the European Convention on Human Rights. The questions used to achieve the purpose are how both Kantianism and the European Convention relate to abortion, the death penalty, euthanasia, and suicide. The method that has been used to compare Kantianism with the European Convention is a comparative method and hermeneutics is used to interpret Kant's texts. How does Kantianism relate to the European Convention on the Right to Life, based on abortion, the death penalty, euthanasia and suicide? Kantianism has a much stricter view of what is right and what is wrong. And human rights are not derived from a political consensus. It is possible to calculate what is a human right and what is not. What is a duty and what is not. Which of course differs from the European Convention, which is a so-called living instrument. It is changeable and Kantianism is rigorous. The question of the legality of euthanasia belongs to the States Parties. Likewise, the question of selective abortion and when a fetus is considered to begin life. The convention allows suicide and therapeutic abortions and categorically prohibits the death penalty. In comparison, Kantianism allows the death penalty to punish murderers and it also allows for a therapeutic abortion. Kantianism, on the other hand, forbids suicide and euthanasia. Selective abortion may be allowed depending on how society and the environment treats a pregnant woman or someone with children. However, a fetus is nevertheless a human being and deserves a right to live.

Alla former av eutanasi är olagligt i Sverige, däremot väljer allt fler länder att framföra ett mer liberalt perspektiv av det och legalisera det. I sjuksköterskans profession och arbete ingår det att bemöta patienter som har en dödsönskan och efterfrågar eutanasi. Av den anledningen var det av vikt att kunna klarlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt kring fenomenet i de länder som eutanasi utförs. Arbetets syfte var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med patienter som uttrycker önskan om eutanasi. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultaten av tio vetenskapliga artiklar sammanställdes. Datamaterialet analyserades utifrån Fribergs modell. I resultatet redovisades teman som påvisade att det var en emotionell och transformativ upplevelse att delta vid eutanasi, vissa sjuksköterskor upplevde en påtaglig psykisk påverkan av lidandet. Det åskådliggjordes även att religion och kultur hade en inverkan på sjuksköterskans förhållningssätt samt människor utanför vården ex. Familj och samhälle. Det förklarades hur betydelsefullt det var med kommunikation, samarbete och att organisationen samt lagen skapade tydliga riktlinjer att förhålla sig till. I diskussionen lyftes det fram både negativa och positiva aspekter av eutanasi, där sjuksköterskan kunde påverkas av olika faktorer. Etisk stress och maktlöshet var känslor som kunde uppstå hos sjuksköterskan vid bemötande av eutanasi. På liknande sätt stärktes även sjuksköterskan i sin yrkesroll, vilket gjorde det till ett komplext och känsloladdat ämne. / All forms of euthanasia are illegal in Sweden, despite that more countries are deciding to form a more liberal perspective on it and legalise it. Because the nurse plays a central part in the euthanasia process there's a relevance in bringing attention to the phenomenon since it is a complex and emotionally charged subject. Consequently, there is a need for extended knowledge about what factors affect the nurse’s approach towards the phenomenon. Therefore, the aim of this study is to highlight nurse’s approach to euthanasia. The method used for this study is a qualitative literature review based on the results of 11 scientific articles. The contents of the articles were analysed according to Friberg’s analysis model. The results of the analysis are presented in 3 base themes and 6 sub-themes. "Nurse's approach towards participation in euthanasia" highlights how the nurse's experience of participation was transcending and emotional, and some nurses experienced a tangible psychological impact caused by the suffering. "Factors that affect a nurse's approach" shows that religion and culture as well as people outside of healthcare, for example family and society, have an effect on the nurse's approach. "Collaboration in healthcare" explains how important communication and teamwork is, besides that the organisation and the law create clear guidelines. The uncertainty among these factors affects the nurses approach towards euthanasia, often in a negative way. In conclusion, euthanasia is a complex and emotional subject that creates ethical and moral dilemmas for nurse's, dilemmas that will never be discussed enough. Plenty of the nurses described how they often feel uncertain about the subject euthanasia and a clearer communication is important in the euthanasia process.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater i världen, men det förekommer att patienter förmedlar en önskan om dödshjälp till vårdpersonal, även i andra länder. Läkare beskriver bördan med att hantera förfrågningar om dödshjälp och försöker undvika dessa genom att behandla patienters fysiska samt psykiska behov. Anhöriga till individer som dött genom dödshjälp, menade att den döende individens livskvalitet förbättrades i slutet av deras liv relaterat till beslutet gällande dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder till, samt erfarenheter kring dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematisk sökning har utförts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultatet av översikten baseras på 13 originalartiklar.  Resultat: Sjuksköterskors attityder varierar oavsett om de arbetar i länder där dödshjälp är lagligt eller inte. Tendenser tyder på att sjuksköterskor är mer positivt inställda till eutanasi än läkarassisterat självmord. De underliggande aspekter som påverkar sjuksköterskors attityder grundas på deras personliga värderingar utifrån professionell kunskap, erfarenheter och religiösa övertygelser. Sjuksköterskor kan rättfärdiga sina handlingar genom så kallad dubbel-effekt, där goda handlingar utförs trots att det kan leda till negativa konsekvenser. Palliativ vård fungerar som preventiv strategi, vilket tidvis minskar antalet förfrågningar om dödshjälp. Diskussion: Resultaten är diskuterade utifrån Beauchamp och Childress etiska principer, samt vårdande utifrån deras tolkning av vårdande etik. Det uppstår konflikter mellan sjuksköterskors personliga värderingar, yrkesprofessionella kunskap, lagar och de etiska principerna i vårdandet av döende individer med obotliga sjukdomar.

Bakgrund: Livslängden ökar i samhället med den ständiga utvecklingen av teknik och medicin, samtidigt är det ett ökande antal personer som lever med svåra sjukdomar och lidande. Den palliativa vården i Sverige syftar till att lindra mångfacetterat lidande i livets slutskede. Allt fler länder i världen legaliserar dödshjälp. I Sverige är dödshjälp inte lagligt men ämnet är ständigt aktuellt genom debatter där dödshjälp diskuteras ur olika synvinklar och etiska aspekter. Trots att dödshjälp inte är lagligt finns det patienter som efterfrågar dödshjälp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer och upplevelser som påverkar att patienter med en terminal sjukdom i livets slutskede önskar dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt inkluderande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och Cinahl COMPLETE. Resultat: Två huvudteman identifierades, autonomi och lidande. Undertema till autonomi var rätt att bestämma över sin egen död och dö med värdighet. Undertema till lidande var smärta, förluster och börda. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Beauchamp och Childress etiska principer. Patienter önskar dödshjälp främst på grund av smärta och upplevelsen av att vara en börda. Om dessa lindras kan dock önskan om dödshjälp upphöra. Självbestämmande och livskvalitet är viktiga faktorer för patienten att få upprätthålla även i livets slutskede. / Background: Lifespan in society is constantly increasing with the constant development of technology and medicine, at the same time there is an increasing number of people living with severe diseases and suffering. The palliative care in Sweden aim to alleviate multifaceted suffering at the end of life. More and more countries in the world are legalizing euthanasia. Euthanasia is not legal in Sweden but the subject is constantly present through debates in which euthanasia is discussed from different point of views and through ethical aspects. Although euthanasia is not legal, there are patients who are requesting euthanasia. Aim: The aim was to identify factors and experiences that lead to terminally ill patients at the end of life request euthanasia. Method: A literature review including ten qualitative scientific original articles from PubMed and Cinahl COMPLETE. Results: Two main themes were identified, autonomy and suffering. Sub theme to autonomy was right to decide over one's own death and die with dignity. The sub themes to suffering were pain, losses and burden. Discussion: The results were discussed with help of Beauchamp and Childress ethical principles. Patients request euthanasia primarily because of pain and from the experience of being a burden. However, if these are alleviated, the desire for euthanasia can cease. Self-determination and quality of life are important factors for patients to maintain at the end of life.

In this study, a qualitative text analysis will identify and present common arguments that are used in the discussion regarding euthanasia. The arguments will then be discussed, following Professor Jürgen Habermas's discourse ethics, to try to reach a mutual compromise and introduce a proposal on which prerequisites for euthanasia could be introduced in society. The study will conclude with an analysis of the pre-debated prerequisites against Professor Martha Nussbaum's capability approach and in so doing make a theoretical validity claim in Habermas's opinion.   What is then revealed in the result is that the proposed list of prerequisites made, is not perfect and the question arises if it is even possible. The theoretical claim of validity can be interpreted from different points of view and thus come up with conflicting answers. The consensus of this study shows that if euthanasia is to be implemented in a society, the prerequisites to be followed should be well-defined and clear.