In this study, a qualitative text analysis will identify and present common arguments that are used in the discussion regarding euthanasia. The arguments will then be discussed, following Professor Jürgen Habermas's discourse ethics, to try to reach a mutual compromise and introduce a proposal on which prerequisites for euthanasia could be introduced in society. The study will conclude with an analysis of the pre-debated prerequisites against Professor Martha Nussbaum's capability approach and in so doing make a theoretical validity claim in Habermas's opinion.   What is then revealed in the result is that the proposed list of prerequisites made, is not perfect and the question arises if it is even possible. The theoretical claim of validity can be interpreted from different points of view and thus come up with conflicting answers. The consensus of this study shows that if euthanasia is to be implemented in a society, the prerequisites to be followed should be well-defined and clear.

Bakgrund: Dödshjälp är en behandling som har införts i flera länder. Det är viktigt att förstå olika modeller och definitioner för dödshjälpen samt likheter med palliativ vård, för att kunna förstå sjuksköterskors inställningar till dödshjälp.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors inställningar till dödshjälp. Metod: Studiens metod var en litteraturöversikt som grundades på tio vetenskapliga kvalitativa och kvanitativa artiklar. Sökning av artiklar utfördes i två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Därefter bearbetades artiklarna och analyserades enligt Fribergs fyra analys steg, vilket resulterade i tre teman.   Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman; Positiva upplevelser och attityder till dödshjälp, Negativa upplevelser och attityder till dödshjälp samt Sjuksköterskors inställningar till patientens självbestämmande och autonomi.   Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att sjuksköterskors inställningar påverkas på positivt och negativt sätt och detta beror på olika faktorer som sjuksköterskors religiösa övertygelser, patientens autonomi och självbestämmande och lagen. Ämnet om dödshjälp är etiskt och har stor vikt för hela samhället och därför riktlinjer och regler behöver utvecklas. / Background: Euthanasia is a treatment that has been introduced in several countries. It’s important to understand different models and definitions of euthanasia as well as similarities with palliative care, in order to be able to understand nurses' views to euthanasia. Aim: The purpose was to shed light on nurses' attitudes to euthanasia. Method: The study method was a literature review based on ten scientific qualitative and quantitative articles. Article search was performed in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Then the articles were processed and analyzed based on Fribergs four steps, which resulted in three themes. Results: The results presented three main themes; Positive experiences and attitudes to euthanasia, Negative experiences and attitudes to euthanasia and Nurses' attitudes to the patient's self-determination and autonomy. Summary: The results of this literature study show that nurses’ views are affected in a positive and negative way and this is due to various factors such as nurses' religious beliefs, the patient's autonomy and self-determination and the law. The subject of euthanasia is ethical and of great importance to the whole of society, and therefore guidelines and rules need to be developed for everyone's sake.

Introduktion: För äldre är det viktigt att få spendera sista tiden hemma och få vara självständig. En rädsla hos äldre är att döden skulle bli långdragen och plågsam. Globalt har flera länder infört lagar som gör det möjligt att välja aktiv dödshjälp och exempelvis Finland samt Island arbetar med en lagstiftning för att införa aktiv dödshjälp. Forskning har visat att yngre är mer positiva till dödshjälp än äldre, generellt sett. Det finns forskning som visar minskning av traumatisk sorg hos närstående till individer som använt aktiv dödshjälp men det finns ingen forskning om närståendes inställning till aktiv dödshjälp baserat på deras erfarenheter av en äldres dödsfall. Syfte: Syftet var att undersöka om faktorer som ålder och erfarenhet av en äldre närståendes död har ett samband med inställningen till dödshjälp bland användare av Familjeliv, Reddit och Flashback forum. Syftet besvarades med hjälp av följande två frågeställningar: Finns det samband mellan inställningen till aktiv dödshjälp för äldre och att ha erfarenhet av en äldre närståendes bortgång? Finns det något samband mellan ålder och inställning till aktiv dödshjälp för äldre? Metod: En kvantitativ enkätstudie med en online enkät som lades ut på Familjeliv, Reddit och Flashback forum. Insamlad data analyserades genom deskriptiva beskrivningar och bivariata statistiska analyser med chi-Square test med hjälp av SPSS. Resultat: Studiepopulationen bestod av 95 deltagare. Majoriteten av deltagarna var positiva till aktiv dödshjälp oavsett ålder och erfarenhet av en äldre närståendes dödsfall. Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan inställningen till dödshjälp och ålder eller erfarenheten av en äldre närståendes dödsfall framkom i denna studie. Diskussion/ Slutsats: Även om erfarenheten av en äldres dödsfall eller ålder inte påverkar inställningen till dödshjälp var majoriteten för aktiv dödshjälp. Detta indikerar att majoriteten är öppen för en ändrad lagstiftning kring aktiv dödshjälp. För att skapa en mer allmängiltig kunskapsöversikt inom dödshjälp för äldre behövs ytterligare forskning utföras. / Introduction: For elders it is important to spend the last time at home and to be able to be independent until the end and thereby have a dignified death. A fear among the elderly is that death would be protracted and painful. Globally, several countries have introduced laws that makes it possible to choose active euthanasia and, for example, Finland and Iceland are working on legalisation to introduce active euthanasia. Research shows that younger people are more positive to euthanasia than older people in general. There is research that shows a reduction in traumatic grief in relatives of individuals who have used active euthanasia, but there is no research on relatives attitudes towards active euthanasia based on their experiences of the death of an elderly person.  Aim: The aim was to investigate whether factors such as age and experience of the death of an elderly relative have a connection with the attitude towards euthanasia among users of Familjeliv, Reddit and Flashback forums. The purpose was answered with the help of the following two questions: Is there a connection between the attitude towards active euthanasia for the elderly and having experience of the death of an elderly relative? Is there a relationship between age and attitudes towards active euthanasia for the elderly? Methods: A quantitative survey study with an online survey was posted on Familjeliv, Reddit and Flashback forums. Collected data were analyzed through descriptive descriptions and bivariate statistical analyzes with chi-square test using SPSS. Findings: The study population was consisting of 95 participants. The majority of the participants were positive to active euthanasia regardless of age or experience of the death of an elderly relative. There was no statistically significant difference between the attitude towards euthanasia and age or the experience of the death of an elderly relative.  Discussion/Conclusion: Even though the experience of the death of an elderly relative and age did not affect the attitude towards euthanasia the majority of participants were positive to active euthanasia. This indicates that the majority if open for a change of legalisation of active euthanasia. In order to create a more general overview of knowledge in the field, further research needs to be carried out.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.      Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar.    Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema.        Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod.