Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet. Resultat: Fyra teman identifierades; Hopp och rädsla inför framtiden, Relationer, Syn på hälsa och behandling samt Arbete och ekonomi. Slutsats: Patienter med cystisk fibros har många tankar kring sin sjukdom, framförallt vad gäller undran och oro inför framtiden. De är i behov av mer stöd samt möjligheten att få svar på alla sina frågor angående sjukdomens påverkan, detta för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. / Background: Patients with cystic fibrosis live with a life-long, often very demanding condition. For the healthcare to be able to meet the needs of these patients in a good manor, it is important to illuminate their experiences of living with their illness. Aim: Through a literature review describe how the illness cystic fibrosis impacts the daily life of adult patients. Method: A research of the databases PubMed, Cinahl and Cochrane Library resulted in nine qualitative studies that answered the aim. The studies were then reviewed, quality rated and compiled. Result: Emerging themes were Hopes and fears for the future, Relationships, Outlook on health and treatment and Work and economics Conclusion: Patients with cystic fibrosis have many thoughts regarding their illness, especially when it comes to wonder and anxiety about the future. They are in need of more support and the opportunity to have all their questions regarding the illness´ impact answered, this in order to be able to live life as normal as possible.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans metodologi, för att systematiskt finna och bedöma relevant litteratur. Litteratur söktes i olika databaser och resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal copingstrategier användes, både problem- och emotionsfokuserade såsom exempelvis att söka stöd eller information. Dessa var till nytta i hanteringen av livssituationen efter beskedet om obotlig cancer. Avslutningsvis är det viktigt att uppmärksamma vilka copingstrategier som används av individerna. Sjuksköterskan kan då, i enlighet med kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor möta sjukdomsupplevelse och lidande samt på bästa möjliga sätt ge lindring. / All of us most likely have a relative or a close friend who has died from cancer. It is estimated that one third of the population will get diagnosed with cancer in their lifetime. A cancer diagnosis means a sudden changed life situation and a need to adjust and cope with the news of an incurable disease. It is hard to adapt to a new life situation, which involves a number of coping strategies. The purpose of this study was to illustrate which coping strategies people with incurable cancer use in their daily lives. This is important so that nurses can deal with patients and their families in the best possible way. The method used was the Goodman systematic methodology to find and judge relevant literature. The results showed that many people used several coping strategies, both problem- and emotion focused for example search for support or information. These strategies were important when living with incurable cancer. In conclusion, it is important as a nurse to pay attention to the coping strategy that the individual is using. The nurse can then, in accordance with the competencies for registered nurses, meet the needs of the individuals and their families in the most appropriate and comforting ways.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 500 000 människor vara drabbade av urininkontinens. Samtidigt som livslängden i Sverige ökar, så ökar också prevalensen av urininkontinenta människor. Inkontinensvården i Sverige kostar mångmiljardbelopp varje år. Att vara urininkontinens är ofta tabubelagt och kvinnor kan känna, maktlöshet, oro och skam. Legitimerade sjuksköterskor måste kunna ha en bra kommunikation med dessa patienter.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av urininkontinens i sitt dagliga liv.Metod: Tre kvalitativa respektive sju kvantitativa vetenskapliga artiklar användes i denna litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i CINAHL och PubMed.Resultat: Fyra teman identifierades efter analysen; ”Påverkan på sexlivet”, ”Hämmad fysisk aktivitet”, ”Påverkan på psykisk hälsa” och ”Det sociala samspelet”. Även ett bifynd kring att få söker hjälp och blir informerade av vårdpersonal framkom.Slutsats: Legitimerade sjuksköterskor måste öka sin kunskap och förståelse för urininkontinens påverkan på kvinnors dagliga liv. / Background: In Sweden, approximately 500 000 people are affected by urinary incontinence. While life expectancy in Sweden is increasing, so does the prevalence of urinary incontinent people. Incontinence treatment in Sweden is costing millions of swedish kronor each year. Being urinary incontinence is often taboo, and women may feel powerlessness, anxiety and shame. Registered nurses must be able to have good communication with these patients.Aim: To highlight women’s experiences of urinary incontinence in their daily life.Method: Three qualitative and seven quantitative research articles were used in this study. The search for scientific articles was performed in CINAHL and PubMedResults: Four themes were identified following analysis; ”The impact on sex life”, ”Impaired physical activity”, ”Impact on mental health” and ”Social interaction”. Also an incidental finding was made, few people searched for help and were informed by health professionals.Conclusion: Registered nurses need to increase their knowledge and understanding of urinary incontinence impact on women’s daily life.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats. Resultatet visar hur patienter med KOL påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Andningsbesvär var de symptom som påverkade patienterna mest och kunde variera från dag till dag. Begränsningar i vardagen så som att inte kunna utföra de aktiviteter eller arbetsuppgifter som de tidigare hade kunnat utföra men även bundenheten till hemmet var andra aspekter som lyftes fram. Slutsats: Att ha sjukdomen KOL innebar ändrad livssituation och olika strategier gjordes för att kunna hantera det dagliga livet och därmed få god livskvalitet. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a disease with a slow progressive procedure. In Sweden estimated 400 000 -700 000 people have been diagnostics with COPD due primarily to smoking. The aim of this study was to illustrate how patients with the diagnostic COPD experience their everyday life. The method was a literature review searched in database Medline, Cinahl and PsykInfo. Ten scientific articles were included in the study and they all had a qualitative design. The results showed how patient with COPD were affected physically, psychologically and socially. Breathing problems were the symptoms that affected the patients the most and could vary from day to day. Limitations in everyday life such as not being able to do those activities and tasks that they could before but also the confinement to the home were other aspects that were highlighted. Conclusion: To have COPD means a change in the everyday life and different strategies were made to be able to handle the daily living and get a good quality of life.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom. Kunskap är ett viktigt led för att öka förståelsen för sjukdomsförloppet men den kan även stressa individen. / Parkinson's disease is a chronic progressive neurological disease that affects both men and women. To suffer from a chronic illness entails changes in life for the individual. There is currently no cure but with proper treatment, life can improve significantly. The aim of this literature study was to describe how individuals with Parkinson´s disease experience and manage their changed life situation, based on 12 scientific articles. The result shows that it may take time for the individual to come to an understanding about their illness. Knowledge is an important element to increase the understanding about the course of the illness but it can also stress the individual.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invånare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för både akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Resultat: En typ 1 diabetiker behöver enligt litteraturstudiens resultat acceptera och integrera sin typ 1 diabetes i vardagen för att kunna hantera sjukdomen. Rädslor för akuta och framtida komplikationer är vanligt och påverkar det dagliga livet. Typ 1 diabetiker anser att stöd av anhöriga underlättade vardagen, men ville gärna hantera sin sjukdom själv. Typ 1 diabetes förväxlas ofta med typ 2 diabetes av allmänheten och detta leder till stigmatisering av typ 1 diabetikerna. På grund av detta känner sig typ 1 diabetikerna skuldbelagda när de äter sötsaker eller drabbas av komplikationer. Konklusion: Typ 1 diabetes är en sjukdom som påverkar flera aspekter i det dagliga livet. Rädslor för komplikationer och att bli dömd av allmänhet och sjukvårdspersonal är en stor del av vardagen. Med kunskap om typ 1 diabetikers sjukdomsupplevelse, kan den personcentrerade omvårdnaden gynnas. / Background: Type 1 diabetes is a chronical disease that requires daily insulin injections. The incidence for type 1 diabetes has doubled in Sweden since 1980. If the disease is not treated properly the type 1 diabetic is at risk of both acute and future complications. Aim: The aim of the study was through literature review examine experiences of adults living with type 1 diabetes. Method: A literature review where ten qualitative studies were reviewed and analyzed. Result: In order to cope with type 1 diabetes, a diabetic needs to accept and integrate the disease in their everyday life. Fears of acute and future complications are common and affect daily life of a type 1 diabetic. They feel that the support of relatives facilitate living with type 1 diabetes, but they want to manage the condition themselves. The general publics often confound type 1 diabetes with type 2 diabetes, which lead to stigma of type 1 diabetics. Because of this, type 1 diabetics often fell guilt when eating sweets or suffering complications. Conclusion: Type 1 diabetes is a disease that affects many aspects of daily life. Fears of complications and being judged by the general public and healthcare professionals were a big part of everyday life. More knowledge of type 1 diabetic illness experience will be benefiting for the person-centered care.

Den globala incidensen av anemi beräknas till två miljarder människor. Det är ett tillstånd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvärande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar därför till att beskriva hur en individ med anemi påverkas av tillståndet i sitt dagliga liv. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrån Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hälsotillstånd användes som teoretisk referensram. Resultatet visade att det dagliga livet kunde delas in i fyra dimensioner; fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Den fysiska dimensionen påverkades av smärta, nedsatt fysisk funktion och försämrad lungkapacitet, den psykiska av depression, nedsatt kognitiv funktion och den attityd sjukvårdpersonal hade till tillståndet och den sociala av det sociala lidande tillståndet orsakade individen. Det framkom också att vardagen påverkades positivt i form av ökat existentiellt välbefinnande vilket sågs i den andliga dimensionen. Anemi berör således individens dagliga liv men graden av dess påverkan varierar beroende på tillståndets form. / The global incidence in anemia is estimated to two billion people. It is a condition that causes everyday symptoms which can be experienced as troublesome by the affected. The purpose of this literature review was therefore to describe how an individual with anemia is affected by the condition in their daily life. The study was based on ten scientific articles selected from Goodman's seven-step model. Carnival’s model of daily life-functional health was used as theoretical framework. The results showed that the daily life could be divided into four dimensions; physically, psychologically, socially and spiritually. The physical dimension was affected by pain, impaired physical function and reduced lung capacity, the psychological by depression, impaired cognitive function and the attitude nursing staff had to the condition and the social by the social suffering the condition caused the individual. It also emerged, in the spiritual dimension, that the everyday life was positively affected in terms of increased existential wellbeing. Thus, anemia affect the daily life of the individual, but the extent of its influence varies depending on the form of the condition.

Majoriteten av dem som amputeras i Sverige är äldre, med bakomliggande sjukdomar. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har fått en nedre extremitet amputerad upplever att detta påverkar tillvaron. Sex personer som har genomgått en amputation intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1991). Fem kategorier med tillhörande underkategorier framkom; Vardagliga rutiner, Det sociala livet, Rörelse och aktivitet, Anpassning samt Sjukvården i samband med amputation. Resultatet har diskuterats utifrån Carnevalis (1999) omvårdnadsdiagnostiska modell ”Dagligt liv <-> Funktionellt hälsotillstånd”. Resultatet visar bland annat att samtliga informanter upplevde att det dagliga livet hade påverkats av amputationen. Orsaker till förändringen var nedsatt rörelseförmåga, svårigheter att komma ut samt de anpassningar som krävdes för att upprätthålla det sociala livet. Vidare föreslår resultatet av denna studie att yttre resurser såsom socialt nätverk, tekniska hjälpmedel och hemtjänst kan öka livskvaliteten hos de amputerade. Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att äldre personer som har genomgått en amputation kan uppleva att deras liv försämrats av amputationen. Sjuksköterskan kan vara en stor tillgång för den äldre, amputerade personen i dennes strävan att uppnå balans mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. / The majority of those who have undergone a lower limb amputation in Sweden are elderly with underlying diseases. The aim of this study was to find out how elderly persons who have undergone an amputation experience their life. Six amputated individuals were interviewed by using a semi-structured interview guide. The data was analyzed with a manifest qualitative content analysis according to Burnard (1991). From this, five categories with sub-categories emerged; Everyday routines, Social life, Mobility and activity, Adaptation and Medical care regarding amputation. The results of the study are discussed from Carnevali’s (1999) care diagnostic model “Daily Life <-> Functional Health Conditions”, and show that all participants experience that their daily life had been affected by the amputation. The reason for this was their limited mobility, difficulties to leave home, and necessary adaptations to maintain social life. Moreover, external resources, including social support, technical appliance and home help services, increased the amputated informants’ health-related quality of life. One conclusion from this study is that elderly persons who have undergone a lower limb amputation experience negative consequences in their daily life. Nurses may be a major resource for these individuals in their effort to achieve balance between daily life and functional health conditions.

Bakgrund: Peniscancer är en ovanlig tumörsjukdom och incidensen varierar kraftigt. I Sverige diagnostiseras ca 130 nya fall årligen. Peniscancer är vanligast hos äldre män, men kan även drabba yngre män. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar på könsorganet och att söka vård i tid. Peniscancer är skambelagt och inget männen gärna pratar om. Det är viktigt att sjuksköterskan är kunnig och har kunskap om tecken på cancer. Det är lättare för patienten att acceptera sin situation om patienten är välinformerad och psykiskt förberedd. Eftersom det är en ovanlig sjukdom behöver sjuksköterskan ha kunskap om hur det är att leva efter en stympande operation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser efter behandling av peniscancer. Metod: Arbetet är en litteraturstudie som är baserad på fyra kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Peniscancerbehandlingen påverkar männens sexuella funktioner, dagligt liv och maskulinitet på olika sätt. Graden av påverkan beror på vilken behandling mannen genomgått och mannens ålder. Detta kan leda till erektionsproblem, miktionsproblem, förändrad sexuell lust, förändrad samlagsaktivitet och förändrad tillfredsställelse. Konsekvenserna av behandlingen kan i sin tur påverka relationen till fru/partner, familj och vänner. Slutsats: Behandling av peniscancer kommer alltid att påverka männens vardag i olika utsträckning. I denna litteraturstudie var det sexualiteten som påverkades mest. Peniscancer är en ovanlig cancersort och få människor känner till den. Därför är det viktigt att sprida information om peniscancer, för att få män att söka vård tidigare och kan få en skonsammare behandling, eftersom konsekvenserna påverkar männens grundläggande behov. / Background: Penile cancer is a rare malignancy and the incidence varies widely. In Sweden is 130 new cases diagnosed annually. Penile cancer occurs most commonly in older men but can also affect younger men. It is important to be aware of changes in their genitals and to seek treatment in time. Penile cancer is shame coated and no men like to talk about it. It is important that the nurse is knowledgeable and has knowledge of the signs of cancer. It is easier for the patient to accept their situation if the patient is well informed and psychologically prepared. Because it is a rare disease it requires the nurse to have knowledge of how it is to live after a mutilating surgery. Aim: The aim of this study was to describe men’s experience after treatment of penile cancer. Method: This work is a literature review that is based on four qualitative and seven quantitative research articles. Results: Penile cancer treatment affect men's sexual functions, daily life and masculinity in different ways. How much, depends on which treatment the man has undergone and the man's age. It can lead to erectile dysfunction, micturition disturbances, changes in libido, changes in sexual activity and changes in satisfaction. The effects of the treatment can in turn have impact on the relationship with wife / partner, family and friends. Conclusion: Treatment of penile cancer will always affect men’s life in different extent. In this study, it was sexuality that was most affected. Penile cancer is a rare cancer type and few people know about it. Therefore it is important to spread information about penile cancer, to get men to seek treatment earlier and could have a gentler treatment, because the consequences affecting men's basic needs.