• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 60
  • 12
  • 10
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 112
  • 57
  • 56
  • 36
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Zápalná oběť ve Starém zákoně / Burnt Offering in Old Testament

Niklová, Pavla January 2012 (has links)
The focus of this thesis will be an exegesis of the term burnt offering in Old Testament. The diploma thesis deals with the location of the cult (Tent of Meeting, temple), priests in Israel, human offerings and reconstruction of ritual burnt offerings with an evaluation of particular acts based on translation and interpretation of the first chapter of Leviticus. The purpose of this work is to detect, what function and meaning this ritual had for the community of Israel, as well as what message the texts contain, with respect to burnt offerings for the current reader.
102

إحسن إلى المحتاجين : en etnografisk fallstudie över socialt arbete bland muslimer i Damaskus

Engström, Rikard January 2008 (has links)
<p>Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.</p><p>Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen. Abu Nur bedriver verksamheter främst inom dawa, utbildning samt socialt arbete. Det sociala arbetet sker genom Ansar som är en av landets största välgörenhetsorganisationer. Ansar bedriver ett omfattande och strukturerat socialt arbete som erbjuder behövande människor stöd inom många livsområden. De målgrupper som Ansars sociala arbete riktas mot är främst studenter, fattiga och faderslösa barn. Majoriteten av dem som erhåller stöd är kvinnor och barn. Målgrupperna tillkommer i ett samspel mellan mänskliga behov, donatorers intentioner, myndigheternas riktlinjer och Abu Nurs egna intentioner och möjligheter att realisera sociala projekt. Studien visar att det finns en stark koppling mellan det sociala arbetet som Ansar bedriver och den andliga tradition Abu Nur representerar.</p><p>Stödet till studenterna är främst riktat mot kursavgifterna men ger också en mindre grupp studenter möjlighet till kost och logi för en låg kostnad. Stödet till de fattiga utgörs främst av ekonomiskt stöd men även annan form av materiellt stöd samt viss utbildning erbjuds. Verksamheten kring de faderslösa barnen är indelad i två sektioner. Den externa sektionen erbjuder stöd till 1800 barn som bor hemma hos sina mödrar eller släktingar. Man har utarbetat ett program vilket erbjuder de faderslösa barnen stöd inom flera livsområden som kontant ekonomiskt stöd, mat, kläder, hälsovård, föräldrastöd, utbildningsstöd, fritidsaktiviteter samt stöd i social interaktion och inre utveckling. Delar av stödet förmedlas genom en veckobaserad gruppverksamhet för barn och mödrar.</p><p>Den andra sektionen består av ett barnhem, Dar ar-rahme, för 150 flickor i åldern 4-13 år.</p><p>Dar ar-rahme är ett nystartat barnhem vars sociala struktur baseras på ett lägenhetssystem, inspirerat av SOS-barnbyar, i syfte att eftersträva en familjekänsla. Barnen är fördelade på 12 lägenheter där en personal i varje lägenhet lever med barnen under medlevarskap. Dar ar-rahme erbjuder barnen stöd inom motsvarande områden som den externa sektionen men är mer heltäckande.</p><p>Kärlek som faktor i behandlingsarbetet var ett påfallande inslag i bägge sektionernas arbete med de faderslösa barnen och deras mödrar. Inom bägge verksamheter så eftersträvade man att bemöta barnen med kärlek bl.a. med stöd av hadithen om att smeka det faderslösa barnets huvud. Kunskapsförmedling är ett annat viktigt behandlingsinslag för de faderslösa barnen där de dels får stöd i skolarbetet men också i social interaktion som inre utveckling. Att bidra till samhällsutveckling är ett genomgående inslag i Abu Nurs verksamhet i stort och återspeglas även i det sociala arbetet. Tydligast kommer det till uttryck i verksamheten på Dar ar-rahme där man bär visionen att det framgångsrika samhället kan byggas genom de faderslösa barnen.</p> / <p>موجز الدراسة</p><p>تتطرق هذه الدراسة إلى العمل الاجتماعي بين المسلمين متمثلا بمسجد أبو النور , و هو مسجد كبير يقع في شمال دمشق. و قد تم إجراء بحث معمق عن النشاطات المتعلقة بالأيتام, و التي أطلقت عليهم هذه الدراسة ب ”الأطفال فاقدي الآباء”.</p><p>و تناقش هذه الدراسة الأسئلة التالية:</p><p>ما هي الفئات التي يتوجه إليها العمل الاجتماعي؟ و كيف يدار هذا العمل؟ و ماهي المنطلقات الدينية التي يرتكز عليها هذا العمل ؟</p><p>هذه الدراسة عبارة عن بحث إثنوغرافي ثقافي. قد تم جمع المعلومات فيه عن طريق المقابلات والملاحظات خلال المشاركة العملية في النشاطات خلال رحلة 7 أسابيع في خريف عام 2007.</p><p>و تعتبر هذه الدراسة كمبحث أولي , و يتم رواية ما توصل إليه من نتائج</p><p>يمثل مسجد أبو النور رسالة روحية مميزة أرسى دعائمها الشيخ الراحل أحمد كفتارو الذي ابتكر تفسير حداثي للإسلام معتمداً على الطريقة الصوفية. و يشرف مسجد أبو النور على عدد من النشاطات أهمها في مجال الدعوة , و التعليم , بالإضافة إلى الرعاية الاجتماعية من خلال منظمة الأنصار الخيرية.</p><p>و منظمة الأنصار الخيرية واحدة من أكبر المنظمات الخيرية الموجودة في البلد , و تدير نشاط خيري مكثف و منظم لتقديم الدعم و المساعدة على مختلف أشكالها للفئات المحتاجة.</p><p>ويشكل الطلاب , و الفقراء, و الأطفال فاقدي الآباء الفئات الرئيسية التي يتوجه عمل الانصار الاجتماعي إليها. و القسم الأعظم من الذين يتلقون الدعم هم النساء و الأطفال. و يتم فرز هذه الفئات و تقديم المساعدة لها بالتنسيق بين الحاجات الإنسانية , و نوايا المتبرعين, و الجهات الحكومية , و إمكانيات مسجد أبو النور و خططه لتنفيذ العمل الاجتماعي.</p><p>و تظهر هذه الدراسة الصلة الوثيقة بين العمل الاجتماعي الذي تديره جمعية الأنصار الخيرية و التيار الروحي الذي يمثله مسجد أبو النور</p><p>و يقدم الدعم للطلاب بشكل عام عن طريق تخفيض تكلفة الدراسة , و لكن هناك مجموعة أقل من الطلاب يمكنها الحصول على السكن و المعيشة بأسعار مخفضة. و تتلقى شريحة الفقراء الدعم و المساعدة المالية بشكل رئيسي و يتعدى الدعم إلى مناح أخرى أيضاً مثل الدعم الدراسي.</p><p>و يقسم العمل الأجتماعي المتوجه نحو الأطفال فاقدي الآباء إلى قسمين:</p><p>1ـ قسم خارجي : و تقدم من خلاله المساعدة إلى 1800 طفل يعيشون في كنف أمهاتهم أو الأقارب. و تشمل المساعدة شتى احتياجات الحياة المختلفة عن طريق برنامج منظم يشمل المساعدة المالية, و الطعام, و الملابس , و الصحة , و مساعدة أولياء الأمور, و الدعم الدراسي , و نشاطات أوقات الفراغ, و بالإضافة إلى المساعدة في الاندماج و التفاعل الاجتماعي, و زيادة الثقة في النفس. و يتم إدارة مجموعة عمل أسبوعية لإيصال الدعم إلى مستحقيه.</p><p>2ـ ميتم ”دار الرحمة”: و تعيش فيه 150 طفلة تتراوح أعمارهن بين 4 و 13 عام. و دار الرحمة عبارة عن ميتم شيد حديثا , و يحاكي بناءه الاجتماعي نظام الشقق المستوحى من قرى الأطفال إس أو إس , و يهدف إلى خلق جو أسري. و تتوزع الطفلات على 12 شقة حيث تتواجد مشرفة في كل شقة تعيش مع الطفلات بشكل متواصل . و يقدم دار الرحمة دعم مماثل للقسم الخارجي , و لكن بشكل أكثف و أشمل.</p><p>و يعتبر الحب عامل مهم و ملاحظ في التعامل في كلي القسمين مع الأطفال فاقدي الآباء و أولياء أمورهم. و يتم السعي في ورشات العمل إلى معاملة الأطفال بمحبة و ود مستلهمين الأحاديث النبوية التي تحث على الإحسان إلى الأطفال فاقدي الآباء. و تعتبر التوعية العلمية عنصر مهم آخر في التعامل مع الأطفال فاقدي الآباء, حيث لا يقتصر الدعم على المساعدة في الواجبات الدراسية بل يتعداه إلى التفاعل الاجتماعي لتكوين الشخصية و رفع الروح المعنوية. و تعتبر المساهمة في تطوير المجتمع الهدف الرئيسي في ورشات عمل أبو النور و ينعكس ذلك في العمل الأجتماعي. وهذا يتجلى بوضوح من خلال العمل في دار الرحمة حيث يحمل القائمون على العمل هناك الرؤية أن بإمكان الأطفال فاقدي الآباء بناء مجتمع ناجح.</p>
103

إحسن إلى المحتاجين : en etnografisk fallstudie över socialt arbete bland muslimer i Damaskus

Engström, Rikard January 2008 (has links)
Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form. Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen. Abu Nur bedriver verksamheter främst inom dawa, utbildning samt socialt arbete. Det sociala arbetet sker genom Ansar som är en av landets största välgörenhetsorganisationer. Ansar bedriver ett omfattande och strukturerat socialt arbete som erbjuder behövande människor stöd inom många livsområden. De målgrupper som Ansars sociala arbete riktas mot är främst studenter, fattiga och faderslösa barn. Majoriteten av dem som erhåller stöd är kvinnor och barn. Målgrupperna tillkommer i ett samspel mellan mänskliga behov, donatorers intentioner, myndigheternas riktlinjer och Abu Nurs egna intentioner och möjligheter att realisera sociala projekt. Studien visar att det finns en stark koppling mellan det sociala arbetet som Ansar bedriver och den andliga tradition Abu Nur representerar. Stödet till studenterna är främst riktat mot kursavgifterna men ger också en mindre grupp studenter möjlighet till kost och logi för en låg kostnad. Stödet till de fattiga utgörs främst av ekonomiskt stöd men även annan form av materiellt stöd samt viss utbildning erbjuds. Verksamheten kring de faderslösa barnen är indelad i två sektioner. Den externa sektionen erbjuder stöd till 1800 barn som bor hemma hos sina mödrar eller släktingar. Man har utarbetat ett program vilket erbjuder de faderslösa barnen stöd inom flera livsområden som kontant ekonomiskt stöd, mat, kläder, hälsovård, föräldrastöd, utbildningsstöd, fritidsaktiviteter samt stöd i social interaktion och inre utveckling. Delar av stödet förmedlas genom en veckobaserad gruppverksamhet för barn och mödrar. Den andra sektionen består av ett barnhem, Dar ar-rahme, för 150 flickor i åldern 4-13 år. Dar ar-rahme är ett nystartat barnhem vars sociala struktur baseras på ett lägenhetssystem, inspirerat av SOS-barnbyar, i syfte att eftersträva en familjekänsla. Barnen är fördelade på 12 lägenheter där en personal i varje lägenhet lever med barnen under medlevarskap. Dar ar-rahme erbjuder barnen stöd inom motsvarande områden som den externa sektionen men är mer heltäckande. Kärlek som faktor i behandlingsarbetet var ett påfallande inslag i bägge sektionernas arbete med de faderslösa barnen och deras mödrar. Inom bägge verksamheter så eftersträvade man att bemöta barnen med kärlek bl.a. med stöd av hadithen om att smeka det faderslösa barnets huvud. Kunskapsförmedling är ett annat viktigt behandlingsinslag för de faderslösa barnen där de dels får stöd i skolarbetet men också i social interaktion som inre utveckling. Att bidra till samhällsutveckling är ett genomgående inslag i Abu Nurs verksamhet i stort och återspeglas även i det sociala arbetet. Tydligast kommer det till uttryck i verksamheten på Dar ar-rahme där man bär visionen att det framgångsrika samhället kan byggas genom de faderslösa barnen. / موجز الدراسة تتطرق هذه الدراسة إلى العمل الاجتماعي بين المسلمين متمثلا بمسجد أبو النور , و هو مسجد كبير يقع في شمال دمشق. و قد تم إجراء بحث معمق عن النشاطات المتعلقة بالأيتام, و التي أطلقت عليهم هذه الدراسة ب ”الأطفال فاقدي الآباء”. و تناقش هذه الدراسة الأسئلة التالية: ما هي الفئات التي يتوجه إليها العمل الاجتماعي؟ و كيف يدار هذا العمل؟ و ماهي المنطلقات الدينية التي يرتكز عليها هذا العمل ؟ هذه الدراسة عبارة عن بحث إثنوغرافي ثقافي. قد تم جمع المعلومات فيه عن طريق المقابلات والملاحظات خلال المشاركة العملية في النشاطات خلال رحلة 7 أسابيع في خريف عام 2007. و تعتبر هذه الدراسة كمبحث أولي , و يتم رواية ما توصل إليه من نتائج يمثل مسجد أبو النور رسالة روحية مميزة أرسى دعائمها الشيخ الراحل أحمد كفتارو الذي ابتكر تفسير حداثي للإسلام معتمداً على الطريقة الصوفية. و يشرف مسجد أبو النور على عدد من النشاطات أهمها في مجال الدعوة , و التعليم , بالإضافة إلى الرعاية الاجتماعية من خلال منظمة الأنصار الخيرية. و منظمة الأنصار الخيرية واحدة من أكبر المنظمات الخيرية الموجودة في البلد , و تدير نشاط خيري مكثف و منظم لتقديم الدعم و المساعدة على مختلف أشكالها للفئات المحتاجة. ويشكل الطلاب , و الفقراء, و الأطفال فاقدي الآباء الفئات الرئيسية التي يتوجه عمل الانصار الاجتماعي إليها. و القسم الأعظم من الذين يتلقون الدعم هم النساء و الأطفال. و يتم فرز هذه الفئات و تقديم المساعدة لها بالتنسيق بين الحاجات الإنسانية , و نوايا المتبرعين, و الجهات الحكومية , و إمكانيات مسجد أبو النور و خططه لتنفيذ العمل الاجتماعي. و تظهر هذه الدراسة الصلة الوثيقة بين العمل الاجتماعي الذي تديره جمعية الأنصار الخيرية و التيار الروحي الذي يمثله مسجد أبو النور و يقدم الدعم للطلاب بشكل عام عن طريق تخفيض تكلفة الدراسة , و لكن هناك مجموعة أقل من الطلاب يمكنها الحصول على السكن و المعيشة بأسعار مخفضة. و تتلقى شريحة الفقراء الدعم و المساعدة المالية بشكل رئيسي و يتعدى الدعم إلى مناح أخرى أيضاً مثل الدعم الدراسي. و يقسم العمل الأجتماعي المتوجه نحو الأطفال فاقدي الآباء إلى قسمين: 1ـ قسم خارجي : و تقدم من خلاله المساعدة إلى 1800 طفل يعيشون في كنف أمهاتهم أو الأقارب. و تشمل المساعدة شتى احتياجات الحياة المختلفة عن طريق برنامج منظم يشمل المساعدة المالية, و الطعام, و الملابس , و الصحة , و مساعدة أولياء الأمور, و الدعم الدراسي , و نشاطات أوقات الفراغ, و بالإضافة إلى المساعدة في الاندماج و التفاعل الاجتماعي, و زيادة الثقة في النفس. و يتم إدارة مجموعة عمل أسبوعية لإيصال الدعم إلى مستحقيه. 2ـ ميتم ”دار الرحمة”: و تعيش فيه 150 طفلة تتراوح أعمارهن بين 4 و 13 عام. و دار الرحمة عبارة عن ميتم شيد حديثا , و يحاكي بناءه الاجتماعي نظام الشقق المستوحى من قرى الأطفال إس أو إس , و يهدف إلى خلق جو أسري. و تتوزع الطفلات على 12 شقة حيث تتواجد مشرفة في كل شقة تعيش مع الطفلات بشكل متواصل . و يقدم دار الرحمة دعم مماثل للقسم الخارجي , و لكن بشكل أكثف و أشمل. و يعتبر الحب عامل مهم و ملاحظ في التعامل في كلي القسمين مع الأطفال فاقدي الآباء و أولياء أمورهم. و يتم السعي في ورشات العمل إلى معاملة الأطفال بمحبة و ود مستلهمين الأحاديث النبوية التي تحث على الإحسان إلى الأطفال فاقدي الآباء. و تعتبر التوعية العلمية عنصر مهم آخر في التعامل مع الأطفال فاقدي الآباء, حيث لا يقتصر الدعم على المساعدة في الواجبات الدراسية بل يتعداه إلى التفاعل الاجتماعي لتكوين الشخصية و رفع الروح المعنوية. و تعتبر المساهمة في تطوير المجتمع الهدف الرئيسي في ورشات عمل أبو النور و ينعكس ذلك في العمل الأجتماعي. وهذا يتجلى بوضوح من خلال العمل في دار الرحمة حيث يحمل القائمون على العمل هناك الرؤية أن بإمكان الأطفال فاقدي الآباء بناء مجتمع ناجح.
104

Dar não dói, o que dói é resistir: o grupo de teatro Tá na Rua entre memórias, imagens e histórias / Dar não dói, o que dói é resistir: o grupo de teatro Tá na Rua entre memórias, imagens e histórias

Perini, Lígia Gomes 29 February 2012 (has links)
Fundação de Amparo a Pesquisa do Estado de Minas Gerais / En partant de l hypothèse centrale de ce travail, que Dar não dói, o que dói é resistir selon le groupe Tá na Rua, qui a cherché à construire une mémoire de soi, en associant son image à un &#8213;théâtre sans architecture, une dramaturgie sans littérature ou un acteur sans rôle&#8214;, nous avons analysé que Tá na Rua a assimilé son apparition à la période historique de dictature militaire. Pour autant, nous démontrons que tout pendant que le groupe s était placé comme avant-gardiste, comme pionnier dans un théâtre réalisé à lextérieur, cela a été un mouvement caractéristique des années 1960-1970 au Brésil et dans le monde. Nous avons de même examiné quelle image d Amir Haddad fut créée par lui-même, par les acteurs de Tá na Rua et par les médias. Les réflexions mirent en lumière la conception, l élaboration et les représentations de Dar não dói, o que dói é resistir avec l objectif de problématiser les versions du groupe comme un théâtre libre, spontané, dans lequel il n y a pas de rôles définis pour chaque acteur et ouvert à la participation du public. Certains que les documents produits par le groupe-même sont des indices de son histoire, nous avons ensuite feuilleté les matières journalistiques au travers desquelles nous pouvons saisir comment le public, spécialement les journalistes, perçoit le groupe et comment il peut aider à consolider une place pour le groupe dans le contexte théâtral brésilien. / Partindo da hipótese central deste trabalho, de que, ao elaborar Dar não dói, o que dói é resistir, o grupo Tá na Rua procurou construir uma memória de si, vinculando a sua imagem a um &#8213;teatro sem arquitetura, dramaturgia sem literatura e ator sem papel&#8214;, analisamos como o Tá na Rua associou o seu surgimento com o período histórico de ditadura militar. Para tanto, mostramos que, embora o grupo tenha se colocado como vanguarda, como pioneiro em um teatro realizado em espaços abertos, esse foi um movimento característico das décadas de 1960 e 1970 no Brasil e no mundo. Também examinamos qual a imagem de Amir Haddad foi criada por ele mesmo, pelos atores do Tá na Rua e pela mídia. As reflexões lançarão luz também na concepção, na elaboração e nas apresentações de Dar não dói, o que dói é resistir, com o intuito de problematizarmos as versões do grupo de um teatro livre, espontâneo, em que não há papéis definidos para cada ator e que está aberto à participação do público. Certos de que não somente os documentos produzidos pelo próprio grupo são indícios de sua história, também percorremos as matérias jornalísticas, através das quais podemos apreender como o público especialmente os jornalistas percebe o Tá na Rua e como pode ajudar a consolidar um lugar para o grupo no contexto teatral brasileiro. / Mestre em História
105

"Má dáti dar" / The morality of the gift

Stehlíková, Barbora January 2018 (has links)
The thesis looks at the gift and at what kind of morality allows contemporary gift-giving. It is based on ethnographic research that focuses on a "generous social network" Hearth.net. This network was founded by the entrepreneur, philanthropist and buddhist Libor Malý. His goal is to fulfill the vision of improving interpersonal relationships and creating an economic system that is able to complement the existing market economy in the case of a crisis. This system also requires a change of paradigm into the paradigm of generosity and kindness. Adato Paradigma Group and the Ambassadors, who are the most active users of Hearth, help Libor Malý in fulfilling this goal. Hearth is a space where users can offer and receive gifts without an expectation of a counter-gift. The gift should be the tool that will allow the paradigm shift. The new paradigm of generosity and kindness is seen here as a cosmology based above all on the values of generosity and kindness, which is influenced mainly by the spirituality of Libor Malý. At the same time, this paradigm of generosity and kindness forms the moral basis for gift-giving within the Hearth network. Nevertheless, in the final form, the gift is determined by the moral assemblage of three moral dimensions (Zigon 2010). The thesis therefore is analyzing the...
106

Radical Christianity in the Holy Land : a comparative study of liberation and contextual theology in Palestine-Israel

Kuruvilla, Samuel Jacob January 2009 (has links)
Palestine is known as the birthplace of Christianity. However the Christian population of this land is relatively insignificant today, despite the continuing institutional legacy that the 19th century Western missionary focus on the region created. Palestinian Christians are often forced to employ politically astute as well as theologically radical means in their efforts to appear relevant within an increasingly Islamist-oriented society. My thesis focuses on two ecumenical Christian organisations within Palestine, the Sabeel Ecumenical Liberation Theology Centre in Jerusalem (headed by the Anglican cleric Naim Stifan Ateek) and Dar Annadwa Addawliyya (the International Centre of Bethlehem-ICB, directed by the Lutheran theologian Mitri Raheb). Based on my field work (consisting of an in-depth familiarisation with the two organisations in Palestine and interviews with their directors, office-staff and supporters worldwide, as well as data analyses based on an extensive literature review), I argue that the grassroots-oriented educational, humanitarian, cultural and contextual theological approach favoured by the ICB in Bethlehem is more relevant to the Palestinian situation, than the more sectarian and Western-oriented approach of the Sabeel Centre. These two groups are analysed primarily according to their theological-political approaches. One, (Sabeel), has sought to develop a critical Christian response to the Palestine-Israel conflict using the politico-theological tool of liberation theology, albeit with a strongly ecumenical Western-oriented focus, while the other (ICB), insists that its theological orientation draws primarily from the Levantine Christian (and in their particular case, the Palestinian Lutheran) context in which Christians in Israel-Palestine are placed. Raheb of the ICB has tried to develop a contextual theology that seeks to root the political and cultural development of the Palestinian people within their own Eastern Christian context and in light of their peculiarly restricted life under an Israeli occupation regime of over 40 years. In the process, I argue that the ICB has sought to be much more situationally relevant to the needs of the Palestinian people in the West Bank, given the employment, socio-cultural and humanitarian-health opportunities opened up by the practical-institution building efforts of this organisation in Bethlehem.
107

The law enforcement approach to combating terrorism : an analysis of US policy /

Nagel, William C. January 1900 (has links) (PDF)
Thesis (M.S.)--Naval Postgraduate School, 2002. / Cover title. "June 2002." AD-A405 990. Includes bibliographical references (p. 77-80). Also available via the World Wide Web.
108

Finanční zajištění veřejného projektu v průběhu jeho realizace / Financial Assurance of Public Project during its Realization

Čuba, Vojtěch January 2016 (has links)
The subject of this thesis is to depict the financial provision of a public project during its implementation that includes the draft of its financial provision and the appraisal of the financial feasibility of the investment project. The theoretical part is focused on clarifying the basic concepts that explain the issues of public projects, the public sector and public procurement. The end of the theoretical part describes the various ways to finance public projects. The second part of the thesis is practical. In this part I focused on the creation of the ways to finance the project “Realization of energy savings” that are possible, including the reconstruction of the roof of the building of the Police of the Czech Republic in Brno, at street Cejl No. 474 and No. 159 and the proposal of the optimal financing options.
109

Les principes du droit international musulman et la protection des populations civiles en cas de conflits armés : de la binarité guerrière au Droit de Genève. Histoire d’une convergence.

Fathally, Jabeur 15 February 2012 (has links)
La protection des populations civiles en cas de conflits armés, internationaux ou internes est au centre des préoccupations du droit international humanitaire contemporain. C’est un sujet digne d’intérêt et d’études plus approfondies. Dès lors, la recherche ici entreprise concernant l’apport du droit musulman à l’universalité des règles humanitaires protégeant les personnes civiles ainsi que des spécificités de ces règles, surtout en termes de leurs compatibilités avec celles développées par le droit international humanitaire contemporain ne pourraient que répondre à cet objectif. En effet, cette thèse, née du constat selon lequel les pays musulmans ont rapidement adhéré aux différents instruments du droit international humanitaire, tentera de démontrer pourquoi et comment se manifeste une telle convergence, voire homologie, entre les règles du droit musulman protégeant les personnes civiles en cas de conflits armés et celles développées par le droit international humanitaire contemporain. La confrontation-association entre ces deux systèmes - qui tiendra compte du contexte historique et de l’environnement dans lequel s’est développé le droit musulman- nous autorise, en effet, à défendre l’idée selon laquelle le droit musulman et le droit international humanitaire contemporain partagent les mêmes valeurs fondamentales en ce qui concerne la protection des populations civiles dans les conflits armés. Cette démarche nous permet également d’affirmer que la convergence entre les deux systèmes est en grande partie tributaire, tout d’abord, de l’originalité de la conception humanitaire du droit musulman. Cette convergence est ensuite, tributaire de la volonté qui a animé les concepteurs du droit international humanitaire de rechercher les dénominateurs communs entre les civilisations et d’élaborer des règles acceptables pour tous. Elle est, enfin et essentiellement, tributaire de l’effort de relecture et d’interprétation de l’institution du jihad, qu’ont entamé les jurisconsultes et les penseurs musulmans surtout depuis le XIXe siècle dans le but de limiter le jihad à sa vocation d’origine, soit la vocation défensive. Notre thèse n’abordera pas le sujet sous ses seuls aspects théoriques. Elle tentera, aussi, de comprendre et de jauger l’application de ce droit en se référant aux guerres menées par le prophète et ses compagnons durant les premiers siècles de l’Islam et de voir les implications de ce droit, ainsi que celles du droit international humanitaire contemporain, dans les conflits armés qui ont secoué le monde musulman, notamment ceux qui se déroulent actuellement en Irak, en Afghanistan, au Darfour soudanais et en Somalie. Cette thèse comporte trois parties. La partie introductive traitera du cadre général du droit international musulman. La deuxième partie sera consacrée à la détermination et à l’étude des facteurs qui ont permis la convergence entre les règles humanitaires du droit musulman et celles construites par le droit international humanitaire contemporain. La dernière partie de notre thèse consistera dans l’analyse des différents types de garanties et de protection que le droit musulman et le droit international humanitaire offrent aux populations civiles. En d’autres termes, cette partie sera le témoin de cette convergence et de cette parenté.
110

Les principes du droit international musulman et la protection des populations civiles en cas de conflits armés : de la binarité guerrière au Droit de Genève. Histoire d’une convergence.

Fathally, Jabeur 15 February 2012 (has links)
La protection des populations civiles en cas de conflits armés, internationaux ou internes est au centre des préoccupations du droit international humanitaire contemporain. C’est un sujet digne d’intérêt et d’études plus approfondies. Dès lors, la recherche ici entreprise concernant l’apport du droit musulman à l’universalité des règles humanitaires protégeant les personnes civiles ainsi que des spécificités de ces règles, surtout en termes de leurs compatibilités avec celles développées par le droit international humanitaire contemporain ne pourraient que répondre à cet objectif. En effet, cette thèse, née du constat selon lequel les pays musulmans ont rapidement adhéré aux différents instruments du droit international humanitaire, tentera de démontrer pourquoi et comment se manifeste une telle convergence, voire homologie, entre les règles du droit musulman protégeant les personnes civiles en cas de conflits armés et celles développées par le droit international humanitaire contemporain. La confrontation-association entre ces deux systèmes - qui tiendra compte du contexte historique et de l’environnement dans lequel s’est développé le droit musulman- nous autorise, en effet, à défendre l’idée selon laquelle le droit musulman et le droit international humanitaire contemporain partagent les mêmes valeurs fondamentales en ce qui concerne la protection des populations civiles dans les conflits armés. Cette démarche nous permet également d’affirmer que la convergence entre les deux systèmes est en grande partie tributaire, tout d’abord, de l’originalité de la conception humanitaire du droit musulman. Cette convergence est ensuite, tributaire de la volonté qui a animé les concepteurs du droit international humanitaire de rechercher les dénominateurs communs entre les civilisations et d’élaborer des règles acceptables pour tous. Elle est, enfin et essentiellement, tributaire de l’effort de relecture et d’interprétation de l’institution du jihad, qu’ont entamé les jurisconsultes et les penseurs musulmans surtout depuis le XIXe siècle dans le but de limiter le jihad à sa vocation d’origine, soit la vocation défensive. Notre thèse n’abordera pas le sujet sous ses seuls aspects théoriques. Elle tentera, aussi, de comprendre et de jauger l’application de ce droit en se référant aux guerres menées par le prophète et ses compagnons durant les premiers siècles de l’Islam et de voir les implications de ce droit, ainsi que celles du droit international humanitaire contemporain, dans les conflits armés qui ont secoué le monde musulman, notamment ceux qui se déroulent actuellement en Irak, en Afghanistan, au Darfour soudanais et en Somalie. Cette thèse comporte trois parties. La partie introductive traitera du cadre général du droit international musulman. La deuxième partie sera consacrée à la détermination et à l’étude des facteurs qui ont permis la convergence entre les règles humanitaires du droit musulman et celles construites par le droit international humanitaire contemporain. La dernière partie de notre thèse consistera dans l’analyse des différents types de garanties et de protection que le droit musulman et le droit international humanitaire offrent aux populations civiles. En d’autres termes, cette partie sera le témoin de cette convergence et de cette parenté.

Page generated in 0.1511 seconds