Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär. Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder. På samma sätt som andra alternativa pedagogiker, metoder ochverktyg erbjuder ”IKT” olika möjligheter att bidra till elevens lärande. Syfte:Uppsatsen syftar till att ta reda på om lärare använder IKT i undervisningen och i så fall omfattningen. Metod:Vi har gjort en enkät med slutna och öppna svarsalternativ vilka skickades ut till lärare i en västsvensk medelstor stad. Svaren bearbetades såväl kvantitativt somkvalitativt. Resultatet av undersökningen redovisas i löpande text och med citat inlagda för att illustrera och belägga våra tolkningar. Resultat:I vår undersökning visar resultatet att det är de äldre, mer erfarna lärarna som har någon form av datautbildning. Resultatet visar också att de äldre lärarna med mererfarenhet använder IKT i undervisningen oftare och i fler situationer än de yngre lärarna med mindre erfarenhet.

No description available.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen utifrån studiens frågeställningar var att pedagogerna gav uttryck för att det fanns två olika typer av förutsättningar för barns datoranvändning i förskoleverksamhet. Dessa var dels mänskliga förutsättningar såsom pedagogers egen ålder, eget datoranvändande och utbildning i datoranvändning och dels tekniska förutsättningar såsom tillgång till tekniken i sig. Pedagoger beskriver det som att barn använder datorer i förskoleverksamhet mestadels till att tillsammans med pedagoger söka information på. På frågeställningen om hur pedagoger ser på utvecklingsmöjligheter när det gäller datoranvändning i förskoleverksamhet, visade det sig att de var nöjda med hur datorerna användes i förskoleverksamhet idag. För att kunna säga att studiens resultat är helt generaliserbara anser vi att vi hade behövt intervjua ytterligare pedagoger.

Vad är BYOD (Bring Your Own Device)? BYOD är en relativt ny trend som går ut på att anställda på ett företag får möjlighet att ta med sina egna elektroniska produkter såsom smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer. Det dyker upp rubriker om fenomenet BYOD (Bring Your Own Device) i diverse tekniska nättidningar och under utbildningens gång har det funnits lärare som berört ämnet lite löst. Detta väckte en nyfikenhet för att gräva djupare i ämnet, eftersom det verkade vara en trend på uppgång. Detta är en så pass ny företeelse att många företag inte vet hur de ska hantera detta i sitt nätverk. Företagen har också fått omvärdera sina säkerhetspolicys. / What is BYOD (Bring Your Own Device)? BYOD is a relatively new trend in which employees in a company has the opportunity to bring their own electronic devices such as Smartphones, Tablets and Laptops. On the Internet you can find some information about the phenomena BYOD and during our education some teachers has gone in to the subject loosely. This awoken a curiosity to dig deeper in the subject, because it seemed to be a trend in the rising. This is such a new phenomenon that many companies doesn’t know how to handle this in their network. The companies also has to reevaluate their security policies.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

En studie i hur datorer används inom skola för de lägre åldrarn i Sverige. / A study on how computers are used in primary schools in Sweden.

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid.

<p>Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. </p><p>Det jag funnit är att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid.</p>

Dyslexia is according to a widespread definition a neurobiological dysfunction resulting in phonological problems. However, the problems that dyslexic children experience is also the result of the fact that dyslexics often compensate for their difficulties by avoiding reading and writing that is not absolutely necessary. Thus, it is crucial with early interventions that can break this downward spiral. This work is a systematic literature review aimed to investigate the quantitative research from the past decade of computers as an educational tool for children with dyslexia.

Inledning: Datorer och lärplattor är vanliga inslag i elevers vardag. Det är viktigt att de används i alla aspekter i elevers skolgång. Hur användandet ser ut varierar från ämne till ämne och skola till skola. Studien berör hur matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Den går även in på vilka fördelar och nackdelar som lärarna anser att teknikanvändandet för med sig.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärares användning av datorer och lärplattor i matematikundervisningen i skolår 4–6, samt deras uppfattning av dessa. Metod: Detta är en kvantitativ studie som är baserad på 14 enkäter som är besvarade av aktiva matematiklärare.  Resultat: Studien påvisar att matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Hur ofta tekniken används är olika från lärare till lärare. Deras åsikter om vilka fördelar respektive nackdelar som finns är för det mesta samstämmiga, även om de varierar. Några fördelar som nämns är att lärarna då får tillgång till ett mer mångsidigt material och att elever med svårigheter kan få bättre stöd. Nackdelar som kom upp var att det inte finns tillräckligt med datorer och/eller lärplattor, samt att det kan vara svårt att se om eleverna gör det som de skall göra.