Denna studie syftar till att utforska och problematisera en specifik definition av musikterapi: den som användes av World Federation of Music Therapy från 1996 till 2011. Följande frågeställningar undersöks: vilket sorts språk används, på vilka sätt det finns outsagda förväntningar på förförståelse, vilken typ av definition den kan sägas vara samt om den är giltig och användbar. De teoretiska utgångspunkterna är hermeneutik, analytisk språkfilosofi i G. E. Moores efterföljd samt modern teoribildning kring definitioner enligt A. Gupta. För att svara på frågorna har metoden ”text tolkar text” använts. Definitionen har brutits mot andra texter från angränsande områden och försök har gjorts att fastställa vilken plats och vilken funktion den har i de traditioner den refererar till: musik, terapi och musikterapi. Resultatet visar att definitionen använder sig av ett utvidgat språk och den förutsätter en förförståelse för framför allt ”musik” som inte är intuitivt självklar. Definitionen förefaller också vara av typen explikativ analytisk definition samt en cirkeldefinition. Den är dock användbar och giltig utifrån vad Gupta kallar ”revisionsteorin för definitioner” då den kan användas som det Bruscia kallar ”arbetsdefinition”. / The purpose of this study is to examine and problematize a specific definition of music therapy: the 1996 to 2011 World Federation of Music Therapy definition. The following questions are raised: what kind of language is in use, in what way exist silent expectations regarding pre-understanding, what kind of definition is it and is it valid and useful? Theoretical starting points are hermeneutics, analytical philosophy of language in the tradition following G. E. Moore and modern theories concerning definitions according to A. Gupta. In order to answer the questions the method of ”text explains text” has been employed. The definition has been interpreted by using other texts from neighboring fields of research, and an attempt has been made to identify the place and function of the definition in the traditions it refers to: music, therapy and music therapy. The result show that the definition makes use of an expanded language and presupposes an understanding of above all ”music” that goes beyond what is intuitively self-evident. It appears to be an explicative analytical definition and a circular definition. However it is both valid and useful from the perspective of what Gupta calls the ”theory of revisions of definitions” and as such it is close to what Bruscia calls ”working definitions”.

Sedan årtionden tillbaka har begreppet hållbar utveckling varit en stor del av samhällsdiskussionen. Begreppet handlar om de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom åren har den ekologiska hållbarheten haft stort fokus och bidragit till utveckling av olika mätmetoder och verktyg för att uppnå uppsatta mål som världen antagit tillsammans, som att till exempel minska koldioxidutsläppen. Den ekonomiska hållbarheten har fått större utrymme i samband med den industriella revolutionens framfart där verktyg som BNP per capita har använts till att mäta ett lands ekonomiska tillstånd. Inom fastighetsbranschen finns olika certifikat som används för att påvisa den ekologiska hållbarheten samt olika lönsamhetsmått som mäter den. Social hållbarhet har på bekostnad av de andra dimensionerna hamnat i kläm och faller ofta mellan stolarna på grund av dess kvalitativa och svårmätta struktur. Definitionen av begreppet är bred och inte lika entydig som ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Till följd av det uppstår det ibland oklarheter till begreppets betydelse, trots att den sociala hållbarheten får större utrymme i samhällsdebatten, inte minst inom samhällsbyggnad och i fastighetsbranschen. Syftet med studien är att kartlägga hur olika fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur definitionen påverkar deras arbete. För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis teoriunderlag kring begreppet hållbar utveckling tagits fram, både i allmänhet och inom fastighetsbranschen. Detta har gjorts för att uppnå en fördjupning kring begreppen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och se hur de skiljer sig åt, både på definitionsnivå samt hur de går att mäta. Vidare genomfördes en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer med sex olika fastighetsföretag för att samla kunskaper om fastighetsbranschens sociala hållbarhetsarbete. Med resultatet från teoriunderlaget och intervjustudien som grund har perspektivet på begreppet klargjorts för att uppnå en kartläggning av fastighetsbranschen definition och arbete med social hållbarhet. Resultatet från studien visar att syftet med social hållbarhet delas av alla deltagande aktörer: att skapa områden där kärnan ligger i att skapa trivsel och trygghet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Däremot skiljer sig definitionen av social hållbarhet åt mellan olika fastighetsföretag. Slutsatsen av studien är att företags arbete med social hållbarhet styrs av hur de definierar begreppet. För flera aktörer skiljer sig definitionen åt från projekt till projekt, där varje projekt har ett eller flera unika fokusområden. Beroende på definitionen arbetar företagen antingen ur ett välgörenhetsperspektiv eller med fokus på den egna verksamhetens påverkan på människor. Arbetet med social hållbarhet är dock högst aktuellt för företagen och alla företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sin verksamhet. Beroende på om företaget är stadsutvecklare eller konsulter avgör detta vilka krav de kan ställa på sina kunder eller andra aktörer kring arbetet med social hållbarhet. Den svåraste utmaningen med begreppet är dock att den är kvalitativ och svår att mäta. Flertalet företag försöker dock hitta egna metoder och verktyg för att mäta social hållbarhet i sina projekt eftersom det inte finns någon universell metod. / For decades, the concept of sustainable development has been a major part of the societal debate. The concept is about the three dimensions: ecological, economic and social sustainability. Social sustainability has been forgotten at the expense of the other dimensions and often falls between the cracks due to its qualitative structure. The definition of the term is broad and not as distinct as ecological and economic sustainability. As a result, questions sometimes arise about the meaning of the term, despite the fact that social sustainability is given greater scope in the public debate and in the real estate industry. The purpose of the study is to map how different real estate actors define social sustainability and how the definition affects their work. In order to fulfill the purpose of the study, the theoretical basis for the concept of sustainable development has initially been developed, both in general and in the real estate industry. This has been done to achieve an in-depth study of the concepts of ecological, economic and social sustainability and to see how they differ, both at the definition level and how they can be measured. Furthermore, an interview study was conducted in the form of semi-structured interviews with six different real estate companies to gather knowledge about the real estate industry's social sustainability work. Based on the results from the theoretical basis and the interview study, the perspective on the concept has been clarified in order to achieve a survey of the real estate industry's work with social sustainability. The results from the study show that the purpose of social sustainability is shared by all participating actors: to create areas where the core lies in creating well-being and security from a long-term perspective. However, the definition of social sustainability differs between different real estate companies. The conclusion of the study is that companies´ work with social sustainability is governed by how they define the concept. For several actors, the definition differs from project to project, where each project has one or more unique focus areas. Depending on the definition, companies work either from a charity perspective or with a focus on the impact of their own operations on people. However, the work with social sustainability is highly relevant and all companies work actively with social sustainability in their operations. Depending on whether the company is an urban developer or consultant, this determines what requirements they can place on their customers or other actors regarding the work with social sustainability. The most difficult challenge with the concept, however, is that it is qualitative and difficult to measure. However, most companies try to find their own methods and tools for measuring social sustainability in their projects because there is no universal method.

Bakgrund: Gränsdragningen kring vad som ska klassas som en underhåll- en investeringsåtgärdavseende fastigheter har ändrats under åren. Införandet av IFRS ändrade regelverket från att baseraspå regler till att baseras på principer. Principbaserade regelverk har ett naturligt tolkningsutrymme.Ideella organisationer rekommenderar ytterligare information för att komplettera den regelverketkravställer. En branschförening har tagit fram Best Practise Recommendations som ettkompletterande tillvägagångssätt för fastighetsbolagen att öka sin transparens mot investeraren.Specifikt rörande investeringar i det befintliga beståndet. Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka hur ett antal noterade fastighetsbolag definieraroch presenterar sina underhålls- och investeringskostnader i sina årsredovisningar. Undersökningengörs för att kunna jämföras med definitioner av begreppen underhåll och investeringar, IFRSbestämmelser och rekommendationer givna av branschorganisationer. Metod: Empirin inhämtades genom att undersöka urvalets årsredovisningar. Årsredovisningarnagranskades i sin helhet men undersökningen omfattade främst den finansiella informationen som finnsatt tillgå i resultaträkningen, balansräkningen och de tillhörande noterna. I övrigt har relevantbakgrundsfakta och teorier samlats in från adekvata studier och artiklar och sammanställts somreferensram. Slutsatser: Trots att företagen bedriver liknande verksamheter i samma bransch och följer sammaregelverk skiljer sig definitionen av underhållskostnader och hur de redovisas. Alla fastighetsbolagenhar följt IFRS regelverk men ej tillämpat de presenterade rekommendationer vad gällertilläggsupplysningar om investeringar. / Background: What is to be classified as a maintenance or investment measure regarding real estatehas changed over the years. Due to the implementation of IFRS the regulations shifted to be basedupon principles and therefore it has a natural scope for interpretation. One association has developedBest Practice Recommendations as a complementary approach for real estate companies to increasetheir transparency towards the investor. Specifically concerning investments in the existing stock. Objective: This paper aims to investigate how a few listed real estate companies define and presenttheir maintenance and investment costs in their annual reports. The study is conducted to be able tocompare with the definitions, the IFRS provision and recommendations. Method: The information was obtained by examining the samples annual reports. The annual reportswere examined in their entirety, but the examination mainly included the financial informationavailable in the income statement, balance sheet and the accompanying notes. In other respects,relevant background facts and theories have been collected from adequate studies and articles andcompiled as a frame of reference. As the purpose of this study was to examine and review theinformation that is available to all investors, we exclusively used the real estate companies' annualreports. The information in these financial reports is the same as that provided by an investor based onthe demarcation of the study. Conclusions: This essay shows that of the studied real estate companies, the additional informationabout maintenance costs was variable or non-existent. Even though companies conduct similaractivities in the same industry and follow the same regulations, the definition of maintenance costsand how they are reported differs. All real estate companies have complied with IFRS regulations buthave not applied the presented recommendations regarding additional information on investments.

Definitionen sind wichtig. Sie tragen zur Klarheit der Kommunikation bei und bringen Substanz in jede Diskussion ein. Eine besondere Bedeutung entfalten Begriffsbestimmungen darüber hinaus in der Jurisprudenz, denn je akkurater die Definition ist, umso plausibler ist sie auch für den Rechtsanwender. Zudem gestattet erst eine präzise Begriffsbestimmung der in den Prämissen vorkommenden Begriffe das Anknüpfen überprüfbarer Folgerungen. Dies gilt in besonderem Maße dort, wo der Gesetzgeber auf die Legaldefinition eines Rechtsbegriffes verzichtet und daher die Auseinandersetzung mit deren Bedeutung umso relevanter macht. In diesem Sinne ist die Infrastruktur ein vielschichtiger (Sammel-)Begriff2, dem eine Legaldefinition bisher fehlt. Es lassen sich allerdings Ansätze finden, anhand derer eine Begriffsbestimmung für juristische Zwecke ausgearbeitet werden kann. Ziel des Beitrages ist damit die Ableitung einer umfassenden zugleich aber präzisen Definition, die den Zwecken der Rechtsanwendung dient. Ausgangspunkt der Betrachtung ist dabei die in den Wirtschaftswissenschaften vorherrschende Definition der Infrastruktur. In einem weiteren Schritt werden dann die bereits in Rechtsprechung und Literatur vorhandenen Ansätze sowie die Verwendung des Begriffes durch den Gesetzgeber untersucht.

This paper focuses on first looking at ludology and narratology as opposing schools within the thoughts of defining videogames. Following this I dissect and then discuss the definition of videogames given by Grant Tavinor in his book Art of Videogames from the view of a narratologist. The main part of the text then goes through Tavinors definition part by part, first studying its intended meaning in a charitable way along with a deeper discussion brought forth by me with examples of how games could fit into the ideas that Tavinor puts forth. This is then followed by a critique of that particular section. The definition is sliced up into four parts and the focus of my critique was the idea of rule and objective gameplay being optional to the definition of videogames, the idea videogames need to be a visual medium, the fact that videogames has to be intended to be entertaining by its creators and finally a discussion on Tavinors intentions with interactive narratives. This was then rounded out by a discussion of the implications on the definition of videogames and the battle between narratology and ludology. The paper believes that a new definition is required and while Tavinor’s definitions are useful at a cursory glance it is required to be reworked in its entirety to be useful in any academic sense.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

ITC/USA 2008 Conference Proceedings / The Forty-Fourth Annual International Telemetering Conference and Technical Exhibition / October 27-30, 2008 / Town and Country Resort & Convention Center, San Diego, California / Teletronics Technology Corp. has been involved in the research and development of networked data acquisition systems for use in airborne instrumentation for several years. Recently, TTC successfully applied the advanced technology that was developed during these airborne efforts to a terrestrial application involving Army ground vehicles. The Future Combat Systems Program (FCS) for the U.S. Army recently solicited a networked-based solution to the problem of acquiring real-time data specific to the training of soldiers operating visual targeting systems within Bradley Armored Vehicles and Abrams Battle Tanks. This paper describes the High-Speed Digital Recording system, a network-based data acquisition system designed to allow for the recording of high-resolution (up to 1600x1280) RGB video, user-selected Ethernet packets, along with audio and GPS time information.

Many within the industry, including designers, recognize the need to consider UX as the key to designing new products and services. As a consequence of this, the territory of UX has extended into many different industries and different disciplines. However, some practitioners still claim a UX project does not pay off even if they have improved UX. This way of thinking is induced from an old issue of UX. The term itself does not have a clear theoretical definition and it even makes a contradiction of itself. This phenomenon further aggravates the issue. The rapid expansion of UX territory made a gap between academia and practitioners. This research attempts to measure and examine the gap between academia and practitioners. A survey was conducted to observe how aware practitioners are of UX and their ability to recognize it as compared to the recent academia’s research.

Syftet med denna studie var att få kunskap om förskollärares uppfattningar om tvååringars möjligheter att skapa spontant i förskolan, med fokus på bildskapande. Studiens frågeställningar var hur förskollärare ser på bildskapande i förskolan, hur de resonerade kring tid för spontant skapande som de yngre barnen har, samt hur de beskrev tillgänglighet och variation i material som tvååringarna erbjuds i sitt spontana bildskapande. Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Alla dessa arbetade på avdelningar där åtminstone ett antal av barnen var tvååringar. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna hade olika definition på vad bildskapande i förskolan innehåller. Tre av förskollärarna gav en mer begränsad beskrivning medan de övriga fem gav en mer vidgad beskrivning, enligt vår analys. De beskrivningar som var begränsade innehöll främst tvådimensionellt skapande som målning och teckning. Bildskapande skedde endast inomhus. De vidgade beskrivningarna innehöll bland annat tredimensionellt skapande som bygg och konstruktion, lera och även lek utomhus med exempelvis sand. De flesta förskollärare angav att barnen hade tid för spontan lek nästan hela dagen på förskolan. Huruvida denna tid sågs som en möjlighet till spontant bildskapande varierade. Förskollärarna angav också att mycket material för bildskapande fanns men endast ett fåtal beskrev att tvååringarna hade tillgång till detta under fri lek. Gällande tillgänglighet av material beskrev förskollärarna att de hade en önskan att tvååringar själva skulle kunna hämta material och spontant välja att arbeta med bildskapande. En del av förskollärarna angav dock att i praktiken är detta svårt i en miljö där små barn vistas. Därför placerades materialet oftast synligt men inte nåbart. Barnen måste be om hjälp för att plocka ner materialet. Andra förskollärare angav att materialet visst kan stå tillgängligt för tvååringar.

To compete in the global market, organisations have to ensure that their production is synchronised with their other business activities. To achieve this, companies deploy a variety of solutions known as Manufacturing Execution Systems (MES). These systems provide the bridge between control and business systems and are used by a variety of people across many business functions. Typical users range from production and maintenance personnel to engineers, finance and management. Sectors within the manufacturing industry have their own definitions of MES and these are based on their functional requirements and by the offerings of vendors in that sector. Thus, people differ in their understanding and definition of MES. To ensure common understanding of what functionalities or modules constitute MES, the Manufacturing Execution Systems Association (MESA) has defined MES to cover the following eleven areas: Resource Allocation and Status Operations/Detail Scheduling Dispatching Production Units Document Control Data Collection/Acquisition Labour Management Quality Management Process Management Maintenance Management Product Tracking and Genealogy Performance Analysis On examining the Manufacturing Execution Systems literature, it was realised that functionalities and definitions exist but a standard approach and implementation methodology is lacking. Thus, a framework was developed based on a literature study as well as from experience within the MES environment. To ensure that the framework meets the needs of organisations, two questionnaires were developed and sent to people from various functions within large South African companies (and across divisions). The results of the empirical study showed that for large organisations, i.e. organisations with over 200 employees and an annual turnover in excess of R 40 million, some form of manufacturing execution systems were used in all the companies surveyed. The most common functionality deployed was Data Collection1Acquisition and the payback on these systems was greater than two years. The respondents highlighted that MES governance and an overall company wide strategy for MES implementation was non-existent or not enforced across the group of companies. The respondents also indicated that the implementation was time consuming and that the projects usually exceeded the allocated budget and/or were late. The respondents were not unanimous on who was accountable for MES within the organisation and a quarter felt that this was unclear within the organisation. When asked about the process that was followed in the selection of a vendor and solution, the majority felt that the process was not well defined. However, respondents noted that change management is used on all major projects and the outcome is generally successful. All the companies outsource either some or all of their IT services and the relationship with the vendor seems successful, as the rating received for MES support was very good. The benefits of implementing Manufacturing Execution Systems are also being realised by those companies that responded to the questionnaires. The overall impression is that over 75% of the respondents feel positive about the benefits and state that the benefits are realised. The only major shortcoming is that information is not being shared across business units and sites as half of the respondents felt that this was not happening in their companies. The proposed MES Engagement and Implementation Framework that was tested with the empirical study was subsequently updated. The framework suggests that all MES implementations should begin with a review of the business and ICT strategy as these would assist when defining the business requirements and the criteria for the selection of the technology, vendor, and solution The business requirements should be ascertained and a realistic business case should be developed. The project team should re-confirm the requirements once a vendor is selected, and, with the necessary change management, implement a portion of the solution as a pilot project. Once successful, then only should the entire solution be rolled out. Another parallel process should consider the outsourcing for the support phase. The entire process of implementing MES is cyclical as new requirements, additional functionality, and benefits tracking results in new projects. In conclusion adopting this framework would result in better implementation and ensure that the benefits are realised for all MES projects and that the solution is adequately supported after implementation. A model for the implementation has also been proposed and it should be developed and tested further to guide MES implementation. / Thesis (M.B.A.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2006.