Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser det vara svårt att särskilja begreppen delaktighet och inflytande, men att de ändå visar på en skillnad i sina utsagor. Vår slutsats utifrån studien är att förskollärare ser barns delaktighet och inflytande som en viktig utgångspunkt i verksamheten samt att de strävar efter att låta barns intentioner forma innehållet. Dock menar förskollärarna i studien att de kan bli bättre på att involvera barnen i planeringen.

The purpose of the study is to explore preschool teachers experiences of how immigrant parents become involved in the preschool activities and how their linguistic and cultural background appears in relation to participation.The survey was conducted through individual interviews with eight preschool teachers working in various multicultural preeschools. The results of this survey shows that the preschool teachers perceive that parents with different cultural and linguistic backgrounds are reluctant to participate in various forms of cooperation, such as parent meetings. Preschool teachers believe that the lack of parental participation depends on the parents linguistic and cultural backgrounds, such as different approaches to understand the pre-school educational activity or the view of parenting, and other things such as language difficulties. Another result reveals also a great lack of written methods, because teachers sometimes face difficult dilemmas. To seek itself the right approach in a current situation can be both difficult and time consuming, therefore, the preschool teachers wish that there were already complete methods for use.

Background: When someone suffers a spinal cord injury, the nerve impulses between the brain, the muscles and the skin are intercepted, thereby resulting in motion and sensory loss.  During the recovery process, healthcare professionals play a vital role in ensuring that the patients have a positive experience of care, recovery and rehabilitation. Aim: The aim of this study is to determine how patients at a rehabilitation clinic in Sweden experienced the following: The patient’s experience of how well they were received by staff, the staff’s ability to explain and inform the patient of important details concerning their care and the staff’s ability to involve the patients in their own care. Method: A qualitative interview approach was used when undertaking this study. Six patients at the rehabilitation clinic were interviewed, and the interviews were later analyzed using qualitative content analysis. Result: The collected material was divided into ten categories that were sorted into three subheadings: reception of staff, information and involvement. Reception of staff, with categories: helpfulness, commitment, consideration, professionalism and reception. Information, with categories: if the patients felt well-informed. Involvement, with categories: perception of level of involvement, how encouraged they felt to participate (both on an individual level and by staff), and suggestions to increase the level of improvement. Conclusion: It became clear that the patients regarded the above three categories as important aspects of their care, and that the healthcare professionals were perceived as considerate, committed, helpful, and professional. The healthcare professionals participated in making the patients more involved, and were able to inform their patients in a relevant manner.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning. Slutsatsen var att förskollärarna önskade att samlingen genomfördes med ett litet antal barn för att ge varje barn möjlighet för mer tid till tankar, åsikter och reflektioner.

I denna uppsats är syftet att undersöka i vilken utsträckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som användes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna. Analysen av den insamlade empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell är en modell som kan användas i alla verksamheter där man arbetar med barn. Modellen utgår från fem nivåer där man kan kontrollera i vilken grad barnen är delaktiga i den tillvaro där de befinner sig. Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering. Vid de samlingar som genomfördes i grupper med färre barn gavs dem möjlighet att vara delaktiga i större utsträckning. Under samlingar med hela barngruppen hade pedagogerna svårare att låta barnen vara delaktiga samt att fånga upp barnens idéer och initiativ. De slutsatser som drogs är att barnen ges möjlighet att vara delaktiga så länge det passar in i pedagogernas planering. Vi upplevde det även som att pedagogerna kände en större trygghet i att låta barnens idéer och initiativ komma fram i samlingar i mindre barngrupper än i stora.

Syftet med studien var att undersöka hur högläsning kan gå till på nio förskolor, hur förskollärarna på de förskolorna pratar om, förhåller sig till fenomenet högläsning och vad de ser för syfte med det, samt hur barns delaktighet och inflytande kan integreras i högläsningssituationerna. Studiens resultat är byggt på observationer av ett högläsningstillfälle på de berörda förskolorna samt intervjuer av nio förskollärare. Resultatet visar att när högläsning sker är det utan planering och reflektioner efteråt. Barnen ges sällan möjlighet till att vara delaktiga eller ha inflytande över högläsningen utan de ska vara passiva, tysta och lugna för att högläsningen ska ses som väl genomförd. Studiens slutsats var att förskollärarna inte kopplar högläsning på förskolan till fortsatt intresse för böcker.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

Patienter som drabbas av hjärtinfarkt upplever sig delaktiga, men önskar vara mer delaktiga i sin vård och behandling. För att de ska kunna vara delaktiga i vård och behandling måste sjuksköterskan utgå från vad den enskilda patienten upplever som delaktighet och utifrån det skapa förutsättningar för att göra patienten delaktig. En förutsättning för att patienten ska känna sig delaktig är en bra relation och dialog med vårdpersonalen, där patienten visas respekt och blir lyssnad på då hen berättar om sin situation. Det är viktigt för patienten att bli sedd som en individ och inte som en sjukdom, där patientens egna resurser att hantera sin situation tas tillvara på. När vårdpersonalen utgår från patientens erfarenhet, önskemål och resurser kan hen vara delaktig och ta ett större ansvar för sin hälsa.