Introduktion: Demenssjukdom är något som ökar globalt och i Sverige likaså antalet människor som bor kvar hemma. Cirka 92 000 personer med demenssjukdom bor kvar hemma och har någon form av anhörigvårdare eller hemtjänst. Syftet med litteraturstudien var att belysa maka/makes upplevelse av att vårda sin partner med demenssjukdom i hemmet. Metoden som användes var litteraturstudie och genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och artiklar valdes ut utifrån studiens syfte. En granskning utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar gjordes vilket resulterade i att tretton artiklar valdes ut, tolv med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultatet visade att fyra huvudkategorier fanns – Minskad personligfrihet, Sorg över en förlorad framtid och livskamrat, Skuld och Börda, Tacksamhet och Meningsfullhet. Slutsatsen visar att maka/make som vårdar sin partner med demenssjukdom upplever en stor förändring i äktenskapet och dess framtid, vilket resulterar i sorg, skuld, börda och en minskad personlig frihet. Sjuksköterskan roll är viktigt för att kunna minska ohälsa hos den vårdgivande makan/maken och kunna underlätta makarnas vardag.

Introduktion: Antalet personer med demenssjukdom ökar, samtidigt vårdas idag majoriteten av dessa av anhöriga i sina hem. Demenssjukdom är en komplex sjukdom som kan komma att påverka anhörigvårdarens upplevelse av sin livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom i hemmiljö. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databassökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, totalt fanns 12 artiklar som svarade på syftet. Dessa kvalitetsgranskades och lästes sedan enskilt och gemensamt. Analysen delade in artiklarnas innehåll i underkategorier och huvudkategorier som utgjorde studiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat framträdde sex huvudkategorier, dessa var: Ohälsans betydelse, Hälsoattributens betydelse, Omgivningen och vardagens betydelse, Biologiska förutsättningars betydelse, Det mottagna stödets betydelse och Personen med demenssjukdoms betydelse. Underkategorierna som bildade huvudkategorierna utgjorde faktorer som påverkade anhörigvårdarens livskvalitet. Slutsats: Livskvaliteten hos de anhöriga kan påverkas av olika faktorer dessa kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till i sitt stödjande arbete.

Introduktion/Bakgrund: Demenssjukdom innebär att det sker förändringar i hjärnan som ger problem med minnet. Sjukdomen påverkar både den enskilda personen och deras anhöriga. Att vara en anhörig som vårdar sin närstående är vanligt förekommande och omkring var femte svensk ger vård eller stöttar sin närstående. Sjuksköterskans kunskap och förståelse för den anhörigas erfarenheter är viktigt för att kunna uppmärksamma den anhörigas behov och främja deras hälsa då rollen som anhörigvårdare kan vara krävande och komplex.  Syfte: Belysa anhörigas erfarenheter av att vårda sin närstående med demenssjukdom.   Metod: Litteraturstudie valdes och är utformad efter Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PyscInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Beck (2017) granskningsmallar. I resultatet användes 13 kvalitativa artiklar.  Resultat: Resultatet av litteraturstudien gav fyra olika teman som innefattade; en krävande roll, en ny livssituation, känslor av skuld och behov av stöd och kunskap.   Slutsats: Litteraturstudien uppvisar att anhörigas roll i att vårda sin närstående var påfrestande både psykiskt och fysiskt. Rollen ledde till stress, hopplöshet och trötthet. Att vårda sin närstående kunde leda till att deras relation förändrades. Resultatet kunde även påvisa att det fanns en brist i kunskap och stöd.

Bakgrund: Befolkningen kommer att åldras och personer med demenssjukdom öka. Demenssjukdom leder till nedsättning i kognitiva förmågor vilket påverkar bland annat kommunikationen. Smärta kan bli underbehandlad eller obehandlad på grund av nedsättningen av kommunikation. Sjuksköterskan har en central roll i smärtbedömning och behöver på så vis veta hur bedömningen ska gå till när kommunikationen sviktar. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor bedömer smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien utgick från Forsberg & Wengström (2016) och Roséns (2017) metod för att skriva en litteraturstudie. Resultatet utgörs av tio artiklar och dessa var strategiskt framsökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har genomgått relevans- och kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet bildades tre huvudteman och sju underteman. Huvudtemat Verktyg för bedömning med underteman: Smärtbedömningsverktyg och Observationsverktyg. Huvudtemat Observationer utan verktyg med underteman: ansiktet, kroppsspråket och beteendet. Huvudtemat Kompetens och förmågor med underteman: Erfarenheter och Kommunikation. Samtliga teman bildar förutsättningar för sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Adekvat bedömning av smärta leder till ökad livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Sjuksköterskors smärtbedömning utgår från användning av smärtbedömningsverktyg, observationer och via kommunikation och erfarenhet.

Bakgrund: Ett stort antal personer lever med demenssjukdom som orsakar en successiv försämring av kognitiva funktioner tills personen blir helt beroende av vård. Det finns idag ingen botande behandling mot demenssjukdom. Därav är icke-farmakologiska interventioner av betydelse som sjuksköterskan behöver använda sig av för att erbjuda personcentrerad vård. Djurterapi är en icke-farmakologisk intervention som kan användas i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter djurterapi har hos personer med demenssjukdom ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Roséns (2023) granskningsprocess för litteraturstudier. Resultat från nio kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: effekt på sinnesstämning, effekt på fysiska och fysiologiska funktioner, effekt på kognitiv funktion och effekt på kommunikation och social interaktion, med underkategorierna känslotillstånd, depression, beteendeproblematik, fysisk funktion och blodtryck. Slutsats: Djurterapi hade en god effekt på personer med demenssjukdom och kan vara ett lämpligt komplement till farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kan använda kunskapen om effekterna för att erbjuda personcentrerad vård utifrån varje individs symtombild. Mer forskning behövs för att dra säkra slutsatser.

Bakgrund: Idag lever ca 160.000 människor i Sverige med demenssjukdom. Det finns en rad olika demenssjukdomar där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. För att personer med demenssjukdom ska känna välbefinnande, rekommenderas  en anpassad omvårdnad utifrån de nationella riktlinjerna inom demensvård. Det finns endast ett fåtal kvalitativa studier som behandlar vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att främja välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats utifrån Kitwood och Bredin’s modell om välbefinnande hos personer med demenssjukdom gjordes.  Resultat: Det finns olika omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet. De aktiviteter som framkommer i studien är bland annat musikterapi och sysselsättningar så som träningsprogram. Slutsats:  För att främja välbefinnande hos PD krävs en personcentrerad vård där sjuksköterskan tar tillvara på personens livberättelse och utefter denna anpassar omvårdnadsåtgärder. Vidare kvalitativ forskning behövs för att föra fram den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom angående omvårdnadsåtgärder som främjar ett upplevt välbefinnande.

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar hjärnans kognitiva funktion på primär eller sekundär nivå. Att drabbas av demenssjukdom innan 65 års ålder är mycket ovanligt. Att vara anhörig till en person med tidigt debuterande demenssjukdom kan leda till fysisk, psykisk och finansiell påverkan. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelse av att ha en närstående som diagnosticerats med tidigt debuterande demenssjukdom. Metod: Fribergs analysmodell i fem steg har använts för att granska åtta artiklar med kvalitativ design samt analysera och sammanställa deras resultat. Resultat: De underkategorier som framkom har delats in i 4 huvudkategorier som beskriver anhörigas upplevelse av att ha en närstående som diagnostiserats med tidigt debuterande demenssjukdom; Den känslomässiga anstormningen, Social påverkan, Förändringar i familjelivet och Stöd och brist på stöd. Konklusion: Att vårda en närstående med tidigt debuterande demenssjukdom kan vara mycket påfrestande. Det finns ett stort behov av mer stöd till anhöriga och bättre information inom ämnet. Sjuksköterskan har en viktig roll i tillhandahållandet av rätt information och stöd. / Abstract Background: Dementia is a syndrome which affects the cognitive functions of the brain either on a primary or secondary level. Dementia is very rare before 65 years of age. The family of the person with early onset dementia might be affected by physical, psychological and financial strain. Aim: Illuminating families’ experiences of having a loved one who has been diagnosed with early onset dementia. Method: Friberg’s analysis model in five steps has been used to examine eight articles with a qualitative design, analyze them and compile them. Results: The resulting subcategories have been divided into 4 main categories which describe the family members’ experiences of having a loved one who has been diagnosed with early onset dementia; The storm of emotions, Social influence, Changes in family life and Support and the lack of support. Conclusion: Caring for a loved one with early onset dementia can be very taxing. There is a great need of more support to family members and better information on the subject. The nurse plays an important part in delivering the right information and support. Keywords: Early onset dementia, family, lack of support, experience

Background: Nurses and district nurses encounter many patients with dementia in their profession. It is important to enlighten what nurses and district nurses can do in order for the meeting to be as good as possible for this population and to investigate the findings in research literature on optimal care in meeting with people with dementia. The purpose of this study was to elucidate the nurse / district nurse's experiences of what constitutes good meetings with persons with dementia. The method was a systematic literature review. Literature searches were made in three databases CINAHL, PubMed and PsychINFO. Fifteen papers were analyzed using qualitative content analysis. Results: The six categories that emerged was;. The meeting with dementia affects the nurse; The environment where the care takes place is important; The organization of care affect the care. Knowledge and attitudes affect the care; The nurse strives to provide good care. Relatives, as a resource in nursing care. Conclusion: Registered nurses play an important role in the care of people with dementia. The results obtained provide a guidance on which factors play a role for the care of people with dementia. / Bakgrund: Sjuksköterskor och distriktssköterskor möter många patienter med demenssjukdom i sitt yrke. Det är viktigt att belysa vad sjuksköterskor och distriktssköterskor kan göra för att mötet ska bli så bra som möjligt för denna patientgrupp och att undersöka vad litteraturen redovisar avseende optimal omvårdnad i mötet med personer med demenssjukdom. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans/distriktssköterskans erfarenheter av omvårdanden av personer med demenssjukdom. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i tre databaser, CINAHL, PubMed samt PsychINFO. Femton artiklar som svarade på studiens syfte analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De sex kategorier som framkom var; Mötet med demenssjuka berör sjuksköterskan; Miljön där omvårdnaden äger rum är av betydelse; Vårdens organisation påverkar omvårdnaden. Kunskap och attityder påverkar omvårdnaden. Sjuksköterskan strävar efter att ge god vård och omsorg; Anhöriga en resurs i omvårdnaden. Konklusion. Sjuksköterskans kunskap och ansvar spelar en viktig roll i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. De resultat som framkommit ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 20 000 människor varje år av någon demenssjukdom. Sjukdomen medför med tiden intellektuella, psykologiska, beteendemässiga och kroppsliga försämringar som kan medföra minskad initiativförmåga och lidande. Genom att möjliggöra för personer med demenssjukdom att delta i aktiviteter som exempelvis musik, kan försämringar motverkas då musik stimulerar både kognitiva och fysiska funktioner. Syfte: Syftet med litteratursammanställningen var att belysa musikens betydelse för personer med demenssjukdom. Metod: Litteratursammanställningen inkluderade tio kvalitativa studier som valts från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna har granskats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av litteratursammanställningen visade att musik ökade livskvaliteten för personer med demenssjukdom och förbättrade interaktionen mellan dessa personer och vårdgivarna. Musik förbättrade även kommunikationen samt minskade beteendeförändringar. Konklusion: Resultatet visar på att musik fördelaktigt kan användas i demensvården för att främja välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Det finns emellertid ett behov av vidare forskning för att ytterligare kunna stödja fördelarna med musik i demensvården. / Background: Every year in Sweden nearly 20 000 people develop dementia. Dementia causes over time intellectual, psychological, behavioural and physical impairments which in turn can lead to decreased ability to take initiative and increased suffering. By providing people with dementia to participate in activities for instance music, impairments can be counteracted since music stimulate cognitive and physical functions. Aim: The aim is to illuminate the importance of music for people with dementia. Method: This litterature review include ten qualitative studies which were selected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The chosen studies have been surveyed and analyzed with inspiration of a qualitative content analysis. Result: The result of the literature review showed that music increased quality of life for people with dementia and improved the interaction between patient and caregiver. Music also improved communication and reduced behavioral changes. Conclusion: Music can advantageously be used in dementa care in order to promote well-being for people with dementia. However, there is a need for further research to further support the benefits of music in dementia care.

Musik som verktyg för att lindra oro och stress är en tilltalande omvårdnadsåtgärd då den kan anpassas direkt till individen. Den är utan biverkningar samt kostnadseffektiv. Syfte: Att undersöka effekten av musikåtgärder i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande båda kvantitativa och kvalitativa studier från databaserna Web of Science, PubMed och CINAHL. 13 artiklar skrivna på engelska utgjorde resultatunderlaget. Resultat: Resultatet är baserat på empiriska studier varav tio stycken var kvantativa studier och två stycken var kvalitativa studier. Resultatet redovisas under sammanlagt fyra teman: Musik och minskning av agitation, Musik och förbättring av kognition, Musik och ökning av välbefinnande samt Musik och höjning av socialt engagemang. Slutsats: Musik som en omvårdnadsåtgärd av personer med demenssjukdom kan med fördel användas av sjuksköterskor som ett moment i den personcentrerade omvårdnaden, som underhållning samt som ett medel att knyta samman människor. / The use of music as a tool to relieve anxiety and stress is an appealing measure of care as it can be customized directly toward the individual. It is without side-effects and it is costeffective. Aim: The aim of this study was to describe the influence of music on interventions in the daily care of persons with dementia. Method: The following study of literature spans both quantitative and qualitative studies from the databases Web of Science, PubMed and CINAHL. 13 articles that were written in English constitute the basis of data. Result: The result is based on empiric studies where ten were quantitative studies and two were qualitative studies. The result is presented in a total of four themes: Music and a decrease of agitation, Music and the improvement of cognition, Music and the rise increase of wellbeing and lastly Music and the increase of social commitment. Conclusion: Music as an intervention in the daily care of persons with dementia can with favor be used by nurses as a step in the individualized care, as entertainment and also as a medium to bring people together.