<p>Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.</p>

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.

Bakgrund: Allt fler drabbas av demenssjukdomar, och därmed växer även antalet informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom. De informella vårdgivarna har enligt svensk lag rätt till stöd, men det finns en diskrepans i det faktiska stödbehovet och det stöd som erbjuds. Sjukvården är beroende av dessa informella vårdgivare då resurserna inte räcker till för att vårda alla dessa personer. Därför är det av stor vikt att värna om informella vårdgivare åt personer med demenssjukdom, samt att tillgodose deras stödbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av stödbehov hos informella vårdgivare till personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 studier. Resultat: Det identifierades fyra teman: Behov av emotionellt stöd, Behov av praktiskt stöd, Behov av information och Behov av kommunikation. Emotionellt stöd kunde bestå av att bli uppmärksammade och tillfrågade om sitt mående. Praktiskt stöd i form av avlösning kunde hjälpa de informella vårdgivarna att återhämta sig. De informella vårdgivarna eftersökte även en individ- och situationsanpassad information och en god kommunikation med sjukvårdspersonal. Kommunikationen underlättades av kontinuitet. Konklusion: Det fanns behov av flera olika sorters stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan inkluderar de informella vårdgivarna i omvårdnaden. / Background: As more and more people are diagnosed with dementia, the number of informal caregivers to persons with dementia is increasing. According to Swedish law, informal caregivers are entitled to support, but there is a discrepancy in the actual support needs and the support offered. The health care is dependent on the informal caregivers to provide care for these persons, as a consequence of lack of resources. It is important to care for the informal caregivers and to see to their personal needs for support. Aim: The aim of this literature review was to highlight experiences of support needs from informal caregivers to people with dementia. Method: A qualitative literature review based on 11 studies. Results: Four themes were identified: Need for emotional support, Need for practical support, Need for information and Need for communication. Emotional support could consist of being noticed and asked about their feelings. Practical support in the form of respite care could give the informal caregivers time to recover. The informal caregivers also asked for individually and situationally adjusted information and good communication with healthcare professionals. Communication was facilitated by continuity. Conclusion: There was a need for several types of support. Therefore, it is important that the nurse includes the informal caregivers in the nursing care.

Bakgrund: I takt med ökad ålder och längre levnadstid i dagens samhälle blir demenssjukdomar en allt vanligare folksjukdom. I Sverige finns det uppskattningsvis 150 000 människor med en demenssjukdom och varje år diagnostiseras ungefär 20 000–25 000. En demenssjukdom påverkar människans sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska förmågor samt deras anhöriga. Användandet av vårddjur blir allt vanligare och kan användas på olika sätt med olika mål i omvårdnadsarbetet. De olika användningsmetoderna med vårddjur är Animal-Assisted Activity och Animal-Assisted Therapy.  Syfte: Att beskriva inverkan av djur som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom.  Metod: Deskriptiv allmän litteraturöversikt innehållande tio originalartiklar, med en kvantitativ ansats. Databaserna Pubmed och CINAHL användes vid datainsamlingen. Katie Erikssons omvårdnadsteori om människans och vårdandes grund utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram.  Resultat: Fyra kategorier identifierades. Dessa var; vårddjurs inverkan på fysisk aktivitet, ökad livskvalité av vårddjur, förbättrad psykisk hälsa och minskad BPSD symtom samt vårddjurs inverkan på sociala interaktioner. Det framkom i resultatet att vårddjur som en del av omvårdnadsarbetet, eller genom enbart sin närvaro, hade en positiv inverkan på personer med demenssjukdom.  Slutsats: Vårddjur har en positiv inverkan på personer med demenssjukdom genom att öka fysisk aktivitet, livskvalitén, minskade psykisk ohälsa samt BPSD symtom och ökade kommunikationen. Dock behövs fortfarande större och mer omfattande studier inom området, då många av studierna innefattade små undersökningsgrupper och pågick under en kortare tidsperiod. / Background: As age increases and longer life expectancy in today’s society, dementia is becoming a common disease. In Sweden, there an estimated 150.000 people with dementia, and about 20.000- 25.000 are diagnosed each year. When a person is diagnosed with dementia it affects their social, physical, mental and economic abilities as well as their relatives. The use of animals as a nursing act is becoming more common and can be used in different ways with different goals in the nursing work. The various methods of using animals in the nursing field are as animal-assisted activity and animal-assisted therapy. Aim: To describe the impact of animals as a nursing act for people with dementia. Method: Descriptive general literature review containing ten original articles, with quantitative approach. The PubMed and CHINAL databases were used in the data collection. Katie Eriksson’s nursing theory on the basis of human and nursing care made up the theoretical reference frame of this study. Result: Four categories were identified. These were; animals’ impact on physical activity, increased quality of life from animals, improved mental health and reduced BPSD symptoms and the impact from animals on social interactions. It was found in the results that animals as part of the nursing work, or simply by their presence, had an impact on people with dementia. Conclusion: Animals has a positive impact on people with dementia by increasing physical activity, quality of life, decreased mental illness and BPSD symptoms and increased communication. However, larger and more extensive studies in the field are still needed, as to many of the studies included small research groups and lasted for a short period of time.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är ett vanligt förekommande problem i Sverige, men även runt om i världen. Personer med demenssjukdom löper en ökad risk att drabbas av undernäring, vilket medför ett lidande för individen samt en kostnad för samhället. I sjuksköterskans ansvarsområden ingår bedömning, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnadsåtgärder. Genom att förebygga undernäring kan sjuksköterskan motverka de negativa effekterna som undernäring innebär, både för individen och för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärders effekt på undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats och deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte. I resultatet inkluderades totalt tolv originalartiklar. Resultat: Fyra kategorier av omvårdnadsåtgärder identifierades; servering av näringsdrycker, måltidsfrämjande aktiviteter, utbildning av patienter och anhörigvårdare samt ätstödjande åtgärder. Samtliga åtgärder visade signifikanta förbättringar av nutritionsstatusen hos deltagarna på olika validerade utfallsmått, bland annat; BMI, MNA och EdFED. Slutsats: Litteraturstudien visade omvårdnadsåtgärder i form av servering av näringsdrycker, måltidsfrämjande aktiviteter, utbildning av personer med demenssjukdom och anhörigvårdare samt ätstödjande åtgärder kan signifikant förbättra nutritionsstatusen hos personer med demenssjukdom. Detta leder i sin tur till minskad risk för ytterligare komplikationer, exempelvis förvirringstillstånd, fallolyckor och utveckling av trycksår. Utöver det mänskliga lidandet medför undernäring höga vårdkostnader. Därför bör sjuksköterskor implementera dessa åtgärder för att förebygga lidande hos individen och för att minska kostnaderna för samhället. / Background: Malnutrition among the elderly is a common problem in Sweden, but also worldwide. People with dementia run an increased risk of suffering from malnutrition, which entails both suffering for the individual and a cost for society. One of the responsibilities of nurses is to assess, plan, implement and evaluate nursing measures. By preventing malnutrition nurses can mitigate the negative effects of malnutrition, both for the individual and society. Aim: The aim of this study was to describe nursing measures effect on malnutrition for people with dementia. Method: A literature study with a quantitative approach and descriptive design was used to answer the aim of the study. The result included a total of twelve original articles. Results: Four categories of nursing measures were identified; serving nutritional supplement drinks, meal promoting activities, education of people with dementia and carers as well as eating support measures. All measures lead to significant improvements in the nutritional status of the participants on various validated outcome measures, including; BMI, MNA and EdFED. Conclusion: The present literature study showed that nursing measures such as serving nutritional supplement drinks, meal promoting activities, education of people with dementia and carers as well as eating support measures could significantly improve the nutritional status of people with dementia. This in turn leads to a reduced risk of further complications, such as confusion, falls and the development of pressure ulcers. In addition to human suffering, malnutrition leads to increased costs for society. Therefore, nurses should implement these measures to prevent suffering of the individual and to reduce the costs for society.

Demenssjukdomar går ännu inte att bota, åtgärderna med hälso- och sjukvården samt socialtjänstens åtgärder är för att bidra till en god livskvalitet i sjukdomens olika faser och syftar till att underlätta vardagen och livskvalitén för den drabbade och familjen. Vården börutgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syftet med personcentrerat förhållningssätt är att i fokus ha en mer personlig omvårdnad och vårdmiljö samt en förståelse för problem och svårigheter i samband med demenssjukdomen men även se de resurser som finns kvar. Det personcentrerade förhållningssättet genomsyrar den palliativa vården som personer med demenssjukdom behöver i livets slutskede. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan och vårdpersonalen kan uppnå en god vård och symtomkontroll hos patienter med demenssjukdom under den terminala fasen. Frågeställningar utgick ifrån vilka förutsättningar och hinder som finns för att uppnå en godvård och symtomkontroll. Som metod genomfördes en icke systematisk litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Vetenskapliga artiklar(n=15) analyserades med integrerad analys i tre steg och resulterade i sex kategorier. De sex kategorierna var: personcentrerad vård, palliativ vård, symtomkontroll, teamet, närståendesamt kunskap. Personcentrerad vård utifrån den palliativa vårdfilosofin behöver implementeras och utvecklas speciellt för personer med demenssjukdom. Den palliativa vården behöver utvecklas för att tillgodose personer med demenssjukdom som är i den terminala fasen för att få optimal livskvalitet, symtomlindring och omhändertagande vid livets slut. Sjuksköterskan och vårdpersonalen har en central roll i omvårdnaden och vården kring personen med demenssjukdom. Studier visar att det finns förutsättningar och hinder i den palliativa vården gällande personer med demenssjukdom jämfört vid andra palliativa sjukdomar som är obotliga. Kunskap och utbildning behövs till vårdpersonalen inom flera professioner. Det framkommer även vikten av att inkludera nära anhöriga vid beslut gällande vårdbegräsningar och vård vid livets slut samt stödja dem under vårdtiden. Personcentrerad vård ska genomsyraden palliativa vården för personer med demenssjukdom för att uppnå god vård och symtomkontroll.

Bakgrund Varje dag möter sjuksköterskor många individer i vården varför det är viktigt att varje individ får rätt vård utifrån deras behov, en personcentrerad vård. En utsatt grupp är personer med demenssjukdomar på grund av att deras sjukdom ofta leder till kommunikationshinder. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har rätt utbildning inom både demenssjukdomar och personcentrerad vård. Alla ska få lika vård på lika villkor trots en nedsatt kognitiv förmåga. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård för personer med demenssjukdomar. Metod Litteraturöversikten består av 15 kvalitativa artiklar från olika länder, artiklarna har publicerats mellan år 2010–2019. Databaser som användes för att söka artiklarna var CINAHL och PubMed.  Resultat Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier med underkategorier. Dessa huvudkategorier belyser (1) sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av att lära känna personen med demenssjukdomar, (2) kommunikation med patienten, (3) tid för patienten och (4) vikten av utbildning för personalen inom personcentrerad vård och demenssjukdomar.  Slutsats Sjuksköterskor erfarenhet av utbildning inom demenssjukdomar och PCV, var att det är svårare att ta hand om personer med demenssjukdomar utan rätt utbildning. Enligt studier har det framkommit att nyexaminerade sjuksköterskors attityder är sämre mot personer med demenssjukdomar på grund av en minskad kompetens och osäkerhet om hur en person med demenssjukdom ska tas hand om. Vilket kan resultera i ett bristande bemötande från nyexaminerade sjuksköterskor samt att de undviker att skapa en dialog och en relation med personen med demenssjukdom. / Background Every day, nurses face many disruptions in care, why it is important that every individual gets the right care based on their needs, a person-centered care. One vulnerable group is people with dementia due to the fact that their illness usually leads to communication difficulties. Therefore, it is important that nurses have the right education in both dementia and personcentered care. Everyone should receive equal care on equal terms despite a reduced cognitive ability. Aim The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of person-centered care for people with dementia. Method The literature review consists of 15 qualitative articles from different countries, the articles were published between 2010–2019. Databases used to search the articles were CINAHL and PubMed. Result The result is presented in four major main themes with subcategories. These main categories highlights (1)the nurse's experience of getting to know the person with dementia, (2) communication with the patient, (3) time for the patient and (4) the importance of training for the staff in person-centered care and dementia. Conclusion Nurses experience with education in dementia and PCV, was that it is more difficult to care for people with dementia without the right education. According to studies, it has emerged that the attitudes of newly graduated nurses are inferior to people with dementia due to a reduced competence and uncertainty about how a person with dementia should be treated. This can result in a lack of response from newly graduated nurses and that they avoid creating a dialogue and relationship with the person with dementia.

Bakgrund: Demenssjukdomar finns i olika former. De vanligaste är Alzheimer och lewykroppsdemens. I takt med att medellivslängden ökar, diagnostiseras fler människor med demenssjukdom. Mer än hälften av människor med demenssjukdom lever hemma idag med anhöriga som vårdare. I sjuksköterskans ansvar ingår det att utgå i från en personcentrerad vård där både patienten och anhöriga är inkluderade. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna har blivit analyserade med hjälp av Fribergs analysmodell. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det 4 teman: Från anhörig till vårdare, Förändrade familjerelationer, En stressfylld vardag och En osäker framtid. Sammanfattning: Anhöriga livssituation förändras och livet måste anpassas efter demenssjukdomen. Anhöriga upplever psykisk ohälsa och behöver mer stöd, kunskap och vägledning från vården. / Background: Dementia exists in various forms. The most common are Alzheimer's and Lewy body dementia. As the life expectancy increases, more people are being diagnosed with dementia. More than half of all people with dementia live at home with family members as caregivers. It is the responsibility of the nurse to provide person centered care that includes both the patient and their family members. Aim: The purpose of this literature review was to describe family caregivers experiences of caring for a relative with dementia at home. Method: A literature review based on 10 qualitative scientific articles was conducted. The articles were analyzed with the support of Fribergs analysis model. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed Results: The results revealed four themes: From Family member to caregiver, Altered family relationships, A stressful everday life and An uncertain future. Summary: The life situation for family caregivers changes and life needs to be adjusted according to the dementia diagnosis. Family caregivers experience mental health problems and require increased support knowledge and guidance from the healthcare system.

Demenssjukdom är en växande folksjukdom som påverkar stora delar av världens befolkning. De vanligaste svårigheterna som kommer med diagnosen är depression, ångest, försämrade kognitiva funktioner och beteendeförändringar. Detta kan påverka välbefinnandet hos personer som lever med demenssjukdomar. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner och dess påverkan på välbefinnande hos personer som lever med en demenssjukdom. Huvudsökningarna har gjorts i databaserna PubMed, APA PsycInfo och Cinahl. De inkluderade artiklarna var tio med en kvantitativ metod och resultatet av dessa artiklar presenterades under kategorierna Aktivitetsprogram som intervention för välbefinnande och Multisensoriska interventioner för välbefinnande. Resultatet av denna litteraturöversikt visade på att arbetsterapeutiska interventioner kan leda till positiv påverkan på välbefinnandet hos personer som lever med en demenssjukdom. Slutsatsen visar på att fortsatt forskning är relevant inom detta område.

Personalresurserna inom Sveriges äldreomsorg förutspås inte växa i samma takt som Sveriges befolkning över 80 år ökar, ett problem som de flesta är enade om måste adresseras. I ljuset av påtaglig utveckling inom områden som smarta hem och artificiell intelligens samt den nationella satsningen på välfärdsteknik som ett potentiellt svar på problemen är det högst relevant att utforska vilka behov som i dagsläget inte är tillgodosedda i svensk hemtjänst. Denna studie syftar till att identifiera existerande behov inom svensk hemtjänst i ordinärt boende relaterade till välfärdsteknologi samt identifiera faktorer som bör tas i hänsyn vid design för hemtjänstens verksamheter. Genom en kvalitativ ansats och människocentrerad design identifieras problematik i äldreomsorgen via semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Utifrån resultatet av den tematiska analysen identifierades åtta stycken olika behov relaterade till informationsbrist, brist på individanpassning och flexibilitet samt brist på proaktivt arbete. Tekniska områden som smarta hem och AI tycks erbjuda intressanta möjligheter att effektivt tillgodose dessa behov. Flertalet faktorer som är viktiga att ta i hänsyn vid design för studiens tre målgrupper presenteras.