Bitcoin är en teknologi som har blivit allt mer etablerad i det svenska samhället. Trots att så pass många känner till teknologin är det fortfarande väldigt få som använder den. Denna studie ämnar undersöka vad som påverkar det svenska folkets acceptans av Bitcoin med hjälp av det teoretiska ramverket TAM, samt med tillägg för finansiell risk och med ett fokus på demografiska variablers (externa faktorers) påverkan på acceptansen. En kvantitativ surveyundersökning genomfördes genom en webbenkät, där totalt 204 respondenter deltog. Resultaten från enkäten analyserades med hjälp av dataanalysmetoden PLS-SEM vilket visade att upplevd användarnytta hade en signifikant positiv påverkan på en individs attityd mot Bitcoin. Vidare visade studien en signifikant positiv koppling mellan den upplevda användarvänligheten och den upplevda nyttan av Bitcoin. Dock fann studien att de testade externa faktorerna samt att tillägget av finansiell risk inte hade någon signifikant påverkan på resultatet. / Bitcoin is a technology that has become increasingly established in Swedish society. Despite the fact that so many people know about the technology, very few actually use it. This study aims to investigate what affects the Swedish people's acceptance of Bitcoin using the theoretical framework TAM, as well as with additions for financial risk and with a focus on the influence of demographic variables (external factors) on acceptance. A quantitative survey was conducted using a web survey, in which a total of 204 respondents participated. The results from the survey were analyzed using the data analysis method PLS-SEM, which showed that perceived usefulness had a significant positive impact on an individual's attitude towards Bitcoin. Furthermore, the study showed a significant positive link between an individual's perceived ease of use and their perceived usefulness of Bitcoin. However, the study found that the tested external factors and that the addition of financial risk had no significant impact on the result.

Background The Swedish investors' interest in sustainability has increased in recent years. Previous research has mapped out and identified the sustainable investor, but there are existing gaps in knowledge about who the individual is who chooses to make socially sustainable investments in Sweden.  Purpose  In order to contribute to social sustainability gaining more space in the societal debate, this study aims to, through a quantitative study, map the socially sustainable investor based on the demographic factors gender, education and income in the Swedish stock and fund market.  Methodology  The study has applied a quantitative method, consisting of a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical material has been obtained via a digital survey with a probability sample. The empiric consisted of a total of 154 useful answers which were then used and analyzed based on correlation matrix, bivariate and multivariate regression analyzes.  Results  The quantitative analysis showed that gender has a significant relationship, that education has only a partially significant relationship, while income does not show a significant relationship with socially sustainable investments.  Conclusion  The results of the study have shown a positive significant relationship to the fact that it is the woman who invests socially sustainable. In addition, higher education tends to result in social sustainability being taken into account when investing. Moreover, income can not be used in the mapping of who invests socially sustainable. / Bakgrund Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbarhet ökat. Tidigare studier har kartlagt och identifierat vem den hållbara investeraren är, men det har identifierats en kunskapslucka av vidare forskning på den svenska marknaden inom social hållbarhet och vem som väljer att investera socialt hållbart. Syfte För att bidra till att social hållbarhet får mer utrymme i den samhälleliga debatten syftar denna studie till att, genom en kvantitativ studie, kartlägga den socialt hållbara investeraren utifrån de demografiska faktorerna kön, utbildning och inkomst på den svenska aktie- och fondmarknaden. Metod Studien har tillämpat en kvantitativ metod, bestående av en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Empiriska materialet har inhämtats via en digital enkätundersökning med ett sannolikhetsurval. Empirin utgjordes av totalt 154 användbara svar som sedan använts och analyserats utifrån korrelationsmatris, bivariata samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Den kvantitativa analysen påvisade att kön har ett signifikant samband, att utbildning endast har ett delvist signifikant samband, medan inkomst inte påvisar något signifikant samband med socialt hållbara investeringar. Slutsats Studiens resultat har påvisat en positiv signifikant relation till att det är kvinnan som investerar socialt hållbart. Utöver det, tenderar en högre utbildning resultera i att social hållbarhet beaktas vid investeringar. Därtill kan inkomst inte användas vid kartläggandet om vem som investerar socialt hållbart.

Bakgrund Ett ökat engagemang har under de senaste åren noterats på den svenska börsen och intresset för aktier är det starkaste sedan år 2004. Forskning har tidigare studerat engagemanget på börsen utifrån demografiska faktorer, däremot identifieras en kunskapslucka som medföljt med det ökade engagemanget där en ny och utvecklad empirisk grupp noterats. Syfte För att bidra till en förståelse om engagemanget på den svenska börsen syftar denna studie till, med hjälp av en kvantitativ metod, att kartlägga engagemanget på den svenska börsen utifrån de demografiska faktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Metod Denna studie har tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Det empiriska underlaget har samlats in med hjälp av en digital enkätundersökning där ett sannolikhetsurval applicerats. Materialet bestod av användbara svar från 116 respondenter som vidare har analyserats med hjälp av korrelationsmatriser, bi- och multivariata regressionsanalyser. Resultat Analysen som genomförts påvisade att kön har ett negativt signifikant samband med engagemang på den svenska börsen, medan ålder och utbildningsnivå inte har visat på ett signifikant samband till variabeln. Slutsats Ett negativ signifikant samband har identifierats där män konstateras ha ett högre engagemang på den svenska börsen än kvinnor. Därutöver har inget ytterligare samband fastställts, ålder och utbildningsnivå kan alltså inte användas vid kartläggning av engagemang på den svenska börsen. / Background In recent years, an increased level of enthusiasm on the Swedish stock market has been recognized, which has not been noted since 2004. While prior research has explored the engagement of individuals on the stock market based on demographic factors, a knowledge gap has been identified with regards to this increased engagement. Specifically, a new and evolved empirical group has been noticed, which warrants further exploration. Purpose In order to contribute to an analysis of the engagement on the Swedish stock market, this study aims to, with the use of a quantitative method, map the engagement on the Swedish stock market through the demographic factors gender, age and education level. Methodology This study utilizes a quantitative method with a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical data has been collected through a digital survey where a probability sample was used. The material consisted of 116 appropriate answers, which were further analyzed with the assistance of correlation matrices, bi- and multivariate regression analyses. Results The analysis conducted demonstrated a negative significance between gender and engagement on the Swedish stock market, while no significance could be observed between the variable studied and, age and education level. Conclusion The negative significance that has been identified indicates that men have a higher engagement rate on the Swedish stock market compared to women. No further relation has been established, resulting in that age and level of education cannot be used to map the engagement on the Swedish stock market.

The purpose of this study is to investigate and get an overview of infant and child mortality in four smaller parishes in Småland County, Moheda, Slätthög, Vislanda and Skatelöv.The study will compare three different periods, 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1940. The evidence has been collected from death and burial registers and birth and baptism registers from the parishes.The study's main question is "What proportion of Moheda's, Slätthög's, Vislanda's, and Skatelöv's children up to and including the age of six died during the periods 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1949?". The result the study has achieved in relation to the main question is that during the first period 322 children died and during the last period 26 children died, thus the child mortality rate decreased.