Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd. / The amount of time people spend on their workplace is a big part of their life. Therefore, it should be essential for further increasing of the wellbeing, to investigate and determine which factors indicates jobsatisfaction. The aim of this study was to investigate demographic differences, for example big and minor age differences between the employee and their closest manager. This was put in relation to the employee’s attitude towards the experienced leadership and other factors determining jobsatisfaction. The collection of data is extracted through a survey, constructed with selected questions from two already validated measuring instruments. The result from this study indicates a significant relation between the amount of time the employee and closest manager have worked together and attitudes the employee has towards leadership. Furthermore, it yielded significant result in regard to differences between people that worked in the private or public sector, when put in relation to the experienced social support.

De allmänna valen utgör en av den representativa demokratins grundpelare. Den tidigare forskningen om deltagande i valen är omfattande, men det finns bland annat behov av studier om valdeltagandets variation på lokal nivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till en mer fördjupad kunskap om valdeltagandets lokala variation och varför valdeltagandet varierar mellan olika lokala områden. Studien har två frågeställningar, nämligen hur valdeltagandet varierar i de allmänna valen på lokal nivå och hur valdeltagandet kan förklaras utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna görs en sekundäranalys av offentlig statistik från de nya regionala statistikområdena i Sverige. De statistiska analyserna som används i studien består både av univariata, bivariata och multivariata analyser. Resultatet visar att det finns tydliga samband mellan socioekonomiska och demografiska faktorer samt valdeltagandet i de allmänna valen. Vidare visar resultatet att socioekonomiska faktorer, framför allt utbildning, verkar ha större betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalet medan demografiska faktorer såsom ålder, kön, bakgrund och medborgarskap verkar ha större betydelse för valdeltagandet i region- och kommunalvalet.

Flera kommuner i Sverige har demografiska utmaningar i form av en minskande och åldrande befolkning, vilket inte är unikt för Sverige. Medellivslängden har ökat både i Sverige och globalt (SCB, 2021:5). Det kan finnas olika anledningar till att en minskande och åldrande befolkning upplevs som utmanande. En befolkning med hög medelålder kan exempelvis medföra svårigheter med personalförsörjning. Anledningen till att de demografiska utmaningarna har uppstått kan variera mellan olika platser, vilket påverkar arbetet med att hantera utmaningarna.   Ett sätt att hantera demografiska utmaningar är genom platsmarknadsföring. Kortfattat handlar platsmarknadsföring om att arbeta med att utveckla platsers värden (Berglund, 2013:23), vilket både inkluderar mjuka och hårda värden. Att utveckla platsers mjuka värden kan exempelvis handla om att påverka synsätt, stärka känslan av trygghet och tillhörighet till en plats. Platsers hårda värden avser de fysiska elementen, såsom vägar, byggnader och växter. Ytterligare ett kännetecken för platsmarknadsföring är att handlingarna är riktade mot en målgrupp (Gertner, 2011:114). Ett exempel är att bostäder kan utformas utifrån barnfamiljers behov och önskemål, för att locka denna målgrupp. Studien är utformad som en fallstudie, som behandlar tre kommuner. Kommunerna som ingår i studien är Borgholm, Sotenäs och Pajala kommun. Borgholms kommun arbetar bland annat med att förmedla ett narrativ om att kommunen är levande året runt, för att locka fler invånare (informant 1). I Sotenäs kommun samverkar flera aktörer med att utveckla kommunens mjuka värden genom att främja trivsel (informant, 4). I Pajala kommun handlar en strategi om att få ut fler obebodda hus på den öppna marknaden, för att kunna locka nya invånare (informant, 5).   En del strategier och åtgärder som kommunerna arbetar med är kopplade till den fysiska planeringen. Den fysiska planeringens betydelse för att hantera de demografiska utmaningarna varierar mellan kommunerna. I Borgholms kommun anses den fysiska planeringen ha en betydande roll, för att möjliggöra för fler permanenta bostäder. Planläggningen av bostäder anpassas utifrån målgruppens behov och önskemål. (informant, 1) I Sotenäs kommun anses det också vara viktigt att möjliggöra för fler bostäder, både för nya och befintliga invånare (informant, 4). För Pajala kommun har den fysiska planeringen en mindre roll, fokuset är istället på att genomföra kommunikativa insatser. Den fysiska planeringen har däremot betydelse för att utveckla kommunens centralort (informant, 6).  Alla tre kommuner har en stark tilltro till att arbetet med platsmarknadsföring ska bidra till att hantera de demografiska utmaningarna. Det finns samtidigt en förståelse för att vissa aspekter inte går att påverka. Exempelvis är det inte möjligt att påverka den geografiska lokaliseringen. Kommunerna har olika förutsättningar som påverkar arbetet med platsmarknadsföring. Det finns samtidigt möjlighet att dra några generella slutsatser, som att det exempelvis är fördelaktigt att aktörer samverkar, för att få tillgång till mer resurser. För att genomföra omfattande förändringar kan det kräva mycket resurser. Ytterligare en slutsats är att det är enklare att vända sig till interna målgrupper, dels för att de har en relation till platsen och dels för att det är lättare att komma i kontakt med målgruppen.

No description available.

This paper aimed to investigate infant mortality in the parishes of Luleå, Jokkmokk and Haparanda, in Sweden, during three different time periods: 1865, 1900 and 1935. The selected parishes represented diverse environments where previous research had identified varying infant mortality rates. Luleå represented urban setting. Jokkmokk represented the rural environment, and Haparanda represented coastal setting. The results from these parishes were compared with three parishes from western Sweden and contextualized within the broader perspectives of demographic and epidemiological transitions. These transitions refer to improvements in human living standards and conditions, leading to increased survival rates, longer life expectancy and reduced infant mortality during the 19th and 20th centuries. To address the research objectives, serval questions were posed: - How was mortality distributed between genders? - How was mortality distributed across the first year of the infants´ lives (neonatal/post neonatal)? - Did seasons influence infant mortality? - What were the common causes of death? - What differences and similarities existed in infant mortality among the three examined parishes and previously studied parishes in western Sweden? This historical demographic study relied on quantitative data, utilizing birth and baptismalrecords (födesle- och dopböcker), as well as death and burial records (död- och begravningsböcker) from the specified parishes and time periods. Information about deceased infants was extracted from these records and compiled into graphs and tables. The results were them compared with each other, previous infant mortality research, and placed within the broader framework of demographic and epidemiological transitions. The findings revealed both similarities and differences between northern and western Sweden. The infant mortality rate was higher among the boys, accounting for 53% of the deceased, while girls comprised 47%. However, the proportion of girls was higher in Norrland than in western Sweden. Mortality was highest in rural areas, followed by urban areas and coastal regions, contrasting with patterns in western Sweden. Jokkmokk exhibited a total mortality rate of 13% over the three time periods, while Luleå and Haparanda reported rates of 11% and 9%, respectively. Infant mortality was proportionally higher in northern Sweden than in western Sweden. Most infant deaths occurred during spring, and with an expected peak in summer. The neonatal phase accounted for the highest number of deaths. A trend was observed in northern Sweden, where more boys died due to reparatory-related reasons compered to girls, which was not evident in western Sweden. Conversely, most cases of death due to incomplete pregnancy involved girls. Infant mortality demonstrated a decline over the study period, aligning with the demographic and epidemiological transition.

Denna uppsats analyserar länders fertilitet i relation till deras ekonomi och arbetslöshet med anledning av den stora mängd rapportering i media om rekordlågt barnafödande i rika länder. Studiens syfte var att bidra med ökad förståelse kring drivkrafterna bakom trenderna i fertiliteten som förenas med teorin om rationella val där beslut om att skaffa barn antas vara ett resultat av rationella överväganden samt den demografiska transitionsteorin som kan förklara populationsförändringar baserat på historiska skeenden. Sambandet studeras genom linjär regressionsmodell som tillämpas för att undersöka sambandet för år 2020 för att se effekten av länders ekonomiska nivå och nivå av arbetslöshet på barnafödandet, men även över tid för att se effekten av ekonomiska förändringar och arbetslöshetsförändringar från år 2010 till 2020 och dess inverkan på förändringar i barnafödandet. Båda analyserna gjordes först för länderna ogrupperat samt för länderna uppdelat baserat på deras värde på FN:s index för mänsklig utveckling för att undersöka om effekterna skiljer sig. Resultaten av undersökningarna visade att variabeln som bäst förklarar variationerna i barnafödandet år 2020 är ekonomisk nivå medan arbetslöshetförändringar är bättre på att predicera förändringar över tid vilket visas i den longitudinella analysen. Till sist visade studien att effekterna skiljer sig mellan grupperna av länder men att en stor del av resultaten inte kan fastställas statistiskt och skillnaderna bör tolkas med försiktighet.

<p>Since the brain is an important prerequisite for human language there is a great interest to gain more knowledge about healthy brain activity during language mediated communication. This study examines variations in high level language ability relating to demographic factors like gender and age and relates language ability to neural activity.</p><p>Eighteen individuals in ages between 22 and 64 were included and divided into groups in relation to gender and age. The material used to assess language ability was derived from <em>Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar</em> (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000), Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg, 2007) and a reading test (Högskoleprovet). The results were correlated with measured brain activity using functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) and language paradigms. ANOVA was applied to discover possible demographic variances in language ability as well as in brain activity.</p><p>The results showed no significant differences in language ability. On the other hand there was a tendency that younger individuals scored higher on language tests than older. Naming ability was inversely related to neural activity in Broca. Neural differences were also found regarding gender and age. Men showed generally more activation than women. Younger individuals, as well as the individuals with high wordgeneration ability, activated more subtle areas than others. This study also points to a relation between high language ability and high cognitive ability.</p> / <p>Då hjärnan är en viktig förutsättning för mänskligt språk finns stort intresse för att ökakunskapen om den friska hjärnans aktivitet vid språklig kommunikation. Föreliggande studieundersöker högre språkliga förmågors variation, avseende de demografiska faktorerna könoch ålder samt relaterar språklig förmåga till neural aktivitet.</p><p>Arton försökspersoner mellan 22 och 64 år inkluderades och delades in i grupper efter könoch ålder. Materialet som användes för kartläggning av språklig förmåga härstammade frånTestbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000) samt Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg,2007) och Högskoleprovets lästest. Resultaten korrelerades med uppmätt hjärnaktivitet vidspråkliga paradigm i funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). ANOVA användes föratt upptäcka eventuella variationer mellan grupperna, både i språklig förmåga och ihjärnaktivitet.</p><p>Resultaten visade inga signifikanta variationer i språkförmåga. Däremot kunde tendenserskönjas där yngre presterade bättre på språktesterna än äldre. Benämningsförmåga befannsomvänt relaterad till neural aktivitet i Broca. Neurala skillnader upptäcktes även avseende könoch ålder. Män uppvisade generellt högre grad av aktivering än kvinnor. Den yngreförsöksgruppen, liksom de med hög ordflödesförmåga, aktiverade fler och mer subtilaområden än övriga. Studien pekade även på att hög kognitiv förmåga var relaterad till högspråkförmåga.</p>

Since the brain is an important prerequisite for human language there is a great interest to gain more knowledge about healthy brain activity during language mediated communication. This study examines variations in high level language ability relating to demographic factors like gender and age and relates language ability to neural activity. Eighteen individuals in ages between 22 and 64 were included and divided into groups in relation to gender and age. The material used to assess language ability was derived from Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius &amp; Ahlsén, 2000), Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning &amp; Tallberg, 2007) and a reading test (Högskoleprovet). The results were correlated with measured brain activity using functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) and language paradigms. ANOVA was applied to discover possible demographic variances in language ability as well as in brain activity. The results showed no significant differences in language ability. On the other hand there was a tendency that younger individuals scored higher on language tests than older. Naming ability was inversely related to neural activity in Broca. Neural differences were also found regarding gender and age. Men showed generally more activation than women. Younger individuals, as well as the individuals with high wordgeneration ability, activated more subtle areas than others. This study also points to a relation between high language ability and high cognitive ability. / Då hjärnan är en viktig förutsättning för mänskligt språk finns stort intresse för att ökakunskapen om den friska hjärnans aktivitet vid språklig kommunikation. Föreliggande studieundersöker högre språkliga förmågors variation, avseende de demografiska faktorerna könoch ålder samt relaterar språklig förmåga till neural aktivitet. Arton försökspersoner mellan 22 och 64 år inkluderades och delades in i grupper efter könoch ålder. Materialet som användes för kartläggning av språklig förmåga härstammade frånTestbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius &amp; Ahlsén, 2000) samt Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning &amp; Tallberg,2007) och Högskoleprovets lästest. Resultaten korrelerades med uppmätt hjärnaktivitet vidspråkliga paradigm i funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). ANOVA användes föratt upptäcka eventuella variationer mellan grupperna, både i språklig förmåga och ihjärnaktivitet. Resultaten visade inga signifikanta variationer i språkförmåga. Däremot kunde tendenserskönjas där yngre presterade bättre på språktesterna än äldre. Benämningsförmåga befannsomvänt relaterad till neural aktivitet i Broca. Neurala skillnader upptäcktes även avseende könoch ålder. Män uppvisade generellt högre grad av aktivering än kvinnor. Den yngreförsöksgruppen, liksom de med hög ordflödesförmåga, aktiverade fler och mer subtilaområden än övriga. Studien pekade även på att hög kognitiv förmåga var relaterad till högspråkförmåga.

Det råder stora ojämlikheter mellan Sveriges kommuner. Dessa ojämlikheter mynnar ut i tvåtrender som råder i många mindre kommuner: befolkningen åldras och urbaniseringsgradenökar. Urbaniseringsgraden har gjort att mindre kommuner har ett försämrat ekonomiskt lägreoch många kommuner står inför valet att antingen höja skatten eller reducera den kommunalaservicen. I denna uppsats kartlägger vi genom ekonomiska begrepp hur två medelstorakommuner har hanterat den demografiska utvecklingen samt vad kommunerna bör fokuserapå för att öka sin attraktivitet.Utifrån de demografiska nyckeltal som studerats kommer vi fram till att mycket av deekonomiska svårigheter som uppkom på 1970-talet lever kvar än idag hos många kommuner.De har hamnat i en negativ spiral som är svår att ta sig ur. Kommuner som å andra sidanklarat sig bättre ur krisen har haft ett bättre ekonomiskt utgångsläge. Det finns även ett tydligtsamband mellan en bra integration av så kallade outsiders och de kommunala finanserna.Uppsatsen tydliggör att en god arbetsmarknad, attraktiva bostäder och bra kommersiellt utbudär avgörande för en kommuns attraktivitet. / Currently there are big differences between municipalities in Sweden. These differences leadto two dissimilar tendencies: the population is aging and the degree of urbanisation increases.The urbanisation has set several smaller municipalities in a severe economic situation and alot of municipalities are facing to either raise the local tax or reduce the public service. In thispaper the authors’ research through economic concepts how two medium sized municipalitieshave handled the demographic changes and what the municipalities should do in order toincrease their attractiveness.The findings of this study indicate that the demographic changes, to a large extent, dependson previous recessions in the municipalities which still is causing an unbalanced economy.The municipalities are facing a downward spiral that is hard to emerge from. On the otherhand some municipalities managed the recessions in a more successful way and are nowfacing a more positive economic position. Further, there is a clear correlation between a wellfunctioningintegration on the labour market and public finances. The result of the paper alsoshows that a well-functioning labour market, housing market and commercial supplydetermines municipalities’ attractiveness.

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de särskiljer sig från tidigare generationer med ett antal karaktäristiska drag. Dock, är det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan även ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer.  Experter är eniga om att det finns ett flertal faktorer som påverkar individers riskbenägenhet och att faktorerna varierar beroende på individens ålder. Detta leder oftast till att när ämnet undersöks, riktar forskarna in sig på en viss åldersgrupp eller generation. Det begränsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenägenhet. Därav är syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer påverkar riskbenägenheten hos studenter ur Generation Y.  Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte. Theory of Planned Behavior är den teori som hypoteserna grundats på. Den insamlade empirin utgjordes av en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning som har en begränsning till fem skolämbeten. / The youth of today belongs to a generation called Generation Y and are distinguished from previous generations by a number of characteristic features. However, it is not only these features that can be distinguished between Generation Y and previous generation, but also a different kind of risk behavior. Experts agree that there are several factors that affect individuals' willingness to take risks and that these factors vary depending on the individual's age. This often results to, when this field is studied, that scientists aim on a specific age group or generation. Research regarding Generation Y has been conducted, however, there is limited research that specifically addresses Generation Y and risk propensity. Hence, the aim of this research is to examine how demographic factors influence the risk propensity of Generation Y. This dissertation adopted a positivist research philosophy with an explanatory purpose. Theory of Planned Behavior is the theory that the hypotheses are based on. The empirical data was collected using a quantitative study, in the form of a survey limited to five institutions of higher education.