Studien handlar om immigration i en landsbygdskommun och syftar till att belysa platsens betydelse för integration och etablering med särskilt fokus på landsbygdsspecifika förhållanden. Studien är gjord i Ragunda kommun i Jämtland, en av Sveriges till befolkningen minsta kommuner. 2017 var Ragunda en av de 10 kommuner som tog emot störst andel nyanlända i förhållande till folkmängd. I studien undersöks hur invandrade personer upplever att anlända och bo på en mindre ort, hur man betraktar platsens möjligheter och hinder och hur man resonerar kring en framtid på orten. Vidare undersöks vilken betydelse de lokala demografiska utmaningarna har i förhållande till hur immigrationen betraktas i kommunen. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av 15 intervjuer och kompletterande observationer. Fenomenologi är det främsta teoretiska perspektiv som inspirerat analyserna. Flertalet av de invandrade informanterna har tidigare bott i miljonstäder och omställningen till att bo i en landsbygdsmiljö har handlat om att ”omvänja” sig till en ny livsstil i både materiella och immateriella aspekter. Särpräglande för integration i landsbygd tycks vara att det är förhållandevis lätt att bli en del av en ytlig social ortsgemenskap. Man erkänner och bekräftar varandra genom ”hejande” när man möts på orten och håller koll på varandra i ett samhälle där ”alla känner alla”. Däremot tycks avsaknaden av mötesplatser där ytliga sociala kontakter kan omsättas till samtal och sedermera vänskap upplevas som en brist i det lokala samhället. Samhällets etableringsinsatser syftar till att ge nyanlända invånare ett grundläggande språk och orientering i samhället och arbetsmarknaden. Verklig integration är dock relationell och kräver att samhällets invånare möts i sociala relationer. Flera informanter har utvecklat strategier för att skapa interaktioner med den etablerade lokalbefolkningen och på så vis förbättra sina möjligheter att utveckla språk och ett lokalt socialt nätverk. Den lokala arbetsmarknaden upplevs begränsad och betraktas som en utmaning för nya invånare att långsiktigt stanna kvar i kommunen. Flertalet informanter uppger att arbete är den viktigaste förutsättningen för att bo kvar i framtiden. De invandrade informanternas känsla inför platsen varierar mellan att den anses vara ”en plats utan potential” och ”världens bästa by”. De allra flesta lyfter dock fram såväl positiva som negativa aspekter av landsbygdens förutsättningar, vilket påverkar deras trivsel och framtidsförhoppningar på platsen. / The study is about immigration in a rural municipality and aims to highlight the importance of the site for integration and establishment with particular focus on rural-specific conditions. The study was conducted in the small municipality Ragunda in Jämtland. In 2017, Ragunda was one of the 10 municipalities in Sweden that received the largest proportion of refugees with resident permit in relation to population. The study examines how immigrants experience arriving and living in a small, rural site, how they consider the opportunities and obstacles of the place, and how they consider a future in the region. Furthermore, the significance of local demographic challenges in relation to how immigration is considered in the municipality is investigated. The study is qualitative and the empirical material consists of 15 interviews and additional observations. Phenomenology is the main theoretical perspective that inspired the analyzes. Most immigrant informants have previously lived in million cities and the transition to living in a rural environment has also been a "transforming" into a new lifestyle in both material and immaterial aspects. Particular for integration in rural areas seems to be that it is relatively easy to become part of a shallow social community. You acknowledge and confirm each other by greeting when you meet in the streets and keep an eye on each other in a society where "everyone knows everyone". On the other hand, the lack of social meeting spots seems to make shallow social contacts hard to transform into conversation and subsequently friendship and that is perceived as a shortcoming in the local society. The society’s establishment efforts aim at giving immigrants a basic language and orientation in the society and the labor market. Real integration, however, is relational and requires residents to meet in social relations. Several informants have developed strategies to create interactions with the established locals and thus improve their opportunities for developing language ​​and a local social network. The local labor market is perceived to be limited and is considered a challenge for new residents to stay in the municipality for a long time. Most informants state that work is the most important condition for staying in the region in the future. The attitude towards the place varies between being considered "a place without potential" and "the best village in the world". However, most people highlight both positive and negative aspects of rural conditions that affects their well-being and future hopes in the region.

The recent and well debated topic of sustainable investments together with the contradiction of the typical sustainable individual and the typical investor constitutes the purpose for the empirical research. Secondary shareholder data obtained from the Central Securities Depositary, Euroclear Sweden, together with corporate sustainable ratings from Thomson Reuters contributes to portraying the typical Swedish sustainable investor. Together with previous research we find that women tend to invest more in sustainable companies than men and that a lower income is related to a higher degree of sustainable investments. In conflict with presented theories we state that, based on our sample, investors over age 65 hold more sustainable companies than their younger counterpart. Regarding gender the results show that women invest more in sustainable companies than men. / Hållbara investeringar är ett ämne som fått ett allt större fokus vid investeringsbeslut och påverkan på miljö och social rättvisa är högaktuellt i den vardagliga debatten. Den grupp individer som beskrivs vara intresserade av hållbarhetsfrågor i allmänhet är unga kvinnor. Samtidigt visar tidigare undersökningar att i sammanhanget investerare är den typiske investeraren en man över 50 år. Uppsatsens problemformulering utgår från denna skillnad mellan den hållbara individen och den typiske investeraren för att undersöka vilka investerare som står för investeringar i hållbara företag. De demografiska faktorerna kön, ålder, årsinkomst, portföljvärde och bostadsort används i uppsatsen för att identifiera skillnader mellan hållbara och icke-hållbara investerare. Samt ifall demografiska faktorer har något samband med en investerares grad av hållbarhet. Ägardata för de demografiska faktorerna har baserats på Euroclear Swedens värdepapperscentral. Företagen i urvalet har hållbarhetsklassificerats utifrån Thomson Reuters ESG-score, en betygsättning av företag med hänsyn till deras arbete kring miljö, social och bolagsstyrningspåverkan.  Tidigare forskning presenterar demografisk utformning för investerare som tar hänsyn till hur deras placeringar påverkar omvärlden. Enhälligt för tidigare forskning är att det är kvinnor som bryr sig om hållbarhet och investerar socialt ansvarsfullt, samt att unga investerare väljer i större utsträckning hållbarhet jämfört med äldre. För inkomst pekar tidigare forskning inte på en gemensam inkomstklass utan beroende på i vilket land undersökningen är gjord samt på vilken investerartyp den är gjord skiljer sig resultatet åt. Storstadsbor investerar enligt tidigare forskning mer hållbart än övrig befolkning och portföljvärdet för hållbara investerare beskrivs i regel vara lägre än för de icke hållbara. Genom t-test undersöks skillnaden mellan hållbara samt icke-hållbara och genom regressionsanalyser undersöks hur demografiska variabler har en påverkan på graden av hållbarhet i svenska privata aktieportföljer.  Undersökningen finner vad gäller skillnaden mellan hållbara och icke-hållbara investerare att variabeln ålder utgör en statistiskt signifikant skillnad mellan de olika investerartyperna. Resultatet talar emot den teoretiska referensramen och visar att investerare över 65 år har högst koncentration i hållbara företag, jämfört med åldersklasserna 18-44 och 45-64. Skillnaden mellan könen tyder även på att kvinnor investerar mer hållbart än män och att hållbara investerare har en lägre genomsnittlig inkomst än de icke hållbara investerarna.

Generation Y is the cohort that are facing the risk of being affected if the public pension system runs out of funds. Luckily enough time are at their favor with roughly 30 years until retirement. By creating a better understanding about what factors effects the individual investor the most it becomes easier to motivate a higher level of saving and investments. That can prevent an increased number of elderly living in poverty. Previous research has for a long period of time studied different aspects of invest behavior. The aim of the thesis is to explain the impact of different demographical factors on the long term financial planning behavior of Generation Y in comparison with Generation X. The study was performed with a quantitative method, a positivistic philosophy and deductive approach. The results show that the only demographic factors affecting Generation Y are age and ethnicity. Other variables affecting the investment behavior was financial knowledge and overconfidence. The key conclusion is that demographic factors does not affect Generation Y to the same extent as with previous Generations. Financial knowledge on the contrary turns out to be the singlehanded most affecting factor on the long term financial planning of the Generation. / Generation Y är den kohort som riskerar att bli drabbad om de statliga pensionsmedlen visar sig inte räcka till. Gynnsamt nog har generationen tiden till sin fördel då de har cirka 30 år kvar till pensionen. Genom att bättre förstå vad som påverkar en individs investeringsbeteende blir det lättare att kunna motivera till ökad grad av sparande och investeringar. Detta kan förhindra en ökande mängd fattigpensionärer. Tidigare forskning har länge studerat olika aspekter på investeringsbeteende. Denna uppsats syftar till att förklara olika demografiska faktorers påverkan på Generation Ys långsiktiga investeringsbeteende i jämförelse med sina föregångare Generation X. För att uppfylla syftet utgår studien ifrån en positivistisk kunskapssyn med en deduktiv ansats samt en kvantitativ metod som grundas på en urvalsundersökning genom frågeformulär. Resultaten visar att de enda demografiska faktorerna som påverkar Generation Ys långsiktiga finansiella planering är ålder och etnicitet. Ytterligare variabler som kunnat påvisas påverka generationens investeringsbeteende är framförallt finansiell kunskap, men även karaktärsdraget overconfidence. En viktig slutsats är att demografiska faktorer inte påverkar Generation Y i samma utsträckning som hos tidigare Generationer. Istället visar sig finansiell kunskap vara den enskilt starkast påverkande faktorn till långsiktig finansiell planering hos Generationen.

Denna uppsats ämnar studera miljörättvisa i Stockholms län genom att undersöka om det finns skillnader inom länet gällande miljökvalitet, och huruvida det i så fall finns ett samband mellan miljökvalitetsfaktorer och socioekonomiska faktorer. En GIS-baserad metod i kombination med statistiska analyser användes för att besvara frågeställningarna. Parametrarna bullernivåer, kvävedioxid- samt partikelhalter och närhet till grön- och vattenområden studerades i relation till inkomst, sysselsättning och utbildning i korrelationsanalyser. Observationerna bestod av Stockholms läns 1287 demografiska statistikområden. Analyserna utfördes på hela länet samt kompletterades av analyser där observationerna i Stockholms innerstad exkluderades. Relativa miljökvalitetsrankingar och socioekonomiska rankingar skapades och visualiserades med kartor. Studien visar en mycket svag korrelation mellan låg socioekonomisk status och sämre miljökvalitet, ett samband som blir starkare när innerstaden exkluderas. Alla studerade socioekonomiska variabler korrelerade med avstånd till vatten, ett resultat som indikerar att avståndet till vattenområden är längre i socioekonomiskt svaga områden. Undersökningen påvisar även att socioekonomiskt svaga områden har högre bullernivåer men en större närhet till grönområden jämfört med socioekonomiskt starka områden. Exkluderandet av Stockholms innerstad påverkade sambandsstyrkan för samtliga variabler vilket indikerar att inom innerstaden är den socioekonomiska nivån generellt hög medan den miljömässiga generellt är låg. / This paper aims to study environmental justice in the Stockholm region by examining whether there are differences concerning environmental quality within the region and, if so, whether there is a correlation between the socioeconomic variables and the variables of environmental quality. A GIS-based method in combination with statistical analyses has been used to answer the research questions. Noise pollution, levels of nitrogen dioxide and particles, as well as distance to greenspace and waterbodies were studied in relation to income, employment and education in correlation analyses. The observations consisted of the 1287 demographic statistic areas in Stockholm region. The analyses were made on the entire region as well as complemented by analyses where the inner city of Stockholm had been excluded. Relative rankings of the areas based on environmental quality as well as socioeconomic standard were made and visualised with maps. The study shows a very weak correlation between lower socioeconomic standard and worse environmental quality, a correlation that strengthens when the inner city is excluded. All examined socioeconomic variables correlated positively with distance to water, indicating that the distance to water is greater in areas with lower socioeconomic standard. The study also shows that areas with lower socioeconomic standard have higher levels of noise pollution but a shorter distance to greenspace compared to areas with a higher socioeconomic standard. The exclusion of Stockholm inner city affected the correlation for all examined variables, indicating that socioeconomic standard within the inner city is generally high, while the environmental quality is generally low.

Studien syftar till att undersöka och kartlägga vilka attityder de demografiska grupperna (Kvinnor 20-30, Män 20-30, Kvinnor 35-55 och Män 35-55) har gentemot rörliga virala kampanjer inom svenska livsmedelsbranschen. Vidare syftar studien till att se vilka slags rörliga virala kampanjer som sprids och varför inom de valda demografiska grupperna. Avslutningsvis undersöker studien vilken påverkan passiva och aktiva rörliga virala kampanjer har på attityden och spridningen hos de demografiska grupperna.För att besvara studiens frågeställningar har tre metoder valts ut för att utvinna relevant material. Först utfördes en litteraturgranskning för att kartlägga tidigare forskning, vidare utfördes huvudmetoden bestående av fyra fokusgrupper som var indelade utifrån deras demografi (6 stycken kvinnor 20-30 år, 6 stycken män 20-30 år, 6 stycken kvinnor 35-55 år och 6 stycken män 35-55 år). Avslutningsvis utfördes en analys av den insamlade datan som baseras på att skapa övergripande och meningsbärande kategorier utifrån antaganden som nämnts i datainsamlingen. De slutgiltiga meningsbärande kategorierna blev Attityder, Spridning samt Passiva/Aktiva budskap.Med utgångspunkt i studiens resultat- och diskussionsdel framgår det att relaterbar humor är den starkaste faktorn till att något sprid för alla studiens demografiska grupper. Väldigt lite spridning sker över Facebook när det gäller svenska livsmedelsbranschens kampanjer och för att öka denna måste den tidigare nämnda faktorn tas i beaktning mer än vad den gör idag anser alla demografiska grupper. Studiens demografiska grupper föredrar både passiva och aktiva kampanjer så länge de presenteras på ett humoristiskt sätt. Yngre män gillar dock även kontroversiell reklam, denna åsikt delade dock ingen annan demografisk grupp. / The study aims to investigate and identify the attitudes of the demographic groups (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55) towards viral campaigns in the Swedish food industry. Furthermore, the study aims to see what kinds of viral campaigns are being spread and why within the selected demographic groups. Finally, the study examines the influence of passive and active viral campaigns on attitudes and spread within the demographic groups.To answer the study's questions, three methods have been selected to extract relevant material. Firstly, a literature review was conducted to survey past research. Secondly, the main method consisted of four focus groups that were divided based on their demographics (Women 20-30, Men 20-30, Women 35-55 and Men 35-55). Finally, an analysis of the collected data was performed, which is based on creating overall and meaningful categories based on assumptions mentioned in the data collection. The final categories were Attitudes, Spread and Passive / Active messages.Based on the results and the discussion part of the study, it appears that relatable humor is the strongest factor when it comes to spreading a campaign in any of the study's demographic groups. Very little is being spread across Facebook regarding the Swedish food industry's campaigns and to increase this, the factor that is earlier mentioned must be taken into account more than it does today, according to all demographic groups in the study. The study's demographic groups prefer both passive and active campaigns as long as they are presented in a humorous way. Younger men however, also prefer controversial advertising, this opinion was however not shared with the rest of the demographic groups.

Introduktion: Hälsokompetens är viktigt för individen för att på ett adekvat sätt kunna ta till sig hälsoinformation, bearbeta, reflektera samt omvandla kunskaperna till praktik. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, då elever oavsett bakgrund ingår i skolsystemet. Grundskolläraren har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet som sker på skolan riktat mot eleverna. Syfte: Syftet med studien var att utforska grundskollärares totala nivå av hälsokompetens och på vilket sätt nivån skiljer sig mellan variablerna i instrumentet HLS-EU-Q16. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Instrumentet HLS-EU-Q16 inkluderades i enkäten för att undersöka nivån av hälsokompetens. Rekrytering skedde via sociala medier. Frekvens och Chi2-test genomfördes. Resultat: Bland grundskollärarna (n=22) hade 90.9% en tillräcklig hälsokompetensnivå, medan 9,1 % hade problematisk hälsokompetens. Medelålder var 46.7 år och medelarbetslivserfarenhet var 16 år. Självskattat allmänt hälsotillstånd var 39.7% mycket bra, 51.6% bra, samt 9.7 någorlunda. Av deltagarna hade 35.5% en utbildning på fyra år eller mindre, och 64,5% hade över fyra års utbildning. Det fanns frågor inom instrumentet HLS-EU-Q16 som varierade. Självskattad allmänt hälsotillstånd tenderade att påverkas av ålder och utbildningsnivå. Demografiska variablerna ålder, arbetslivserfarenhet, hälsotillstånd, utbildningsnivå samt kön kunde inte inkluderas i en sambandsanalys med utfallsvariabeln hälsokompetensindex på grund av för litet stickprov. Slutsats: Hälsokompetensnivån var hög i studiepopulationen / Introduction: A high health literacy level is important for the individual to be able to adequately absorb, process and reflect over health information, and transform health knowledge into practice. The school is an important arena for health promotive work, as students, regardless of background, are part of the Swedish school system. Primary school teachers have important roles in health promotive school interventions, when students are the target population. Aim: The study aim was to explore primary school teachers' level of health literacy and in what way the level differs between included demographic variables. Method: A cross-sectional study was conducted using a web-based survey. The instrument HLS-EU-Q16 was included in the questionnaire to examine the level of health literacy. Participants were recruited through Facebook. Results: Among primary school teachers, 90.9% had sufficient health literacy and 9.1% problematic. The average age was 46.7 years and the average work experience was 16 years. Self-rated general health condition was 39.7% very good, 51.6% good, and 9.7% reasonably. The education level among participants differed,where 35.5% had an education that were four years or less and 64.5% had over four years of education. The demographic variables age, work experience, state of health, level of education and gender could not be included in a correlation analysis with the outcome variable health literacy index due to too small sample group. Conclusion: The level of health literacy is high in the study group of primary school teachers.

Bakgrund: Generation Y kan inte förvänta sig samma kompensationsgrad vid sin pension som tidigare generationer. Det beror på två saker, för det första har det svenska pensionssystemet genomgått en reformering år 1999, och för det andra så har generation Y:s en sen etableringsålder på arbetsmarknaden. Samtidigt uppger de att de önskar sig en liknande levnadsstandard i pensionen som när de arbetade, vilket bara kan uppnås med ett privat pensionssparande. Paradoxalt nog så är det en låg andel som faktiskt initierat ett provat pensionssparande. Det kan relateras till att generation Y kan anses som finansiellt omogna och riskaversiva. Det är därav av vikt för generationen att initiera ett privat sparande med hänsyn till den levnadsstandard de eftersträvar vid pensionering. Därtill finns det flera psykologiska bias som kan påverka individers rationalitet vid ekonomiska beslutsfattanden. Dessa bias kan dessutom vara olika framträdande beroende vilket kön och demografisk grupp som individen tillhör. Det är därför av vikt för generationen att förstå hur dessa bias framträder vid sparandet och hur de bör hantera dessa för att uppnå ett optimalt sparande utifrån deras framtida önskade levnadsstandard.  Syfte: Studien syftar till att kartlägga hur psykologiska faktorer, demografiska faktorer samt risktagande samvarierar med privat pensionssparande i generation Y. Dessutom undersöks hur de demografiska undergruppernas privata pensionssparande skiljer sig åt. Slutligen syftar studien även till att undersöka skillnader och likheter i män och kvinnors fallenhet för psykologiska bias vid privat pensionssparande.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats där empirin primärt samlats in genom en enkät som sedan ställts i relation till tidigare forskning. För att besvara studiens frågeställningar utfördes dels t- tester för att identifiera skillnader mellan de demografiska undergruppernas privata pensionssparande och deras fallenhet för psykologiska bias. Dessutom utfördes multipla linjära regressioner för att identifiera signifikanta samvariationer mellan psykologiska bias, risk och privat pensionssparande.  Resultat: Studien visar på att generation Y bör se över sitt privata pensionssparande då det finns en hög sannolikhet att de sparar för lite i förhållande till den levnadsstandard de själva uppger att de vill ha. Orsaken till detta kan delvis förklaras av att de dels har fallit för psykologiska bias, dels att demografiska faktorer gett upphov till skilda sparbeteenden. Höginkomsttagare, riskaptit och överkonfidens uppvisade positiva samvariationer med det privata sparandet. Männen i studien var mer överkonfidenta, överoptimistiska och risktagande än kvinnor, och kvinnor uppvisade en högre fallenhet för dispositionseffekten och snakebite. / Background: The reformation of the Swedish retirement system in 1999 and generation Y’s late age of establishment in the labor market have resulted in a lower compensation in their retirement compared with previous generations. Therefore, these individuals need to initiate private saving accounts on their own to reach a satisfactory standard of living when reaching the age of retirement. However, the reported proportion of individuals that have initiated a private saving account of any kind is low. The generationis known to be risk-averse and displays an immature attitude towards financial decision-making and there are several psychological biases that may interfere with rational decision making. These biases may also appear differently regarding what gender and demographic group the individual belongs to. To reacha sufficient standard of living at retirement, generation Y needs to recognize how these biases may comeinto play. Purpose: The purpose of this study is to determine how psychological factors, demographic factors and risk-taking covariates with the private retirement savings in generation Y. Additionally, the study analyzes the demographic sub-groups and how their private retirement savings differ. Lastly, the study aims to identify how women and men differ in displaying psychological biases and what implications these biases have for private retirement savings. Methodology: The study applies a quantitative research method. The data was collected from an onlin survey and related to previous research. T-tests were used to depict differences between the demographic sub-groups' private, retirement savings and behavioral biases. A Linear multiple regression analysis was also used to examine significant covariations between psychological biases, risk-taking and private retirement savings in generation Y. Results: The result of the study illustrates that generation Y are most likely irrational in their decision-making, and psychological biases are most likely present in their decisions. Demographic sub-groups exhibit different saving behaviors. Individuals with high income, risk appetite and overconfidence display positive covariations with private retirement savings. The male respondents were more overconfident,over optimistic, and risk-taking compared to the women in the study. They were in contrast more prone to the disposition effect and snakebite.

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning. / Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

Det som ofta faller bort i den offentliga debatten är att segregationens innebörd anspelar på åtskillnader av olika grupper, inte enbart de ”utsatta” utan även de socioekonomiskt starkare grupperna. Denna studie kommer att undersöka hur segregationen ser ut inom Sundsvalls tätortsområden och vilka faktorerna är som har störst påverkan till de skillnader som finns. Studien baseras på att urskilja den relativa segregationen, d.v.s. fördelningen av segregationspåverkande faktorer, i positiv och negativ riktning. Syftet i studien är sedan att jämföra två olika geografiska indelningssystem. Det ena är det kommunala nyckelkodssystemet (NYKO) och det andra är Statistiska centralbyråns regionala indelningssystem, demografiska statistikområden (DeSO). I metoden har två olika index använts för att mäta fördelningen av segregationsfaktorer genom en multikriterieanalys (MKA). Den första mätningen har skett genom en nyutvecklad segregationsindex och den andra mätningen genom index of dissimilarity. Studien har visat att det finns svårigheter kring att använda ett indelningssystem som kan verka funktionellt i alla avseenden. Beroende på vad studien syftar till att mäta så spelar olika zon- och skalindelningar en stor roll i hur resultatet framställs. Resultatet visar att segregationen utspelar sig inom både de socioekonomiskt svaga och starka områdena. Det finns däremot svårigheter med att bedöma vilken områdesindelning som är mest användbar då de verkar på olika grunder. Genom att jämföra DeSO och NYKO har resultaten av studien visat att befolkningsantalet och storleken på den geografiska områdesindelningen har en stor betydelse för hur pålitlig en studie kan bli. / What often falls away in the public debate is that the meaning of the segregation alludes to the separation of different groups, not just the "vulnerable" but also the socio-economically stronger groups. This study will investigate how the segregation plays out within Sundsvall's urban areas and which factors have the greatest impact on the differences that exist. The study is based on distinguishing the relative segregation, i. e. the distribution of factors affecting segregation, in a positive and negative direction. The purpose of the study is then to compare two different geographical area systems. One is the municipal key code system (NYKO) and the other is the state regional area system, demographic statistics areas (DeSO). In the method, two different indexes have been used to measure the distribution of segregation factors through a multi-criteria decision analysis (MKA). The first measurement has been made by a newly developed segregation index and the second measurement by the index of dissimilarity. The study has shown that there are difficulties in finding an area system that can function efficiently for all purposes. Depending on what the study aims to measure, the different zone and scale configurations play a major role in how the result is produced. The result of the study shows that the segregation takes place in both the socio-economically weak and strong areas. There are, on the other hand, difficulties in assessing which of the two area systems that is the most practical since they both operate on different grounds. By comparing DeSO and NYKO, the results of the study have shown that the population and size of the geographical area unit are of great importance for how reliable a study can be.

Wearables som teknologi inom träning är ett etablerat koncept och många använder sig av dessa bärbara enheter. Statistik från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att 23% av alla vuxna inte är tillräckligt fysiskt aktiva och forskning visar även på att många slutar använda sina wearables. Samtidigt har det gjorts få studier som undersöker dem faktorer som får användarna att acceptera teknologin. Denna studie kommer med utgångspunkt i UTAUT-modellens konstrukt och demografiska variabler, studera svenskatalande användares acceptans av deras wearable i träning. Den data som studien bygger på samlades in genom en surveyundersökning och analyserades med statistiska metoder. Resultatet av den kvantitativa studien påvisade att intentionen till att använda en wearable i träning har störst påverkan på den faktiska användningen. Intentionen påverkas främst av förväntad prestanda. / Wearable fitness technology is a well known concept, with plenty of users. Statististics from the WorldHealthOrganization show that 23% of all adults do not exercise enough. Other studies have shown that many users stop using their wearable devices, as well as the fact that earlier studies have not focused on explaining acceptance and intention to use wearables in fitness. Following study is based on the constructs and moderating variables of the UTAUT-model and implies to investigate wearables acceptance in fitness of swedish speaking people. The data was gathered by a survey and was analysed using statistical methods. We found that Behavioral intention explained Use behaviour, and the intention to use wearable in fitness was mostly affected by Performance Expectancy.