<p>This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.</p><p>In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the “common” meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.</p><p>My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis. This leaves, for that specific issue, two alternatives; a weak conception of values with a strong conception of the will of the people, and, a strong conception of values with a weak conception of the will of the people. I also conclude that there are problems with both alternatives. A weak conception of values could result in moral diffi-culties, such as a majority oppresses a minority. And a strong conception of values could result in an excavation of democracy.</p><p>As for the conceptions of democracy, I conclude that the pluralistic democracy has a relativistic view on values and an (more or less) unlimited conception of the will of the people. The delibera-tive democracy has a similar conception with a few exceptions. The constitutional democracy have a somewhat relativistic conception of values but with objectivistic elements, and hence a limited conception of the will of the people.</p>

No description available.

No description available.

<p>SAMMANDRAG</p><p>Under min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?</p><p>Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?</p><p>Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.</p><p>Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta. Vidare kan jag se andra saker som eleverna lyfter fram men med större spridning, däribland rättvisa/att alla har samma rättigheter, åsiktsfrihet och att majoritet vinner över minoritet. Av det som eleverna finner relevant när det gäller demokratibegreppet så går det att utläsa skillnader mellan vad tjejer och killar tycker är viktigt.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>During my present training to become a social science teacher, I have found the subject about democracy very interesting. Since I am studying to become a teacher for children at upper secondary school, it is their wievs on the subject I have focused on in this paper. How does our students at upper secondary school look at democracy? Are there any differences between the genders?</p><p>Robert Dahl shows a few examples of criteria that should be fulfilled in order to have democracy, but how well does this compare with what the students say about democracy?</p><p>I have done my research in two upper secondary school classes, one with boys and one with girls. The method I’ve used for my examination is that I’ve given the students one open question to answer in writing.</p><p>The most important issue for these pupils are to be able to influence and to be able to vote. Further on I also describe how they are interested in subjects such as freedom of rights, freedom of speech and that majorities wins over minorities. I also find that there are some differences between the boys’ and girls opinions.</p>

<p>The UN was established after the Second World War. The organization’s primary goal was to maintain peace among all nations. When the UN intervenes in other states affairs, it is violat-ing the principles it is set to defend, principles of non-intervention and respect for sover-eignty. The outcome from such interventions is very important, a result that can legitimize the action. It is important that interventions give birth to democratic processes and respect for human rights, values that constitute the organisation.</p><p>Why some countries go to war and others don’t is hard to say but one thing can be said about war – democratic states don’t wage war against each other. Thus, democracy would be a guarantee for mutual peace among all nations.</p><p>The purpose of this essay is to find out if the prospects for democracy, as result of UN-interventions, were fulfilled. Did the interventions created conditions for democracy in the future.</p><p>• Did the interventions result in a democratic process?</p><p>• Is there something special in comment for countries with a similar democratic develop-ment?</p><p>• Can the current situation legitimize the actions?</p><p>Cease studies, comparisons between intensions of democracy and the current situation, is one way to find an answer to the question mentioned above and will correspond to the purpose of this essay. In order to see the whole picture I will use different criteria to define democracy.</p><p>Democracy and UN-interventions (Karlstad University Press 2002), a disputation by Andreas Andersson, will be my starting point. He states that democracy is an aspect of interventions that many countries consider as most relevant for commitment and legitimacy.</p><p>Not one of the countries can be called a democracy today and the situation for the people has not improved much. The result of the intervention can not give legitimacy to the action. The UN-interventions has consolidated the situation more than creating the necessary conditions for democracy.</p><p>I could not through my research find anything specific that does unite or separate some of the cases. The only thing the countries of my essay have in comment is the lack of success from the UN-interventions, from a democratic point of view.</p><p>The countries are facing many problems that disturb the democratic transition. Discrimination is one obstacle, there can not be a democracy when half of the population is being excluded from the political arena. Illiteracy and restriction of press freedom is an other problem, the Opposition can not reach out to people by newspapers, an important channel for exchange of opinions.</p><p>Democracy in all areas of the community is a way to secure peace and should be a priority even for already democratic states. The next question to be answered, an invitation to further research, is: What do democratic states do in order to deepen and consolidate democracy within their own society?</p>

SAMMANDRAG Under min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati? Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens? Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara. Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta. Vidare kan jag se andra saker som eleverna lyfter fram men med större spridning, däribland rättvisa/att alla har samma rättigheter, åsiktsfrihet och att majoritet vinner över minoritet. Av det som eleverna finner relevant när det gäller demokratibegreppet så går det att utläsa skillnader mellan vad tjejer och killar tycker är viktigt. / ABSTRACT During my present training to become a social science teacher, I have found the subject about democracy very interesting. Since I am studying to become a teacher for children at upper secondary school, it is their wievs on the subject I have focused on in this paper. How does our students at upper secondary school look at democracy? Are there any differences between the genders? Robert Dahl shows a few examples of criteria that should be fulfilled in order to have democracy, but how well does this compare with what the students say about democracy? I have done my research in two upper secondary school classes, one with boys and one with girls. The method I’ve used for my examination is that I’ve given the students one open question to answer in writing. The most important issue for these pupils are to be able to influence and to be able to vote. Further on I also describe how they are interested in subjects such as freedom of rights, freedom of speech and that majorities wins over minorities. I also find that there are some differences between the boys’ and girls opinions.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats. Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande. Det är i den pågående verksamheten och i de institutionella strukturerna som det skiljer sig. Resultatet av det pågående arbetet har visat att det finns stora skillnader när det gäller rekrytering och information samt legitimitet bland både ungdomar och politiker men likheter kring kommunikation med politikerna. De institutionella strukturer som behandlas är kontaktpersonens funktion och skolans attityd och båda dessa visar upp tydliga skillnader.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser. Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Vi intervjuade fem klasslärare och delade ut enkäten till dessa fem klasser, 93 elever. Resultatet visar att eleverna upplever att det finns inslag av elevinflytande i klassrummet men att de inte kan påverka hur schemat ser ut. Det som eleverna upplever styrks av lärarna när vi intervjuade dem. Lärarna poängterar att elevinflytandet finns med vid praktiska beslut om arbetssätt och redovisningsform, men inte i planeringsstadiet av undervisningen eller hur schemat ska se ut. Lärarna menar att de äger frågan Vad? som undervisningen ska bestå av utifrån kursplanerna och eleverna får vara med och bestämma När? och Hur?