Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om på vilket sätt som den pedagogiska dokumentationen kan användas för verksamhetsutveckling. I studien används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts tillsammans med åtta verksamma förskollärare från två Reggio Emilia förskolor. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen ses som ett viktigt arbetsverktyg i förskolan och att det hjälper förskollärarna att få syn på saker som de själva beskriver annars kan vara osynliga. Första slutsatsen i vår studie är att förskollärarna anser att det är viktigt att reflektera tillsammans med barngruppen och arbetslaget kring gjorda dokumentationer. På så sätt kan man få syn på barns läroprocesser och förskollärarnas förhållningsätt i praktiken. Andra slutsatsen är att brist på tid och personal påverkar den pedagogiska dokumentationen negativt och begränsar arbetet med den.

Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget: • att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn, • att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande, • att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och • att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer, och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget: • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet, • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhället Trots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever.

No description available.

Democracy, influence and school are three keywords that characterize many of today's debates taken place both within the world of school and outside. Articles in newspapers and theses are written with the purpose to investigate how these three concepts can and should relate to each other, however, there are differences between how and the extent to which students should be involved and influence the school's activities and its democratic mandate. The purpose of this study is to examine how democratic representation is reflected in school activities. Through interviews with two student representatives from two student bodies, I want to examine how they see their work and its opportunities for advocacy in school activities. The result of this study indicates that through the theoretical framework of democratic representation, the two student representatives can and can not be seen as representative for the whole school and its pupils. Also, it is not well-known by the pupils that these types of student organisations exist.

”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Skolverket, 2016:12). Så står det skrivet i förskolans läroplan, vilket alla svenska förskolor är ålagda att följa. Men hur det praktiskt ska ske är upp till varje förskola och förskollärares tolkning. Vi valde därför att undersöka hur förskollärare arbetar för att möjliggöra att alla barn får inflytande i verksamheten. Som metod för att samla in data användes kvalitativa intervjuer, för att kunna utröna mönster, skillnader och likheter mellan de intervjuades problematisering av ämnesområdet. Totalt intervjuades fyra aktiva förskollärare. Förskollärarna i studien lyfter en ganska samlad bild över vilka förutsättningar som behövs för att möjliggöra att alla barn får inflytande i förskolan. Svårigheterna som förskollärarna påtalar skiljer sig desto mer. Alla förskollärare konstaterar att graden av inflytande kan skilja sig mellan barn, men att förskollärarna är medvetna om denna problematik och arbetar för att alla barn ska ges möjlighet att få inflytande i verksamheten.

Problemformulering och syfte: Inom svensk politik har kategorin av icke folkvalda vuxit i antal och är numera konstant närvarande och aktiva inom det politiska systemet. Dessa yrkesroller har anställts för att bedriva politik och är därmed inte folkvalda representanter. De icke folkvalda innefattar yrkesroller som exempelvis politiskt sakkunniga och pressekreterare i Regeringskansliet samt politiska sekreterare i riksdagen. Eftersom att kategorin av icke folkvalda aktörer har vuxit i antal och även har kommit att få en allt viktigare roll inom den svenska demokratin föreligger det därmed ett intresse samt ett behov av att lyfta dessa osynliga aktörer. Medborgarna har ur ett demokratiskt perspektiv rätten att tillhandahålla mer information om dessa aktörers funktioner i Sveriges politiska system. Studien har därmed syftet att undersöka pressekreterarens syn på sin yrkesroll samt utläsa tendenser på skillnader pressekreterare emellan. Studien ämnar utifrån det att undersöka pressekreteraren ur ett demokratiskt perspektiv. Metod och material: I denna studie har vi valt att utgå från en kvalitativ metod. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är studien baserad på åtta stycken halvstrukturerade samtalsintervjuer med före detta pressekreterare från det Socialdemokratiska partiet. Studien har ambitionen att bidra med en ökad förståelse kring den politiska pressekreterarens yrkesroll samt mediala funktioner ur ett demokratiskt perspektiv. Därmed löper dessa teman genomgående genom studien. Huvudresultat: I studien framkommer det att yrkesrollen som pressekreterare kan te sig olika utifrån vad individen själv anser är ett korrekt agerande. Det framkommer vidare att pressekreterarens bakgrund delvis påverkar hur hen agerar i sin roll som pressekreterare till en politiker och att det därmed inte bara finns ett sätt att anta rollen på, utan flera. Trots att pressekreterarens huvuduppgift beskrivs vara som politikerns mediala rådgivare visar studien att pressekreteraren även tenderar att beblanda sig med de politiska besluten. Pressekreteraren besitter därmed en möjlighet att ha en inverkan på de politiska besluten, trots att hen inte är en folkvald politiker.

Denna uppsats beskriver den process vi genomgått i skapandet av ett material om demokrati. Syftet med materialet är att främja ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger genom att dels ge en överblick över demokrati i förskolan och dels ge förslag och råd för hur arbetet med demokrati kan utformas. Materialet är skapat i Publisher och är ett tolv sidor långt häfte i A5-format. I materialet diskuteras innebörden av demokrati och andra relevanta begrepp, vad demokrati innebär i förskolan, varför arbetet med demokrati är viktigt samt vad man kan göra inom arbetslaget och i barngruppen. Fokus ligger på pedagogens roll som förebild och samtalet som ett demokratiskt verktyg. Materialet utvärderades av 20 pedagoger som läste igenom det och därefter besvarade en enkät. I enkäten fick de deltagande pedagogerna bedöma materialets utformning och innehåll samt besvara huruvida de fann ett behov av materialet. Alla deltagare svarade att de fann ett behov av materialet och en tydlig majoritet var positiva till både utformning och innehåll. Majoriteten ansåg även att de tips som ges i materialet var konkreta och applicerbara i förskolan. Baserat på denna utvärdering drar vi slutsatsen att det önskas mer kunskap och material om demokrati i förskolan. Då responsen på vårt material var positivt drar vi även slutsatsen att det uppfyller sitt syfte och främjar ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan.

<p>Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga</p><p>variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption</p><p>Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer</p><p>på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner</p><p>som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande</p><p>World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell</p><p>polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi</p><p>emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk</p><p>bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används</p><p>denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index</p><p>nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.</p><p>Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring</p><p>till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet</p><p>på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”</p><p>som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell</p><p>förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning</p><p>inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang</p><p>i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer</p><p>har någon effekt på korruptionsnivån.</p><p>Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende</p><p>inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa</p><p>frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda</p><p>att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för</p><p>kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt</p><p>arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära</p><p>värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande</p><p>faktorer.</p>