Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits. Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen. De bemöter också varandras uttryck på ett respektfullt sätt, bland annat genom spegling, samt möts i musikaliska dialoger där de söker gemensamma vägar i musicerandet. Här blir både överläggning och strävan efter enighet tydligt framträdande. Studiens resultat visar också att olika sammanhang kan främja eller hindra den deliberativa kommunikationens närvaro. Möjliggörandet av rörelse och instrumentspel i musikaktiviteterna är inslag som verkar gynnande för det deliberativa samtalet, samtidigt som verksamhetens regler på vissa sätt verkar hindrande.

Abstract Examensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15p Arbetets titel                                                      Elevinflytande – en tillgång? Vad tycker eleven? Författare                                                           Bergh, Lena & Insulander, Karin Tidpunkt                                                            Våren & sommaren 2010 Ansvarig institution                                         Institutionen för teknik Handledare                                                        Barring Hermansson, Katarina Examinator                                                        Mouwitz, Lars, Rapportnummer                                               TEK 124/2010 Beskrivande syfte                                              Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till. Frågeställningar                                                 Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas?                                                                               Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske?                                                                               Vart leder inflytandet till, enligt eleverna? Metod                                                                  Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande. Resultat                                                               Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier. Dessa tre kategorier var vilja, samarbete och motivation. Vilja, till att ha inflytande, beskrevs av respondenterna som att de vill ha ett reellt inflytande i examinationsform och lektionsinnehåll. Eleverna vill ha ett samarbete med lärarna i hur utbildningen ska utformas. Ett ökat elevinflytande leder enligt eleverna till ökad motivation, enligt eleverna.  Bifynd: Begreppet elevinflytande var inte bekant för eleverna. Betydelse för läraryrket                                   Studien kan uppmärksamma lärare om att elever ska ha elevinflytande, att det är viktigt för elevernas motivation till lärande. Det gagnar eleverna att ta mer ansvar för sitt lärande om de får vara med och utforma sin utbildning. Det är viktigt att läraren verkar på ett demokratiskt sätt, och tänker igenom hur det ska genomföras.   Nyckelord                                                          Elevinflytande, demokrati, motivation, ansvar, rättighet

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv.  Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar. Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna. Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare.

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati. Den fortsatta analysen visar att politiskt intresse och förväntningar på skolan har inverkan på förekomsten av upplevd demokratityp och har samband med de mer deltagande demokratityperna deltagardemokrati och deliberativ demokrati. De två demokratityper som grundar sig i aktivt deltagande. Studien visar även eleverna upplever en låg grad av inflytande över skolans vardagliga verksamhet i samtliga skolformer. Resultatet ger en förståelse om att gymnasieskolan, trots införandet av ett nytt regelverk, fortfarande har brister i likvärdigheten och inflytandet i demokratiarbetet och att elevgrupper därmed riskerar att gå miste om en likvärdig demokratiska kompetens som ligger till grund för ett framtida aktivt deltagande i samhällslivet.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgått att dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar. Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten.  Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati. Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna. Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar.

The purpose of this essay is to examine how administrative officers at the Swedish social insurance agency experience and deal with the goal conflicts they may experience. Furthermore, the purpose is to gain a greater understanding on how they perceive their role in the implementation process, and their position as the link between the citizens and the state. Two potential conflicts are examined; between quantitative goals and performance measures and those more qualitative and hard to measure; between economic values such as cost efficiency and productivity and democratic values such as the rule of law. The other conflict examined is that between implementing and following the laws set forth, take into account the individual needs and interests of the citizen. The theoretical framework consists of Lundquist’s theory on public officers as the guardians of democracy, which means that they should not only implement laws and rules according to political intentions, but also make sure that the democratic values and principles are followed in the relationship between state and citizen. Michael Lipsky’s theory on street-level bureaucrats is also used in the analysis.     The study concludes that in the first conflict, they exercise some amount of discretion in prioritizing between the quantitative and qualitative goals, and see a synthesis between quality and quantity. In the other conflict, their discretion is significantly smaller, which makes it difficult to at the same time implement laws and take into account the sometimes unique and complex individual needs they encounter. Thus, their function in this respect is mainly to implement, as the role of the guardian in this conflict is hampered, while it is more applicable in the first one.

Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.

Vårt syfte med studien är ta reda på hur Reggio Emilia inspirerade förskolor arbetar med barns inflytande. Trots vårt egna stora intresse för Reggio Emilia har vi valt att under studiens gång ha med en kritisk blick och granska om förskolorna låter barnen ha så mycket inflytande som filosofin säger att de bör ha. Vår studie bygger på en kvalitativ metod utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av öppna intervjuer ville vi fånga informanternas egna erfarenheter, åsikter och arbetssätt, utifrån deras svar gjorde vi en tolkning som har legat till grund för resultatet. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin, de arbetar på tre olika förskolor i samma kommun. Resultatet visar att alla informanterna ansåg att barns inflytande är en väldigt betydelsefull del av deras arbete, där de bör få möjlighet att påverka sin vardag. Dock visade svaren att viljan att låta barn ha inflytande var större än i realiteten, där det många gånger var pedagogerna som i förväg bestämt aktiviteter som barnen hade att välja mellan. Däremot var barnen medaktören när de kom till att utforma och förändra miljön, pedagogerna lyssnade till barns intressen och formade miljön därefter. Även den pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att synliggöra inflytandet för både pedagogerna själva och för barnen. Barnens förslag och idéer kom upp på väggarna och utifrån det kunde de tillsammans reflektera, inspirera och utmana vidare.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig. Enligt resultaten är det regler som rör moraliska värderingar viktigast i skolan. Undersökningen visar även på att de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan samt skolplan stämmer väl överens med de mål som finns i Lpf 94 samt skollagen. Generellt kan man säga att eleverna uppfattar skolans demokratiska fostrande roll positivt. Den undersökta skolan lyckas med att förmedla de demokratiska idéerna till eleverna men inte ge dem de rätta verktygen för att uppnå målen.